Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2004-11-09
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 3, 2004:

Sverige behöver en klokare tillväxtpolitik

Som företrädare för en statlig myndighet kan det kännas tveksamt att skriva under rubriken Åsikten. På min arbetsplats - Institutet för tillväxtpolitiska studier - sätter vi en ära i att leverera insikter snarare än åsikter. Med hjälp av våra insikter får politikerna möjlighet att skapa en klokare tillväxtpolitik. Vi studerar bland annat vad som hindrar en ökad tillväxt, vilka outnyttjade potentialer som finns, hur andra länder arbetar för att öka tillväxten och hur väl olika politiska insatser fungerar.

Men hur fungerar då politiken? Finns det utrymme för insikter grundade på vetenskapliga metoder och empiriska undersökningar? Citatet ”Politik är det möjligas konst” har tillskrivits så skilda statsmän som Otto von Bismarck och Olof Palme. Oavsett upphovsperson tyder uttrycket på en insikt om att vetenskapligt grundad rationalitet inte alltid är avgörande för politisk framgång och handlingskraft. Inte minst när vi försöker utvärdera olika politiska insatser slås vi av politikens ibland egna rationalitet.

I dag efterfrågar både politiker och tjänstemän utvärderingar. Den senaste trenden är ”lärande utvärderingar”, det vill säga utvärderingar som följer pågående processer i syfte att förbättra genomförandet av en politisk insats. Vi kan kalla dem utvärderingar som syftar till att göra rätt.

När det gäller politiken handlar dock många frågor om att välja mellan olika insatser - skattemedlen är som bekant ändliga. Den viktiga utvärderingsuppgiften blir då att få underlag för att göra det rätta.

Dessa utvärderingar är svåra att genomföra. Målen för insatserna är sällan så tydliga att det blir möjligt att genomföra utvärderingar som leder till att olika insatser faktiskt kan ställas mot varandra. I politikens natur finns ett motstånd mot att bli tydlig inbyggt. Ju tydligare, desto större risk att misslyckanden och tillkortakommanden ”avslöjas”. Näringspolitiken, entreprenörspolitiken och regionalpolitiken vimlar tyvärr av otydliga målformuleringar.

Samtidigt som efterfrågan på utvärderingar ökar finns tecken på att politiken blir allt svårare att utvärdera med syfte att välja mellan olika typer av insatser. Ett exempel är de delegationer och program som regeringen inrättar - samverkansdelegationen mellan högskola och näringsliv, den så kallade inlandsdelegationen eller programmet för innovationssystem och kluster. Problemet är att programmen saknar, eller har mycket liten, egen finansiering. Istället samordnas och samfinansieras de med andra pengar i systemet. Som utvärderare undrar man hur mycket av resultaten som är hänförliga till den aktuella insatsen. Det kan tyckas vara en teknisk fråga, men den är nödvändig för att kunna välja vilka insatser som bör prioriteras.

Ett annat exempel är de tävlingar - call for proposals - där de som söker ett stöd får tävla mot varandra med ansökningar. Att då utvärdera om det är stöden eller det faktum att man är allmänt framåt och duktig (och skriver bra ansökningar) som leder till resultat försvårar också effektutvärderingen av dessa stöd.

Vad vi behöver är en politik som utformas så att ett omprövande faktiskt blir möjligt. Först då blir både en lärande och en klokare tillväxtpolitik möjlig i praktiken.

För mer info: goran.hallin@itps.se


Text: Göran Hallin


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu