Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Med sikte på en hållbar finansbransch
 
Publicerad: 2021-04-13
Följande text ingick även i temat ”Hållbar framtid” som publicerades i Entré nr 1, 2021:

Med sikte på en hållbar finansbransch

Finansbranschen går med stora steg mot hållbarhet. På nystartade forskningscentrumet Sustainable Finance Lab vill man bidra till den förändringen.

Det finns ett behov av bättre mätmetoder och effektutvärderingar, konstaterar Kent Eriksson och Malin Malmström som delar på föreståndarskapet för Sustainable Finance Lab.

Med sikte på en hållbar finansbransch
Kent Eriksson. Foto: Fredrik Persson.
- Målsättningen är att utveckla akademisk kunskap och samtidigt bidra till att förändra finansbranschen. Den går med stora steg mot mer hållbarhet, men har problem med att mäta effekterna. Det vill vi gärna hjälpa till med, säger Kent Eriksson, professor på institutionen för fastigheter och byggande, KTH.

I den tvärvetenskapliga miljön på Sustainable Finance Lab angrips frågorna från flera håll. Här möts expertis inom teknik, nationalekonomi, filosofi och företagsekonomi. Malin Malmström är professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

- Hållbarhet handlar om ett nytt sätt att se på resurser. För finansiärer som är vana vid att tänka i termer av ägande och branta avkastningskurvor, kan det vara svårt att se värdet i andra typer av affärsmodeller, säger hon.

Ny logik kräver nya verktyg
Delningsföretag och cirkulära företag drivs av andra logiker än traditionell tillverkning och konsumtion. Därför behövs också nya verktyg för att värdera dem.

Med sikte på en hållbar finansbransch
Malin Malmström. Foto: Luleå tekniska universitet.
- Hur kan till exempel affärsänglar bli mer träffsäkra i sina investeringsbeslut? Vår forskning är inriktad på alla typer av finansiärer och hela förloppet, från startupkapital till börsnotering och internationalisering.

Själv ägnar hon sig främst åt frågor som rör social hållbarhet. I tidigare forskning har Malin Malmström visat att män och kvinnor som är entreprenörer och söker extern finansiering bemöts på olika sätt. Genom att analysera vad som sas i pitchmöten, kunde hon slå fast att kvinnor och deras affärsidéer oftare beskrivs i negativa ordalag. De får också en avsevärt mindre del av riskkapitalkakan än vad män får.

Kan vi komma till rätta med fördomar, kopplade till exempelvis genus, genom att använda maskininlärning? Det undersöker Malmström i ett pågående projekt.

- Vi använder AI för att bearbeta stora mängder data om företagare som har sökt finansiering. Vi har plockat in uppgifter om personerna, deras affärsidéer, om de har fått finansiering tidigare, och avkastningen över tid.

Den mänskliga intelligensen har begränsad kapacitet att hantera stora datamängder. När det blir för mycket information tar vi till genvägar – stereotyper – för att sortera och fatta beslut. Det kan exempelvis innebära att vi är tveksamma till att investera i kvinnors affärsidéer – för att det finns en fördom om att kvinnors företag inte är lönsamma.

Kombinerar mänsklig intelligens med AI
Frågan är om AI kan göra en helt opartisk bedömning av affärsidéer, utan att ta hänsyn till kön och andra variabler? Nej, så enkelt är det inte, förklarar Malin Malmström. Det finns alltid bias, en slags partiskhet, i data. Även om vi plockar bort variabeln ”kön” finns det andra markörer i materialet som signalerar ”man” eller ”kvinna”. De påverkar hur algoritmen sorterar. Och om en viss grupp är underrepresenterad i datamaterialet finns det inte tillräckligt med information för algoritmen att arbeta med.

- AI kan vara ett bra stöd, men det räcker inte med att vara vass på programmering. Man måste också förstå hur bias fungerar och korrigera för det. Vi kan skapa en prototypalgoritm som hjälper finansbranschen att fatta mer hållbara beslut, säger Malin Malmström.

Inom ekologisk hållbarhet finns en del bra mätmetoder, till exempel för att jämföra koldioxidavtrycket för olika energikällor. Men det finns mycket kvar att utveckla kring företags påverkan på biologiska ekosystem.

- Hur hållbart är exempelvis havsfiske? Det rör sig om komplexa system, och det gör forskningsområdet utmanande, säger Kent Eriksson.

- När jag jobbade på Stanford University hade jag en doktorand som studerade hur etableringen av Disneys temaparker påverkade miljön runt omkring. Den ökande mängden kväve i avloppsvattnet ledde till övergödning av våtmarker. När vi kan sätta siffror på effekterna, kan vi också göra en värdering i finansiella termer. Och siffror är ju något som finanssektorn gillar.

Svensk fintech har potential
Eriksson konstaterar att Sverige ligger långt framme inom både fintech och hållbarhet. De svenska storbankerna har historiskt sett varit duktiga på att parera finanskriser, och Handelsbanken anses vara en av världens bästa kreditgivare. Samtidigt kliver nya finansiella aktörer, som Klarna, fram. Det händer mycket i skärningspunkten mellan hållbarhet och finansiella tjänster, och han ser potential för fler företag att växa sig stora.

- Finansbranschen har inte så gott rykte. Det är lite märkligt egentligen, för till stor del har den växt fram som en reaktion på människors behov. Den svenska sparbanksrörelsen drog igång för att vanligt folk skulle få möjlighet att göra affärer. Ju mer socioekonomiskt utvecklat ett samhälle är, desto större andel står finanssektorn för, konstaterar Kent Eriksson.

- Nu verkar Sverige ha en hälsosamt växande riskkapitalmarknad, där entreprenörer som har gjort exit ger sig in som investerare. De kan bidra med både kunskap och kapital, det är jättespännande.

När en produkt eller tjänst är ny vet man inte hur kundernas betalningsvilja ser ut. Ibland har etablerade aktörer svårt att hänga med. Kent Eriksson nämner framgångssagan Tesla, som finansierades av venture capital och Elon Musks egna kapital. Om Musk hade behövt vända sig till traditionella banker för att få såddkapital hade de nydanande elbilarna kanske aldrig sett dagens ljus.

Eriksson pekar också på en pågående trend där nya tekniska lösningar växer fram i takt med att entreprenörer efterfrågar dem.

- Paypal kom till för att auktionssajten Ebay behövde en betalningslösning. Och när Airbnb letade efter ett sätt att hantera finansiella transaktioner vände de sig till Square, en startup i Silicon Valley, för att utveckla tjänsten.

- Det finns en påtaglig entreprenörsanda inom finanssektorn. Jag tror att vi kommer få se mer av det även inom hållbarhetssektorn, säger han.

Forskning i samverkan med praktik
För att kunna bedriva praktiknära forskning har Sustainable Finance Lab engagerat banker, venture capital-bolag, affärsänglar, hållbarhetsaktörer och företag av alla storlekar som samarbetspartners. Internationella kopplingar finns via Sida, Världsbanken, OECD och andra organisationer.

- Vi vill vara relevanta och jobba i dialog med våra partners. Forskningsprojekten designas för att adressera problematik som finanssektorn möter, säger Malin Malmström.

Dessutom ska Sustainable Finance Lab jobba aktivt med hållbara startups. Delvis sker det via innovationshubbar på de lärosäten som ingår i centrumsatsningen.

- Tanken är att vara en länk mellan den forskning och utbildning vi bedriver och den verksamhet som sker ute i företag. Vi ska stötta studenters, forskares och företagares idéer inom hållbarhet, och slussa dem vidare mot kommersialisering, säger Kent Eriksson.

Kontakta kent.eriksson@abe.kth.se
malin.malmstrom@ltu.se


Mer om Sustainable Finance Lab
Sustainable Finance Lab är ett konsortium där flera lärosäten och forskningsinstitut ingår: KTH, Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm, IVL Svenska miljöinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholm Resilience Centre.

Centrumet finansieras av Vinnova på uppdrag av regeringen. Finansieringen är 47 miljoner kronor för åren 2021–2025, med möjlighet till förlängning i ytterligare fem år.

Sustainable Finance Labs tvärvetenskapliga forskning handlar om förnyelse av finansmarknaden ur ett hållbarhetsperspektiv. Till fokusområdena hör effektutvärderingar, nytänkande kring risker och möjligheter, hållbarhetsnormer och policyer samt transformation, teknologi och innovation.


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu