Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
PORTRÄTT | ”Radikala entreprenörer är en del av morgondagens stad”
Caroline Wigren-Kristoferson. Foto: Ellen Kristoferson.
Publicerad: 2021-06-21
Professor Caroline Wigren-Kristoferson rör sig bland de stora samhällsfrågorna:

”Radikala entreprenörer är en del av morgondagens stad”

Vilken roll spelar bångstyriga entreprenörer för hållbar stadsutveckling? Det ska stormköksproffset Caroline Wigren-Kristoferson undersöka i sin nya professorsroll.

Hon lever i en kärnfamilj i en skånsk småstad, spenderar somrarna på Österlen, älskar matlagning och är ledare i Friluftsfrämjandet. Ja, man kan inte beskylla henne för att leva ett radikalt liv. Men för den som tittar närmare på Caroline Wigren-Kristofersons cv är det uppenbart att hon dras till de stora samhällsfrågorna. Och till de radikala entreprenörerna bakom.

- Samhället är det mest spännande som finns och i karriären har jag ofta rört mig i progressiva sammanhang.

Hon belönades med pris för sin avhandling om Gnosjöandan. Därefter har hon bland annat studerat livsstilsentreprenörer som Glassbonden utanför Umeå, innovation i offentliga miljöer, socialt entreprenörskap i Sydafrika och framgångsrika kvinnor i en mansdominerad kockbransch. Samhällsentreprenörerna Big Bengt som grundade High Chaparral, konstnären Lars Vilks och nycirkusens drottning Tilde Björfors, har också varit under Wigren-Kristofersons lupp.

- Innovationer uppstår ofta ur udda idéer av modiga entreprenörer. Jag har alltid varit intresserad av hur människor använder entreprenörskap som ett medel för att uppnå något. Med Gnosjöandan värnar man den lokala kulturen och platsen. Och kvinnorna i kockbranschen uppfyller drömmar med sitt entreprenörskap, säger hon.

- Samhället behöver den här typen av entreprenörer. Inte minst inom områden med stora utmaningar, som hur vi skapar hållbara städer.

Caroline Wigren-Kristoferson menar att städerna är en av de viktigaste arenorna där de globala hållbarhetsmålen kan omsättas i handling. Urbaniseringen ökar stadigt och år 2030 kommer drygt 80 procent av befolkningen i de mest utvecklade länderna att bo i städer. Världens städer beräknas stå för cirka 75 procent av energiförbrukningen och omkring 70 procent av koldioxidutsläppen.

- Vi måste skapa smartare och mer hållbara städer. Läget är akut och företag, organisationer och kommuner måste samverka.

I sin nya professorsroll i urbana studier vid Malmö universitet ska hon studera hållbarhetsprojekt inom staden. Helt säkert är att städerna kommer att se annorlunda ut i framtiden, men på vilket sätt, är enligt Wigren-Kristoferson för tidigt att svara på.

- Det är frågor jag kommer att ta mig an i min nya roll. Men människor kommer sannolikt att vara starkt förankrade i sina stadsdelar. Så centrumkärnor kommer att förändras. Olika typer av kontor, som co-working-ytor man delar med andra kommer vi att se mer av. Men kulturlivet vill vi fortfarande ha i centrum, menar hon.

Enligt Wigren-Kristoferson tenderar vi att studera antingen staden eller landsbygden. Samtidigt pågår det ett ständigt flöde mellan stad och land.

– Människor bor på landsbygden och arbetar i staden. Varor levereras från landsbygd till stad, inte minst lokalproducerad mat till restauranger. Reko-ringen, som är ett initiativ för att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder, är exempel på initiativ som överbryggar stad och land. Sådana flöden är spännande att förstå mer om.

Det offentliga bär det tyngsta oket
Under sina två år som inhouse-forskare i Helsingborg stad studerade hon stadens innovationsarbete, som ligger i framkant internationellt. Att det offentliga – över de politiska gränserna – pekar ut vägen och driver på för att samhällsförändring ska ske, ser Wigren-Kristoferson som den viktigaste faktorn mot ett mer hållbart samhälle.

– Det kan inte enbart vara upp till enskilda individer eller det privata att lösa klimatfrågan, säger hon och ger exempel på en byggnadsentreprenör i Lund som köpte en cementfabrik för att kunna bygga miljövänligt.

– Det offentliga sitter på oändligt med resurser. Men vi har levt så länge i en marknadsekonomi och förlitat oss på de privata aktörerna att vi har missat vad det offentliga kan göra. Nu med kniven mot strupen ser vi att det finns innovationskraft inom det offentliga och att det kan vara kravställare.

Nyckeln till hållbara städer är samverkan mellan det privata näringslivet, det offentliga och civilsamhället. Både ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. Wigren-Kristoferson menar att svårlösta samhällsutmaningar, så kallade ”wicked problems”, behöver angripas av flera aktörer med olika perspektiv.

– Vill vi skapa mer hållbara stadsdelar där människor trivs och känner sig trygga så har kommunen en roll, ihop med fastighetsbolagen, entreprenörerna i fastigheterna och kanske ett föräldrakooperativ som har önskemål om grönytor. Vi blir helt enkelt mer innovativa om vi jobbar över gränserna. Men det är lättare sagt än gjort, vi behöver träna på det. Jag kommer att följa samverkansprojekt som går ut på att skapa mer hållbara städer. Och förstås bidra med kunskaper.

Social hållbarhet lika viktigt som miljöperspektivet
Caroline Wigren-Kristoferson är glad att vara tillbaka i barndomsstaden Malmö efter att ha arbetat många år i Jönköping och i Lund. Hon växte upp i en icke-akademisk familj, med småföretagandet i blodet. Morföräldrarna hade charkuteributik i huset där de bodde och hennes mamma drev eget som frisör. Familjen bodde i Malmöstadsdelen Lindeborg tills hon var nio år. I diskussioner om stadsförtätning som ett led i att skapa miljömässigt hållbara städer kan hon lätt dra sig till minnes barndomens lediga stunder på innegården.

– Man behöver ta hänsyn till så många människors liv när man utvecklar en stad. En klok människa sa vid ett tillfälle, att när vi planerar för förtätning av bostadsområden ska vi komma ihåg att parker och innegårdar är många barns helger, sommarlov, höstlov och jullov. Det kan jag känna igen mig i från min egen barndom. Social hållbarhet är lika viktig som miljömässig hållbarhet när vi utvecklar städer.

Projektet Mallbo i Malmö är ett samarbete mellan kommunen och olika aktörer på bostadsmarknaden. Syftet är att bygga bostäder för Malmöbor med lägre inkomster. Bostadsbolagen får ge förslag till kommunen på hur de vill bygga utifrån att månadshyran inte får vara högre än 8 500 kronor. Det nytänkande inom projektet är att kommunen inte säljer marken till bolagen, utan hyr ut den. Det innebär lägre kostnader för företagen.

– Det är ett sätt att vara resursfull som stad. Vi behöver fundera på vad vi verkligen behöver göra för att möta de behov som vi står inför, säger Caroline Wigren-Kristoferson.

Kommuner vill ofta ha ett levande centrum med en mångfald av aktörer. Men många organisationer och civilsamhället har inte råd att finnas och verka i städers centrala delar på grund av höga marknadshyror. Även där menar hon att kommunen måste ta på sig ledartröjan och hitta lösningar.

– Om man inser problematiken och jobbar med frågan så kan man säkert hitta alternativa lösningar. Det offentliga har ett stort ansvar för att skapa socialt hållbara städer.

Ska studera radikala entreprenörers roll
För att tänka nytt behöver vi kliva ur de omedvetna strukturer vi lever i och påverkar oss. Caroline Wigren-Kristoferson har under många år studerat fenomenet om så kallad inbäddning, embeddedness på engelska. Det är ett perspektiv inom entreprenörskapsforskningen som riktar ljuset mot de olika villkor vi lever inom och det vi tar för givet. Det kan se olika ut beroende på var vi lever, vilket nätverk vi har och vilka regler som råder. Om man är man eller kvinna, svenskfödd eller inte. Det handlar till syvende och sist om vilket handlingsutrymme vi har.

– Om vi är allt för inbäddade i något vi tar för givet blir det svårt att utforska det nya. Det har påverkan på entreprenörskap och innovation. Radikala idéer kan behövas för att bryta inbäddningen och ofta kommer idéerna utifrån. De som uppfann järnvägssystemet, exempelvis, kom från helt andra branscher, förklarar Wigren-Kristoferson.

– Radikala entreprenörer är viktiga för att de driver projekt som bryter mot gällande normer och sådant vi tar för givet. De skapar nya produkter, processer och rum. En drömstudie är att förstå de här entreprenörerna bättre och vad de har för roll för hållbar utveckling. De är helt klart en del av morgondagens stad.

Sommaren är snart här och många vill ut ur staden till naturen. Som ledare inom Friluftsfrämjandet, vilket är ditt främsta friluftstips?

– Sov en natt i tält och laga mat på stormkök. Mitt favoritrecept är risotto som tillagas genom att blanda basmatiris, torkad lök, torkad vitlök, torkad svamp samt buljong i en påse hemma och tar med. Det kokas sedan med vatten på stormkök och när det är klart river man i parmesan. Fantastiskt gott!


Kontakta
Caroline.Wigren@mau.se

Mer om Caroline
Född: 30 april 1972
Uppvuxen: Malmö och Staffanstorp
Bor: Radhus i Bjärred
Familj: Man och två döttrar
Fritid: Umgås med familj och vänner, promenera och vara i naturen
Läser just nu: Per Anders Fogelströms ”Barn av vår stad” och Kajsa Ekis Ekmans ”Om könets existens”
Sommarplaner: Befinner sig med familjen i sommarhuset på Österlen, som hon köpte i disputationspresent till sig själv. Staketet till huset byggde de för prispengarna hon fick av Nutek för avhandlingen om Gnosjöandan.

Utbildning: Kandidat- och magisterexamen vid Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Disputerade 2003 vid Jönköping International Business School (JIBS) med avhandlingen The spirit of Gnosjö – the grand narrative and beyond.
Karriär: Forskar på Jönköping International Business School 2003-2007. Åren 2004–2007 deltar hon i ett SIDA/NRF-finansierat forskningsprojekt i Sydafrika. 2007 blir Wigren-Kristoferson lektor vid Malmö Högskola och 2008 får hon en fyraårig postdoc vid CIRCLE, Lunds universitet. Utnämns 2011 till docent vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och börjar jobba vid Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet 2013. Åren 2018-2020 har hon en Flexit-tjänst i Helsingborgs stad. Under åren har Wigren-Kristoferson gästforskat vid bl. a SCANCORE, Australian Centre for Entrepreneurship, Queensland University of Technology och University of Florence. 2021 blir hon professor i urbana studier vid Malmö Universitet.
Extra stolt över i karriären: Att alltid ha drivit projekt som samhället utanför akademin är intresserad och har nytta av. Och över att få se studenter och doktorander växa.


Mer av Caroline
Den innovativa staden – innovation i offentlig sektor, 2019, Helsingborg stad.

Hybridizing the Triple Helix: A prerequisite for managing wicked issues. Financial Accountability & Management, nr 2, vol 36, 2020 (tillsammans med Anna Thomasson).

How women entrepreneurs build embeddedness: a case study approach. International Journal of Gender and Entrepreneurship, nr 3, vol 9, 2017 (tillsammans med Maria Aggestam).

Radikala entreprenörer – rebeller eller samhällsförnyare. Studentlitteratur AB, 2015 (tillsammans med Bengt Johannisson).

Corporate Community Responsibility as an Outcome of Individual Embeddedness. Social Responsibility Journal, nr 2, vol 10, 2014 (tillsammans med Anna Blombäck).

Using pictures and artefacts in a PAR process to disclose new wor(l)ds of entrepreneurship. Action Research, nr 10, vol 3, 2012 (tillsammans med Karin Berglund).

Läs fler artiklar med Caroline:
Så skapas innovationer i offentliga miljöer.

Hallå där! Caroline Wigren-Kristoferson, ny professor vid Malmö universitet.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu