Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatDe stora industriföretagen står för över 90 procent av de privata FoU-investeringarna
Läs Jonas inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2004-06-09
En kortare version av denna artikel publicerades under vinjetten
”Porträttet” i Entré nr 2, 2004:

Joseph Schumpeter, entreprenörskapsfältets första och största kändis:

”Entreprenörens roll är tidsbegränsad”

Schumpeter. Namnet har i dag ett närmast mytiskt skimmer omkring sig. Inte minst inom entreprenörskapsforskningen, där namnet dyker upp som en referens i så gott som varenda avhandling och artikel. Men så har det inte alltid varit.

Liksom de flesta radikala tänkare betraktades Joseph Schumpeter med viss skepsis av sin samtid. Karl Gratzer har läst en inte särskilt smickrande recension av Schumpeters magnum opus från 1911, Theorie der wirtschaftlischen Entwicklung.

- Man måste sätta in det i den tidens ekonomiska sammanhang. De neoklassiska teorierna dominerade nationalekonomin fullständigt. Schumpeter bröt mot detta synsätt med ett visst mått av förakt och presenterade en helt ny ekonomisk modell. Det är inte konstigt att mottagandet blev svalt, säger Karl Gratzer, docent i ekonomisk historia och verksam på EnterForum vid Södertörns högskola.

Joseph Alois Schumpeter föddes i nuvarande Slovakien men inledde sin akademiska karriär i Wien. 1906 blev han Österrike-Ungerska kejsardömets yngste doktor i nationalekonomi, bara 23 år gammal. Fem år senare blev han rikets yngste professor i nationalekonomi. Schumpeter gav sig även in på en kortvarig politisk karriär och hade på 1920-talet en liten flört med affärslivet.

Efter det återvände han till akademin när han erbjöds en professur vid universitetet i Bonn, och det är givetvis som akademiker han främst har gjort sig ett namn. Framför allt med sina teorier om entreprenören.

- Schumpeter är den som på allvar för in entreprenören i den ekonomiska analysen. En entreprenör är enligt honom den som skapar något nytt, en innovation. Det är inte en viss typ av individ utan en ekonomisk funktion. Entreprenören blir ett redskap för ekonomiskt framåtskridande, säger Gratzer.

Kreativ förstörelse
Vad en innovation är sammanfattade Schumpeter i fem punkter. Det kan vara en ny produkt, en ny produktionsmetod, en ny teknologi, öppnandet av en ny marknad eller en ny organisation av befintliga produktionsfaktorer.

En annan viktig del i hans teorier är att entreprenörens roll är tidsbegränsad. Drivkraften för entreprenören är den monopolvinst som uppstår när man gör något helt nytt. När entreprenören sitter med monopolvinsten lockas imitatörer till samma bransch. En innovation drar alltså igång en kedjereaktion. Till slut är nyheten så spridd att det inte längre är någon nyhet. Marknadens jämvikt är återställd och entreprenörens funktion är borta.

- Kampen mellan det gamla och det nya, det man brukar kalla ”kreativ förstörelse”, står i fokus hos Schumpeter. Det är i början av en innovationskedja som entreprenörens roll är som viktigast. Då behövs någon som orkar simma mot strömmen.

Genom hela sitt liv skiljer Schumpeter mellan vanliga och entreprenöriella företag. Han föregick också modernare teorier genom att säga att entreprenören inte behöver vara en ensam person, utan att det är en funktion som kan bäras upp av flera individer eller av ett nätverk.

Senare i livet intresserade sig Schumpeter för de sociologiska aspekterna av entreprenörskap. Han var influerad av italienska elitteoretiker som menade att entreprenörskap handlar om att skapa ett privat konungarike.

- Rätt intressant är också att Schumpeter hade en livslång dialog med Marx verk. Båda har sina teorier om kapitalismens undergång, men utifrån olika utgångspunkter. Marx menade att kapitalismen kommer att falla för att den fungerar för dåligt, medan Schumpeter menade att den kommer att falla för att den fungerar för bra, säger Karl Gratzer.

Dynamik och ojämvikt
Än i dag vänder sig många nationalekonomer mot Schumpeters tankar. Men nu finns även andra falanger som har återinfört hans teorier i nationalekonomin. Pontus Braunerhjelm tillhör den senare gruppen.

- Det var uppfriskande att ta del av hans teorier när man var fostrad i neoklassisk nationalekonomi. Där nämns inte ens entreprenören i sammanhanget. Schumpeter stämde bättre in på den verklighet jag växte upp i, med småföretagare i familjen, säger Pontus Braunerhjelm som är forskningsledare på SNS och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

- Mest intressant, och Schumpeters stora bidrag till eftervärlden, är hans syn på entreprenörens roll i en dynamisk ekonomi. Entreprenören är med och förändrar ekonomin och deltar i omvandlingsprocessen. En process som, enligt honom, är ständigt pågående.

Men det är inte bara en teori om entreprenörskap, utan ett försök att skapa en helt ny ekonomisk teori. I den statiska neoklassiska modellen strävar marknaden hela tiden mot jämvikt. När vi når jämvikt upphör all rörelse och en perfekt marknad med fullständig konkurrens har uppnåtts. Det här trodde inte Schumpeter på.

- Schumpeters modell är dynamisk och bygger i stället på ojämvikt. I hans modell förstörs jämvikten av en innovation. Vi rör oss mot jämvikten, men befinner oss aldrig riktigt i den. Det är i den här dynamiken som innovationer uppstår och leder till förändringar i ekonomin. En innovation är något som är så banbrytande att det förändrar den ekonomiska omloppsbanan på ett permanent sätt.

Människor är modellen
En viktig skillnad mot tidigare ekonomisk teori är att Schumpeter förstod att det är levande människor som fattar besluten. Han förde därför in dem i den ekonomiska modellen.

- Man måste förstå vad som händer på mikroplanet, hos den enskilda entreprenören, för att förstå hur tillväxt genereras. Hur entreprenören reagerar på vissa impulser påverkar hela ekonomin.

Braunerhjelm menar att Schumpeters teorier har fått ett uppsving de senaste 15-20 åren. Det visar sig på många håll, men främst kanske bland de neo-schumpeterianska tillväxtmodellerna. Här finns kopplingar till hans tankar om den dynamiska förändringen.

- Men modellerna gör honom inte riktigt rättvisa eftersom de fortfarande bygger mycket på innovation i större företag. Här finns ett glapp till hur Schumpeter såg på entreprenören. Men bara att man använder sig av hans teorier och för in allt mer av Schumpeters entreprenör i modellerna, måste ses som ett uppsving och något positivt.

- Jag tror att Schumpeters roll kommer att stärkas ytterligare i framtiden. Bland annat eftersom den tekniska utvecklingen idag gör det lättare att driva småskaliga affärer. Internet har också lett till att det är enklare för entreprenörer att inhämta ny kunskap som kan skapa nya innovationer, konstaterar Pontus Braunerhjelm.



Fakta

Namn: Joseph Alois Schumpeter

Bakgrund: Föddes 8 februari 1883 i Trest, Slovakien. Doktorsexamen i nationalekonomi vid Wiens universitet 1906. Professor i nationalekonomi vid universitetet i Graz 1911. Professor vid Harvard University 1932. Skrev The Theory of Economic Development som gavs ut på tyska 1911, i engelsk översättning 1934. Schumpeter dog 8 januari 1950, 66 år gammal.

Aktuell: Ständigt, särskilt inom entreprenörskapsforskningen.

Läs mer: Backhaus, J: Joseph Alois Schumpeter. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, 2003
Brouwer, M: Schumpeterian Puzzles. Technological Competition and Economic Evolution. The University of Michigan Press, 1991
Swedberg, R: Schumpeter: Om skapande förstörelse och entreprenörskap. Ratioinstitutet, 1994
Swedberg, R (red): Entrepreneurship: The Social Science View. Oxford: Oxford University Press, 2000

För mer info: karl.gratzer@sh.se , pontus.braunerhjelm@sns.se


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentarer (2 st)
Kommentarer
29 nov 2010, 08:48
Av lars, webbsida
w00t
29 nov 2010, 08:48
Av nop, webbsida
ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo fan vad lågt
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu