Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Därför fuskar forskare
Forskningsfusk inom företagsekonomisk forskning existerar. Johannes Gartner har studerat vilka drivkrafter som ligger bakom. Foto: Unsplash/Lunds universitet.
Publicerad: 2022-04-06

Därför fuskar forskare

Forskningsfusk är ett problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för individ och samhälle. Men vilken typ av forskare är det som ägnar sig åt det? Johannes Gartner, Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, har studerat oredlighet inom företagsekonomisk forskning.

Grattis till den nyligen publicerade artikeln! Vad fick dig intresserad av ämnet?
– Det har fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden. I kombination med ökade prestationskrav och förväntningar på publicering, är det ett intressant område att studera.

Hur utbredd är fusket inom företagsekonomisk forskning?
– Exakta siffror går inte att uppskatta, men att det finns ett stort mörkertal är fullt tänkbart. Vi har gjort den här studien för att förstå fenomenet bättre, och hoppas att det kommer undersökas ännu mer.

Vilka forskare är det som ägnar sig åt detta?
– Vi fann att de forskare inom företagsekonomi som har en konsekvensetisk inriktning är positivt förknippade med oredlighet. Världsbilden de har är att den handling som resulterar i den bästa konsekvensen är den mest riktiga.

Ändamålet helgar medlen med andra ord.
– Ja precis. Men de är noga med att balansera de potentiella kostnaderna och fördelarna med sin oredlighet. Om de upplevda fördelarna är stora och de förväntade kostnaderna för upptäckt är låga, är oredlighet inom forskningen attraktivt för dem.

Så, vad kan det vara för upplevda fördelar som gör det värt att fuska?
– Det kan till exempel vara att man tror att sina ”forskningsresultat” leder till politiska beslut som man själv anser är bra för ett samhälle eller individer.

– Vi kan också se att hög konkurrens i forskningsmiljön påverkar oredlighet positivt. Så de med en stark konsekvensetisk inriktning och som forskar i en mycket konkurrensutsatt miljö löper störst risk att syssla med oredlighet.

Vilka konsekvenser kan det få?
– Det kan leda till att praktiker, beslutsfattare och forskare grundar sina beslut på partiska forskningsresultat. Det är skadligt, men går inte att kvantifiera för närvarande.

Vad anser du att man bör göra åt problemet?
– Den kvalitetsgranskning som sker via peer-review-processen är ett oerhört viktigt verktyg men har sina begräsningar när det gäller till exempel selektiv rapportering av forskningsresultat. Av den anledningen har replikationsstudier blivit ett viktigt verktyg inom andra forskningsdiscipliner. Men inom företagsforskning är det svårt att upprepa forskning eftersom den sociala situationen är svår att återskapa exakt.

– Vi tycker därför att man ska utveckla de etiska riktlinjerna på handelshögskolor och universitet samt se över strategier kring personalfrågor. Kanske är det inte lämpligt att låta en grupp yngre forskare konkurrera om en ledande befattning.

Kontakta johannes.gartner@fek.lu.se

Mer om forskningen
Forskningsartikeln som heter Ethical Orientation and Research Misconduct Among Researchers Under the Condition of Autonomy and Competition är publicerad i Journal of Business Ethics (2022). Johannes Gartner är verksam vid Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet och har skrivit artikeln tillsammans med Matthias Fink vid Johannes Kepler University Linz, Rainer Harms vid University of Twente och Isabella Hatak vid University of St Gallen. Till artikeln.


Text: Maria Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu