Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Innovation i kommuner – så funkar det
Forskaren Chelsey Jo Huisman menar att kommunen ska nyttja byråkratin som en hävstång för att uppnå innovation. Foto: Unsplash och Mikael Wallerstedt.
Publicerad: 2022-02-14

Innovation i kommuner – så funkar det

Går det över huvud taget att jobba med innovation i en byråkratisk, regelstyrd kommun? Jadå, men på ett annat sätt än i det privata, menar Chelsey Jo Huisman som följer Kiruna kommuns innovationsarbete under stadsomvandlingen.

Kreativitet och experimenterande är kärnan i en innovationsprocess. Det kan verka omöjligt att kombinera med byråkrati som bygger på kontroll och regelverk. Men det finns sätt. Chelsey Jo Huisman, Uppsala universitet, är följeforskare i Kiruna kommun som i ett projekt utvecklar arbetssätt och metoder inom stadsomvandlingen. Syftet är att fånga upp idéer för hur Nya Kiruna ska kunna byggas smart och hållbart. Tillsammans med näringsliv, medborgare och forskare utvecklar och testar kommunen innovativa och hållbara lösningar som kan leda till affärsmöjligheter. Chelsey Jo Huisman studerar hur förändring och innovation går till i kommunen. Hon menar att innovationens utvecklingslogik behöver integreras med kommunens byråkratiska logik för att det ska bli innovation.

– För att nya arbetssätt och metoder ska bli långvariga och ha möjlighet att förändra organisationskulturen på djupet, måste individerna på kommunen acceptera utvecklingslogiken och se den som ett komplement till den byråkratiska logiken. Utveckling främjar kreativitet och lärande vilket gör det möjligt för offentliga byråkratier att förbättra och omvandla sig.

I kommunens byråkratiska logik är planering, samordning och kontroll viktiga delar som kan fungera stabiliserande när det vankas utveckling och innovation.

– I stället för att se den byråkratiska delen som ett hinder, bör man nyttja den som en hävstång för att åstadkomma innovation, säger Chelsey Jo Huisman.

Hur då menar du?

– Jo, de gränser som kontrollsystemet utgör får individer att förstå överraskningar och problem på ett effektivt sätt, som kan leda till problemlösning och lärande. Ofta, när allt är möjligt, blir det ingenting gjort eftersom vi är överväldigade av alla valmöjligheter. Men när vi får gränser och riktlinjer vet vi inom vilket utrymme vi kan vara kreativa och innovativa i vårt arbete.

Nya sätt att samarbeta under stadsomvandlingen
Innovationsarbetet i Kiruna kommun handlar främst om att hitta nya sätt att samarbeta inom kommunen och med aktörer utanför. I ett första skede har man prioriterat att bygga upp innovationskompetensen hos de tjänstemän och praktiker som upplever problem, identifierar behov och genomför kommunens processer och rutiner. Under de senaste två åren har en grupp fått utveckla nya sätt att arbeta och tänka så att de har kapacitet att driva innovation. Det har man gjort genom workshops samt vecko- och månadsmöten under ledning av Luleå tekniska universitet och forskningsinstitutet Rise. De har bland annat fått lära sig att omformulera sina problem till utmaningar, bättre förstå andra avdelningars problem samt reflektera över sina individuella kunskaper och erfarenheter för att bygga upp sin kreativitet. Det har lett till att de tänker mer relationellt och innovativt i dag.

– Jag tror att människor är medfött kreativa och innovativa. Men våra organisationskulturer underutnyttjar de anställdas kreativitet, och kommunerna är inget undantag. I takt med att kommunerna får ett större ansvar i utvecklingen av våra städer måste man låta de anställda få möjlighet att vara kreativa och reflekterande i sitt arbete, säger Chelsey Jo Huisman.

Hon förklarar att arbetet med individerna bara är en början av förändringsprocessen. Det är först när det blivit en kollektiv förändring i organisationen som kulturen kan förändras.

– Vi är inte där ännu, men på god väg. Vi har börjat att arbeta över avdelnings- och organisationsgränserna och utvidgat samarbetsnätverket.

Kontakta chelsey.jo.huisman@fek.uu.se

Mer om forskningsprojektet
Chelsey Jo Huisman är lektor vid Uppsala universitet och ingår i projektet Innovationsplattformen Kiruna som pågår till och med december 2022. Projektet är en del av Vinnovas satsning Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer, som startade 2016. Övriga fem kommunprojekt är Future by Lund, Go:innovation (Göteborg), Innovationsplattform Borås, Innovationsplattform hållbara Stockholm samt Social Progress Innovation Sweden by Umeå. Projekten i dessa kommuner avslutas 2023. Läs en rapport om arbetet i kommunerna under projektets andra fas (Malmö stad deltog i första och andra fasen, men hoppade av i projektets nu pågående tredje fas och ersattes av Umeå). Chelsey Jo Huisman lade fram doktorsavhandlingen Transforming the City of Kiruna: Stabilizing Change and Changing Stability vid Uppsala universitet i december 2021, men avhandlingen är fristående från projektet Innovationsplattformen Kiruna. Till avhandlingen.

Läs en annan Esbri-artikel om hur innovationer skapar i offentliga organisationer.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar