Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
”Regeringen missar måltavlan”
Lars Hultman. Foto: Gonzalo Irigoyen
Publicerad: 2021-04-14
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 1, 2021:

”Regeringen missar måltavlan”

Regeringens mål med sin aktuella forskningsproposition är vällovligt: Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. Men när steget ska tas till företagande och skapa välstånd för Sverige når forskningspropositionen inte fram till verkstaden.

Det visar sig inte minst om en ordfrekvensanalys av propositionens 210 sidor görs: ”forskning” nämns 709 gånger, ”samverkan” 306 gånger, ”innovation” 199 gånger, ”patent/immaterialrätt” 20 gånger och ”entreprenör(skap)” 3 gånger. För att Sverige ska få bättre genomslag av sin forskning behövs det därför en mer uppmuntrande attityd till entreprenörskap. Ett omtänk krävs hos aktörerna på alla nivåer.

Regering och forskningsfinansiärer – tänk om anslagen till våra lärosäten styrdes efter lärosätenas prestation? I dag saknas politisk vilja eller mod för detta. I stället leder regionalpolitik till att vi sprider resurserna tunt mellan allt fler högskolor och universitet. Det blir därför svårt att skapa kunskapsmiljöer med kritisk massa för talang och forskningsspets som kan verka attraherande på företag. Framgångsexempel är Stanford University i USA och Technion i Israel.

Regeringen säger att samverkan med nyttiggörande är viktigt, men premierar inte heller det. En svensk förändring här skulle ge stor uppväxling. Tänk om förslagen ur relevanta utredningar äntligen genomfördes. Det handlar om Innovationsstöd (2012), Fondstruktur (2015), Entreprenörskap (2016) och Innovation som drivkraft (2020).

Poängen är att stötta det forskningsmässiga och ekonomiska ekosystemet med fokus på de svaga länkarna i kedjan. En konkret idé är att avsätta någon procent av externa bidrag från forskningsråden till nyttiggörandeinsatser i ett projekt. Detta praktiserar redan Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) med tre procent och med gott resultat. Exempel på kostnader som vi godkänner är analys av kommersialiseringspotential och affärsmodell/-plan, patentering, mönster och varumärkesskydd samt nätverksinsatser för att identifiera kunder.

Kollegier och ledningar på lärosäten – tänk om ni i högre grad uppmuntrade de allt fler forskare som arbetar med nyttiggörande och samverkan? Börja med att höja meritvärdet av samverkan vid tjänstetillsättning och bygg på incitamentsstrukturen. Hjälp dem sedan att upprätta avtal där före- tagandet kan kombineras med en lärartjänst. Ha inte som utgångspunkt att sådan ”bisyssla” i sig skulle vara förtroendeskadande; högskolans tredje uppgift är faktiskt samverkan.

Forskare – tänk till och inventera era immateriella tillgångar (här finns många dolda pärlor), säkra dem och ta armkrok med entreprenöriella partners. Se det svenska lärarundantaget som en tillgång och konkurrensfördel. Eller varför inte förhandla med företag eller lärosätets holdingbolag om gemensam exploatering av er uppfinning?

Slutsats: I en iver att sprida medel till allt och alla, missar regeringen måltavlan. Man vare sig stärker forskningsexcellensen eller tar till vara innovationer. Alla kan se hur den internationella konkurrensen hårdnar och förflyttar sig snabbare. Därför behöver Sverige en motsvarande systemtransformerande strategi.

Om Lars
Lars Hultman är vd för Stiftelsen för strategisk forskning och professor i materialfysik vid Linköpings universitet. Hans forskning har resulterat i ett tiotal patent som bidragit till produktframtagning i samverkande företag. Han är ledamot av Kungl. vetenskapsakademien och Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien. Han nås på lars.hultman@strategiska.se


Text: Lars Hultman


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu