Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
NY AVHANDLING | Entreprenören på kommunen utmanar byråkraten
Är det byråkratiska arbetssättet på kommunen snart ett minne blott? Forskning från Linköpings universitet har undersökt frågan. Foto: Unsplash.
Publicerad: 2022-01-24

NY AVHANDLING | Entreprenören på kommunen utmanar byråkraten

Entreprenöriella egenskaper är eftertraktat inom offentliga organisationer i dag. Men entreprenörerna riskerar att sätta grundläggande demokratiska värden ur spel.

NY AVHANDLING | Entreprenören på kommunen utmanar byråkraten
Albin Algotson. Foto: Anna Nielsen.
Offentliga organisationer förknippas ofta med byråkrati och toppstyrning. Ideal som från början kommer från stora företag. Men de senaste 20 åren har en mer entreprenöriell förvaltningslogik inträtt och dominerar i dag delar av våra kommunala och regionala verksamheter. När statsvetaren Albin Algotson vid Linköpings universitet påbörjade sin avhandling för att studera hur tio kommuner jobbar med lokal utveckling och attraktionskraft, seglade entreprenörskapsbegreppet snabbt upp.

– De som jobbar med utveckling är inga byråkrater som styrs ”top down” från politiken och utför sitt arbete på ett regelstyrt sätt. De är entreprenörer – jobbar kreativt, tänker nytt, ser möjligheter och inte minst mobiliserar för att driva igenom förändringsprojekt. På så sätt skiljer de sig från andra delar av den offentliga förvaltningen, säger Albin Algotson.

Två trender driver på entreprenörskapsandan
Han menar att det de senaste tio åren är två trender som har drivit på entreprenörskapsandan i kommunala och regionala organisationer. Den ena trenden är projektifieringen, som gör organisationers sätt att fungera mer projektlika. Arbetet har ofta en tydlig tidsmässig avgränsning och anställda får arbetsuppgifter som blir alltmer lika en projektledares. De förväntas vara kreativa, nytänkande, handlingskraftiga och ha förmåga att mobilisera. Och naturligtvis kunna driva projekt framåt och visa resultat.

Den andra trenden innebär att offentlig förvaltning jobbar mer tvärsektionellt i dag än för tio år sedan. Man har upptäckt att många frågor spänner över flera sektorer. Tillväxtfrågor och attraktionskraft är exempel på det. I området ingår, utöver näringslivs- och tillväxtfrågor, också frågor kring fysisk planering, utbildning, tillstånd och sociala frågor.

– Man måste ha människor som jobbar på tvären. Och då får vi mängder med folk som kallar sig strateger, koordinatorer och samordnare. Deras arbete har en entreprenörsliknande funktion. De får ofta en uppgift att driva en fråga från ett fritt mandat och förväntas vara kreativa och få aktörer att känna åtagande i frågan, förklarar Albin Algotson.

Trenderna som har drivit fram den entreprenöriella logiken finns även inom andra offentliga områden. Det innebär att entreprenörsandan är på väg att breda ut sig inom den offentliga förvaltningen.

– Det är ditåt det pekar. Det sker en generell förflyttning från det byråkratiska till det entreprenöriella arbetssättet.

Men det ser förstås olika ut, menar han. Vissa områden måste vara mer byråkratiska, som socialtjänsten tillexempel. Det är en verksamhet som är väldigt regelstyrd och i viss mån politisk känslig, även om det med all sannolikhet anställs personer med ett entreprenöriellt tänkande där också.

Entreprenören utmanar grundläggande värden
Även tidigare förvaltningsforskning har slagit fast att offentlig förvaltning inte alltid fungerar enligt en byråkratisk logik, utan att entreprenöriella personer existerar även där. Samtidigt har entreprenörskap setts som något radikalt annorlunda. Men i Algotsons forskning framkommer att det i stället är norm, i alla fall inom tillväxtsområdet som han har studerat.

– Den entreprenöriella logiken är i dag institutionaliserad. Det är det tänket som regerar där. Det är ett av mina bidrag till forskningen, säger Albin Algotson och menar samtidigt att man ska vara uppmärksam på vad förskjutningen från byråkratisk till entreprenöriell logik innebär för de grundläggande värdena i offentlig förvaltning.

Den byråkratiska förvaltningslogiken är konstruerad utifrån att den bär upp vissa viktiga värden som opartiskhet, likabehandling och att arbetet har stöd i lagen.

– Kan entreprenören som ska etablera personliga relationer och entusiasmera andra leva upp till de värdena? Eller börjar vi åsidosätta dem vid en mer entreprenöriell logik? Det bör vi fråga oss.

Vem är det som bestämmer – egentligen?
Albin Algotson vill med sin forskning också sätta den offentliga förvaltningens styrning under lupp. För om vi har entreprenöriella anställda som är kreativa och nytänkande och som söker stöd för sina idéer hos politikerna, kan man fråga sig vem det egentligen är som styr.

– Tanken är att politikerna ska styra förvaltningarna. Men om vi har en förvaltning som är väldigt entreprenöriell, med anställda som försöker övertyga politikerna med nya idéer, riskerar det bli tvärtom. Så hur får vi en bra styrning av en förvaltning som blir mer entreprenöriell? Det är en viktig fråga, säger Albin Algotson.

Kontakta albin.algotson@liu.se

Mer om avhandlingen
Avhandlingen heter Entreprenöriell förvaltning: Om den lokala utvecklingspolitikens förvaltningslogik och kan laddas ned. Kommunerna som Albin Algotson har studerat är Flen, Gotland, Haninge, Härjedalen, Kramfors, Munkedal, Surahammar, Vimmerby, Östhammar och Överkalix. De har fått stöd av Tillväxtverket för att jobba med utvecklingsfrågor som de själva anser stärker kommunens attraktionskraft. Albin Algotson disputerar 28 januari klockan 13.15 vid Linköpings universitet. Följ disputationen via via länk.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu