Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
AVHANDLING | Så konkurrerar landsbygdsföretag med företag i storstäderna
Foto: Unsplash
Publicerad: 2021-09-30

AVHANDLING | Så konkurrerar landsbygdsföretag med företag i storstäderna

Kunskapsintensiva företag på landsbygden konkurrerar med liknande företag i storstan utan problem. Trofast personal är ett av skälen.

Inom innovationsforskningen är den gängse bilden att kunskapsintensiva företag trivs bäst i storstäder, med närhet till stora marknader och bred kompetens. De förutsättningarna finns inte på landsbygden och företagen där förväntas inte heller konkurrera med storstadsföretagen. Men i samhällsgeografen Hjalti Nielsens avhandling framträder en annan bild. Han har studerat åtta företag inom IT- och reklambranschen i Småland och i Norrbotten, och sex företag i samma bransch i Malmö.

– Landsbygdsföretagen har mellan 70 och 100 procent av sina kunder på avlägsna marknader, de flesta i storstäder. Och man konkurrerar med liknande företag där. Ur ett teoretiskt perspektiv, som starkt betonar vikten av närhet, var detta en stor överraskning, säger Hjalti Nielsen, som disputerat vid Lunds universitet.

AVHANDLING | Så konkurrerar landsbygdsföretag med företag i storstäderna
Hjalti Nielsen. Foto: Benedikt Flóki Nielsen.
Enligt honom finns det nästan inga nackdelar mot företagen i storstan. Kompetensunderlaget är förstås mindre på landsbygden, men företagen har strategier för att locka till sig personal.

– Många av dem som driver företag på landsbygden har utbildat sig och jobbat i andra delar av Sverige eller utomlands, men så småningom återvänt till hemstaden. Med sig har de kompetenser, erfarenheter och nätverk som de samlat på sig under vägen.

Trofast personal en konkurrensfaktor
Storstadsföretagen har lättare att knyta rätt kompetens till sig. Många får spontanansökningar varje dag, vilket gör att de kan växa lite mer och snabbare än dem på landsbygden. Men lika lätt som det är att få rätt kompetens, är det att bli av med den. Att folk byter jobb ofta i storstäderna anses positivt eftersom kunskap sprider sig mellan företag. Men det innebär också utmaningar i relationen med kunden när personal byts ut och förtroende ska byggas upp från start. På landsbygden gäller det omvända.

– Där byter folk sällan jobb, eftersom det knappt finns några inom samma sektor. Det är en styrka gentemot kund att de får jobba med samma person på företaget vid varje nytt projekt, säger Hjalti Nielsen.

Goda relationer till kunden är en nyckelfaktor för alla företag, men särskilt för dem på landsbygden, enligt honom.

– Har du en bra relation till kunden och den får prata med samma person vid varje projekt blir det en konkurrensfördel. Litar kunden på dig så spelar avstånd ingen roll, det blir enklare att ha uppdrag på en avlägsen marknad. I storstan tappar man lättare den kontakten eftersom personal byts ut oftare. För de landsbygdsföretag som har byggt upp goda relationer till sina kunder från början, genomförs 95 procent av projekten över internet i dag.

– Det är jätteviktigt att personalen kompetensutvecklar sig löpande för att konkurrera med storstadsföretagen. Vilket inte är några hinder i dag, ny kunskap och sektorsspecifika trender finns numera tillgänglig för alla i molnet. På landsbygden växer kunskapen inom företaget eftersom människor så sällan byter jobb.

I och med att digitaliseringen har gjort det möjligt att framgångsrikt driva kunskapsintensiva företag på landsbygden, kan människor flytta tillbaka till sina mindre hemorter. Förutsatt att det finns bra och pålitligt internetuppkoppling förstås. Det var en stor utmaning bara för några år sedan. Nästan alla anställda i landsbygdsföretagen som Hjalti Nielsen har studerat är från trakten.

– De har flyttat hemifrån, pluggat på annan ort, levt livet i storstan men sedan flyttat hem. Kanske startat eget företag eller börjat jobba i en gammal väns företag. Ägarna och övrig personal hjälps åt att hitta rätt på gamla vänner och bekanta som de vet har kompetensen företaget behöver, och med gemensamma krafter lockar de tillbaka dem till hemstaden.

Livskvalitet och företagsfrågor hänger ihop
Hjalti Nielsen vill att hans forskning ska bidra till eftertanke hos regionala politiker kring satsningarna som görs för att stimulera innovation på landsbygden. I stället för det starka fokuset på att skapa företagskluster, behöver de tänka bredare.

– Folk vill bo och jobba där det finns bra skolor, god hälsovård och ett rikt kulturliv. Närheten till naturen är också något människor prioriterar. Den allmänna livskvaliteten och företagsfrågorna hänger ihop.

Kontakta hjalti.nielsen@keg.lu.se

Mer om avhandlingen
Hjalti Nielsen genomförde 22 djupintervjuer med ägare eller projektledare i företagen, som är etablerade i Kalmar län (Hultsfred, Vimmerby och Västervik), Norrbotten (Piteå, Boden och Kalix) samt i Malmö. Han disputerade vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet. Avhandlingen heter Knowledge intensive business services in noncore areas och går att laddas ner som PDF.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu