Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Innovationskrisen kräver reformer
Niklas Elert och Magnus Henrekson. Foto: Karl Gabor
Publicerad: 2021-02-26

Innovationskrisen kräver reformer

Europa dras med en innovationskris. Därför behövs politik som stimulerar en innovationsdriven tillväxt – med fokus på social och ekologisk hållbarhet. Det hävdade nationalekonomerna Niklas Elert och Magnus Henrekson, IFN, på ett Estrad:webbinarium.

Redan 2010 utlyste EU-kommissionen ett ”innovationsnödläge” i Europa. De nordiska länderna är lite bättre än övriga EU på att omvandla idéer till innovationer, varor och tjänster, men det är i stort sett lika illa här.

- Det pågår en innovationskris i Europa, och den har förvärrats av den pågående coronapandemin. Det behövs en rad åtgärder och reformer för att uppnå ett produktivt företagande, men det finns ingen one size fits all-modell för det, sa Niklas Elert.

Den resa som en idé eller innovation tar kan se väldigt olika ut. Det innebär att entreprenörer har behov av ett stort antal aktörer med olika kompetenser.

- Entreprenörer kan inte göra allt på egen hand utan behöver både finansiärer och nyckelpersoner för exempelvis marknadsföring och försäljning, sa Magnus Henrekson.

Trots att ett europeiskt åtgärdspaket lanserades 2010 har inte mycket förändrats sedan dess, konstaterade föreläsarna. Reformer behövdes redan innan pandemin, och behovet har fortsatt att öka under 2020.

Under föreläsningen föreslog Elert och Henrekson ett nytt reformpaket baserat på en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society).

Åtgärderna gäller reformer inom följande sex områden: rättssäkerhet och ägandeskydd, beskattning, sparande och finansiering, arbetsmarknad och social trygghet, konkurrensutsatta marknader och humankapital för entreprenörskap.

Vilka åtgärder är då viktigast?

Magnus Henrekson betonade att entreprenörskap är omöjligt att planera, det går inte att förutse vilka branscher som kommer att bli framgångsrika. Därför är det ingen bra strategi att systemet gynnar vissa företag via skattelättnader, i stället är det viktigt att att spelplanen är så jämn som möjligt. Skattesystemet ska vara neutralt och konkurslagstiftningen måste anpassas, anser han.

Henrekson konstaterade att Sverige har ändrat sina skatteregler så att det numera är förmånligt att äga och driva företag i landet. Det genomfördes en rad åtgärder 2003 och de medförde en otrolig ökning av antalet företag.

- Beskattningen är den viktigaste faktorn, det är ett mycket kraftfullt verktyg som får enorma effekter på företagandet, sa Magnus Henrekson.

Niklas Elert framhöll äganderätt och rättssäkerhet som nödvändiga villkor för att det ska bli något entreprenörskap över huvud taget. Finns inte de faktorerna är det få företag som vågar satsa, och de andra reformområdena blir meningslösa.

- Tyvärr pågår en oroande utveckling i Östeuropa. I exempelvis Ungern och Polen har det blivit ett rejält bakslag när det gäller rättssäkerhet, äganderättsskydd och andra grundförutsättningar för företagande, sa Elert.

De övriga reformerna är självklart också viktiga. Marknaden bör vara konkurrensutsatt och det måste gå att utmana befintliga företag. Om en produkt är godkänd i ett visst land inom EU måste samma regelverk gälla i alla länder. Detta fungerar ganska bra på produkt- och marknadssidan men mycket dåligt på tjänstesidan, enligt föreläsarna. I USA och Kina har nystartade företag stora hemmamarknader, men företag i små länder behöver satsa internationellt redan i ett tidigt skede eftersom de inhemska marknaderna är så små.

Ett annat reformområde är systemen för anställningstrygghet och sjukförsäkringar som i stor utsträckning är utformade för anställda. Det finns många sjuk-och pensionsförmåner som man i praktiken inte kan utnyttja som entreprenör. Nystartade bolag kan därför ha svårt att rekrytera nyckelpersoner från etablerade företag med trygga anställningsvillkor. Ett flexicurity-system, av den typ som finns i Danmark, kan vara svaret.

- Olika försäkringar och förmåner bör följa med individen, inte vara knutna till den specifika anställningen, sa Magnus Henrekson.

Utbildning är en annan mycket viktig faktor. Utbildningssystemet bör fokusera på att individer har rätt kunskaper, exempelvis digital kompetens som är oerhört viktigt i dagens samhälle. Skolan behöver också uppmuntra till kreativitet och ge träning i att driva företag, menade Elert och Henrekson. Entreprenöriella element bör ingå i alla utbildningar, från första klass i grundskolan, upp till doktorandprogrammen på universitet och högskolor.

Publiken ställde ett antal frågor till talarna, en av dem gällde vilka primära stöd som behövs för att öka företagandet.

- Reformagendan har en väldig bredd och inget kan förbises. Men det är viktigt att ändra de kulturella normerna. Den amerikanska modellen med att inte be om lov i förväg utan i stället be om förlåtelse om verksamheten inte fungerar skulle göra stor skillnad för företagandet, sa Niklas Elert.

- Sysselsättningen har i dag stort fokus på tjänster. Det är viktigt att kunna återgå till olika former av fysiska möten för att skapa full sysselsättning igen, poängterade Magnus Henrekson.

En annan fråga gällde inkubatorer.

- Inkubatorer är bra – bara de slänger ut företagen i tid, ställer höga krav och ser till att företagen tar sig ut på marknaden, sa Henrekson.

Kontakta
niklas.elert@ifn.se
magnus.henrekson@ifn.se

MER LÄSNING
Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade på ett Estrad:webbinarium 24 februari 2021 med titeln ”Så stärker vi entreprenörskapet efter covid-19”.

Ta del av deras presentationsbilder

Vill du läsa mer om det som Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade?
Ladda ner boken kostnadsfritt: The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union (Springer, 2019).


Text: Helene Thorgrimsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu