Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
NY AVHANDLING: Mannens entreprenörskap – en kvinnofälla finansierad av staten?
Innan Matilda Eriksson påbörjade sin doktorandtjänst hade hon jobbat inom svenska innovationssystemet i tio år. Bland annat som projektledare på Västerås science park, en offentligt finansierad aktör. Foto: Pia Norlander.
Publicerad: 2022-01-14

NY AVHANDLING: Mannens entreprenörskap – en kvinnofälla finansierad av staten?

Offentliga medel ska bidra till både ekonomisk tillväxt och jämställdhet. Men det verkar vara en omöjlig ekvation i entreprenörskapsvärlden. Det menar Matilda Eriksson som har studerat startup-entreprenörens familjesituation.

Teknikparker, inkubatorer, Almi företagspartner, kommuner och regioner är exempel på aktörer som med offentliga medel ska skapa ekonomisk tillväxt. Det gör de genom att främja entreprenörskap och innovation på olika sätt. Under teknikparkernas och inkubatorernas tak utvecklar många startup-entreprenörer sina företag. Gemensamt för dem är att de anses ha goda chanser att bidra med ekonomisk tillväxt. Det är grundförutsättningen för att få ta del av offentliga medel. Sedan 1980-talet när forskning visade att det är i de mindre och nystartade företagen som den ekonomiska tillväxten skapas, har svenska staten avsatt stora resurser för att främja framväxten av dessa bolag.

Utöver ekonomisk tillväxt ska offentligt finansierade aktörer även skapa jämställdhet i linje med Sveriges jämställdhetspolitiska mål. De innebär bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet samt en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Men enligt Matilda Eriksson, vid Stockholms universitet, existerar det en målkonflikt mellan ekonomisk tillväxt och jämställdhet. Tidigare forskning visar nämligen att entreprenörskapet gynnas av att entreprenören lever tillsammans med någon som kan ta ett större ansvar för hem och barn.

– Ju mer tid en entreprenör lägger på barnomsorg desto mer sjunker företagets livslängd, för både män och kvinnor. Vidare ökar företagets resultat och entreprenörens tillfredsställelse om partnern tar ett större ansvar för hushållet. Det innebär att entreprenörskapet och den ekonomiska tillväxten gynnas av en ojämnställd relation. Samtidigt som en jämställd relation tycks missgynna entreprenörskap och tillväxt, förklarar Matilda Eriksson.

Bredare syn på jämställdhet behövs
Detta är något som hon tycker glöms bort när offentliga aktörer arbetar med att främja ekonomisk tillväxt och jämställdhet. I tio år har Matilda Eriksson arbetat inom det svenska innovationssystemet med att stötta entreprenörer och deras startupbolag. Under sin tid på Västerås science park jobbade hon och hennes kollegor med att uppnå riktlinjerna om tillväxt och jämställdhet som finns i de offentliga policydokumenten. På jämställdhetsområdet jobbade de med att få fler kvinnor att driva företag och för mer jämställda investeringar.

– 70 procent av alla nystartade bolag startas av män. Staten satsar stora resurser på att fler kvinnor ska starta företag. De offentliga aktörernas jämställdhetsarbete handlar om den företagande kvinnan i relation till mannen. Det tycker jag är ett snävt grepp på jämställdhet i den entreprenöriella kontexten, säger Matilda Eriksson.

Erfarenheten inom det svenska innovationssystemet blev upprinnelsen till Matilda Erikssons avhandling som hon initierade genom att skapa ett samverkansprojekt mellan Västerås science park och Stockholms universitet. Hon har djupintervjuat 12 stycken kvinnor som delar sina liv med en man som är entreprenör och har byggt upp sitt företag med stöd från offentliga medel och aktörer. Syftet var att få en bild av hur det står till med jämställdheten i relationen mellan den företagande mannen och kvinnan som delar sitt liv med honom.

– Det är en fråga vi sällan ställer oss när offentliga medel fördelas. Kvinnorna är helt osynliggjorda, inte bara i relation till entreprenörskapet, utan även i relation till det statligt finansierade arbete som ska verkar för att entreprenörskapet sker på jämställda premisser.

Hon har också studerat vad policyreformerna som styr de offentliga aktörernas arbete med att skapa tillväxt säger om jämställdhet. Och sedan jämfört det med vad som framkom i intervjuerna med kvinnorna.

– I policydokumenten framställs entreprenörskap som något som utövas av individen, en praktik som äger rum i det publika där jämställdhet är något som ska uppnås mellan kvinnor och män som driver företag. I kvinnornas berättelser ser vi i stället hur entreprenörskap skildras som en praktik som bygger på en kollektiv insats, som äger rum i hemmet och det privata. Men också att ojämställdheten kan infinna sig mellan entreprenören och dennes livspartner, säger Matilda Eriksson.

Mannens entreprenörskap bidrar till ojämställdhet
Bilden som framkommer i avhandlingen är att familjen under uppstarten av företaget många gånger levde på kvinnans lön och parets gemensamma besparingar. Mannens lön investerades i företaget. Det är inte ovanligt att paret har kommit överens om att kvinnan tar huvudansvar för hem och barn för att möjliggöra mannens entreprenörskap. I vissa fall har det krävts att hon går ner i tid för att klara av det. Som entreprenör har mannen inte haft möjlighet att vara föräldraledig. Matilda Eriksson menar att familjens gemensamma kapital och resurser används för att bygga upp det företag som mannen i nio av studiens tolv fall äger och kontrollerar.

– Att kvinnan har en mer traditionell roll än mannen är ut ett jämställdhetsperspektiv inte anmärkningsvärt i sig. Det anmärkningsvärda ligger i att många män, med statens och kvinnans stöd, kan bygga upp ett företag där kvinnans insatser och villkor lämnas helt oproblematiserade i de reformer som syftar till att främja entreprenörskap och jämställdhet.

Tittar man på kvinnornas berättelse ur ett tillväxtperspektiv gör de helt rätt, menar hon. Men påpekar samtidigt att det inte ser lika bra ut i relation till de jämställdhetspolitiska målen.

– Kvinnornas berättelser vittnar snarare om hur entreprenörskap bidrar till en ojämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk ojämställdhet och ojämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

För att uppnå de jämställdhetspolitiska målen behövs enligt henne en bredare ansats än i dag i arbetet med att främja entreprenörskap och tillväxt.

– Det blir väldigt tydligt efter att ha lyssnat på vad de här kvinnorna har gjort för att möjliggöra entreprenörskapet, säger Matilda Eriksson.

Kontakta matilda.eriksson@sbs.su.se

Mer om avhandlingen
Matilda Eriksson disputerade vid Stockholms universitet 13 januari 2022 med avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster: En narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör. Den går att läsa som pdf.

Se en videopresentation av avhandlingen.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu