Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Smarta policyentreprenörer utmanar gamla monopol
Grabbigt och traditionstyngt i Stockholms börshus. Tore Burnäs tog bilden 1950.
Publicerad: 2021-04-23

Smarta policyentreprenörer utmanar gamla monopol

När ny teknik möter gamla regelverk krävs entreprenöriella kompetenser utöver de vanliga. Det räcker inte med att ha en bra affärsmodell – entreprenören behöver mobilisera starka aktörer för att rucka på status quo.

Hur kan entreprenörer utmana etablerade monopol? Ett fåtal har vågat sig på det, och ännu färre har lyckats. Jan Stenbeck tog sig an Televerket och etablerade Comviq. Olof Stenhammars arbete med Optionsmäklarna, OM, ledde till att Stockholms fondbörs privatiserades.

Smarta policyentreprenörer utmanar gamla monopol
Rasmus Nykvist har lagt fram Essays on the interaction between regulation and technology: Understanding agency and context through multiple levels of inquiry vid Örebro universitet. Avhandlingen är en sammanläggning av fem artiklar. Nykvist är verksam på House of Innovation vid Handelshögskolan I Stockholm, och affilierad till forskningsinstitutet Ratio. Foto: Simon Sällström.
- Det är de två starkaste exemplen vi har i Sverige, säger Rasmus Nykvist.

Han disputerade vid Örebro universitet för några veckor sedan, och har bland annat studerat Stenhammars entreprenöriella resa. Som företagshistoriker har Nykvist gjort en djupdykning i interna rapporter, årsredovisningar, tidningsartiklar, biografier och andra dokument som belyser förändringen på Stockholmsbörsen 1978–1998.

Han har också intervjuat många som var med när det begav sig: Chefer, styrelseledamöter, ”finansvalpar” och den första kvinnan som tog sig in i den grabbiga klubben av börsmäklare.

- Det har varit ett spännande, grävande arbete. Stockholms fondbörs var en av de första i världen att privatiseras och digitaliseras. Jag har intervjuat Stockholms absoluta finanselit, de var unga när förändringen skedde, berättar Rasmus Nykvist.

Kryphål skapar möjligheter
Kryphål i lagen, nya tekniska möjligheter, en växande börsmarknad och kraftfulla nätverk. Det var många faktorer som samspelade när Olof Stenhammar etablerade OM på 1980-talet.

Den rådande börslagen slog fast att Stockholms fondbörs hade monopol på att handla med ett antal finansiella instrument. Aktieoptioner fanns inte med i börslagens uppräkning, och optionshandel blev därför grunden för uppstickaren OM. Nykvist kallar Stenhammar för både digital entreprenör och policyentreprenör.

- På 1980-talet jobbade börsmäklare på golvet, så var det på börser över hela världen. Olof Stenhammar presenterade en helt ny affärsmodell, OM var born digital.

Olof Stenhammars släktband till familjen Wallenberg gav honom uppbackning från Investor och SEB, och en bra ingång till Bankinspektionen. Han hade många olika trådar att dra i och kunde ta sig in i policydiskussionerna.

Börschef med visioner
Men den stora förändringen var inte enbart Stenhammars förtjänst. En annan nyckelspelare är Bengt Rydén. Stockholms fondbörs, den etablerade aktören, var vid den här tiden en halvoffentlig institution. Rydén tillträdde som börschef 1985 och han hade också visioner.

- Bengt Rydén ville se effektivare finansmarknader till gagn för samhällsutvecklingen. Han drev igenom reformer och agerade både som digital och institutionell entreprenör, säger Nykvist.

Rydén var också positiv till att avveckla Stockholms fondbörs monopol.

- Stenhammar initierade privatiseringsprocessen och pushade för avreglering. Stockholms fondbörs behövde ta ställning till sin roll på en ny, fri marknad. Att man kom fram till att man skulle vara en privat, vinstdrivande fondbörs var radikalt på den tiden.

Något år efter att OM:s digitala affärsmodell slog igenom, hade även Stockholms fondbörs digitaliserat bort sitt handelsgolv. Fondbörsen i Helsingfors hoppade också tidigt på digitaliseringståget, men i andra europeiska länder valde man i stället att bygga nya, större börshus för att på plats med fler mäklare. Byggnaderna hann ibland inte tas i bruk förrän digitaliseringen kom ikapp. På andra håll, som New York Stock Exchange i USA, digitaliserades golvhandeln först en bit in på 2000-talet.

I Sverige protesterade de så kallade golvmäklarna mot utvecklingen, men när de reagerade var det redan för sent. Med hjälp av skickligt digitalt entreprenörskap var besluten redan förankrade hos viktiga intresseorganisationer. 1998 köpte OM upp Stockholms fondbörs.

Mobilisering för förändring
I avhandlingen diskuterar Rasmus Nykvist hur möjliggörande faktorer i omvärlden och förändringsagenter – drivande entreprenörer – leder till skiften.

- För en enskild entreprenör kan det vara svårt att skapa förändring om din idé inte ligger i linje med det som råder på marknaden. Du måste ta hjälp av starka aktörer och intressegrupper.

Han konstaterar att vi i Sverige har bra remissinstanser för att utforma ny lagstiftning. Men remissinstanserna tar oftare hänsyn till etablerade företags intressen, än till nya företags intressen. Och företag som ännu inte har kommit igång har förstås ännu svårare att komma till tals.

- I USA och inom EU är det till stor del lobbykapital som styr. Det svenska systemet har inte varit lika beroende av pengar, och det är positivt. Vi behöver folk med nya perspektiv, människor som driver saker framåt.

- Jan Stenbeck brukade hävda att ”teknik slår politik”, och visst kan det vara så. Men det är inte alltid den första entreprenören som lyckas, det kan krävas några försök. Flera entreprenörer hade redan misslyckats med att få tillstånd att skapa en optionsmarknad.

Digitaliseringen som Stenhammar drev igenom är grunden till den blomstrande fintechsektor som vi ser i Stockholm i dag, menar Nykvist. ”Ankdammen” verkar ha varit lagom stor.

- OM var en pionjär, både tekniskt och affärsmässigt. Många startups knoppades av från OM, och det skapade en hel sektor som har vuxit stort.

- För att förändring ska kunna ske, krävs att förutsättningarna är de rätta. I Stockholm fanns närhet till både regleringsmyndigheter och intresseorganisationers huvudkontor. I börsens matsal satt finanseliten och diskuterade. Allt detta samspelade för att driva på förändringen, säger Rasmus Nykvist.

Kontakta rasmus.nykvist@ratio.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu