Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUtmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2004-11-19
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2004:

Magnus Klofsten förenar praktik och teori i Linköping:

”Jag är engagerad i universitetets alla tre uppgifter”

Professor Magnus Klofsten forskar, utbildar och samverkar med det omgivande samhället. De tre uppgifterna sköts med samma energi - och med samma omsorg om kvaliteten.
- För mig är det inget stort steg att gå från forskning till praktik, säger han.


Magnus Klofsten inledde sin forskarkarriär i mitten av 1980-talet. Han fick då i uppgift av sina handledare Christer Olofsson och Clas Wahlbin att skapa en databas över den svenska riskkapitalmarknaden. Projektanställningen övergick så småningom i en doktorandtjänst vid Linköpings universitet. 1992 la Klofsten fram avhandlingen Tidiga utvecklingsprocesser i teknikbaserade företag.

- Parallellt med avhandlingsstudierna undervisade jag, framför allt i marknadsföring. Entreprenörskap fanns ännu inte på agendan, berättar Magnus Klofsten.

Dessutom var han engagerad i SMIL, ett nätverk för teknikbaserade företag i Linköpingstrakten, och grundade Centrum för innovation och entreprenörskap (CIE) vid Linköpings universitet 1993. Som om detta inte vore nog utvecklade Klofsten i samma veva den akademiska grundutbildningen SMIL Entrepreneurship School (SMILES). Det är en serie kurser som varje år läses av ungefär 200 studenter från olika fakulteter. 1994 sjösattes också Entreprenörskaps- och nyföretagarprogrammet (ENP).

- Till en början riktade vi oss till befintliga företag, men numera utvecklas start-ups inom ENP. Totalt får vi fram 50 till 100 företag varje år på de orter där programmet körs.

Lyckad export
Programmet riktar sig till studenter, forskare och andra med idéer som kan utvecklas till företag. De får delta i workshops, tilldelas mentorer och arbetar under utbildningen praktiskt med att ta fram en affärsplan. ENPs bas är Linköping, men träningskonceptet har exporterats till bland annat Umeå, Västerås Trollhättan/Uddevalla, Skara och Kista. Det nyaste tillskottet till ENP-familjen är den ryska Kalugaregionen där 30 entreprenörer ska få gå programmet.

- Man kan säga att jag är engagerad i universitetets alla tre uppgifter. Det är ingenting jag direkt reflekterar över. Det gäller bara att hålla god kvalitet i allt man gör, konstaterar Klofsten.

- Kanske skulle jag kunna producera fler papers om jag inte var så engagerad i träningen av entreprenörer - men jag bryr mig inte om kvantiteten. Om jag ska skriva en forskningsartikel måste den tilltala mig praktiskt. Metoden är viktig, men också att artikeln har ett spännande och fräscht innehåll.

Praktisk akademiker eller akademisk praktiker - det beror på hur man ser det. Magnus Klofsten är i alla fall på det klara med att kombinationen av teori och praktik inspirerar honom.

- Mitt umgänge med entreprenörer ger input till nya forskningsfrågor. Jag antar att varje forskare har sin stil, och det här är min.

Idén kommer först
Sedan 2002 innehar Klofsten en professur i innovation och entreprenörskap vid Linköpings universitet. Idéers utveckling är ett av de forskningsområden som ligger honom varmt om hjärtat. Han menar att det finns mycket forskning om business opportunities, affärsmöjligheter, men mindre om själva idéutvecklingsprocessen. Dessutom är begreppsförvirringen kring idéer, affärsidéer och affärsmöjligheter och innovationsprocesser stor. Frågan om deras ordningsföljd liknar den om hönan och ägget.

- För mig är det logiskt att affärsmöjligheten kommer först efter att man har testat sin idé. Idén kan inte bli något förrän man har mött en kund eller en finansiär som är beredd att stoppa resurser i den. Och en affärsidé är något mycket större än bara en idé.

I ett pågående forskningsprojekt utvärderar Klofsten, tillsammans med professor Johan Wiklund vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, affärsplantävlingen Venture Cup. Ett annat av Magnus Klofstens forskningsintressen är privat och offentligt såddkapital.

- Fortfarande dominerar de finansiella aspekterna entreprenörskapsfältet. Det gjorde de redan när jag började forska, säger han.

Hittills har tillväxten varit stor inom den svenska entreprenörskapsforskningen - både sett till antalet aktiva och antalet ämnen. Även om finansiering fortfarande är dominerande finns en enorm bredd. Klofsten ser heller inga tecken på någon avmattning.

- Om man ser Dick Ramström som entreprenörskaps- och småföretagsforskningens ”generation noll” kan man säga att exempelvis Christer Olofsson, Bengt Johannisson och Carin Holmquist tillhör den första generationen. Sedan kom forskare som Per Davidsson, Åsa Lindholm Dahlstrand och jag själv i den andra generationen. I dag är den tredje generationen i hetluften.


Fakta

Namn: Magnus Klofsten

Bakgrund: Disputerade vid Linköpings universitet 1992. Grundade CIE vid samma lärosäte 1993. Startade ENP 1994. Blev docent 1997 och är, sedan 2002, den första innehavaren av professuren i innovation och entreprenörskap vid Linköpings universitet.

Aktuell: Skriver på boken The Role of Venture Capital in the Innovation Process (kommer att ges ut av SNS Förlag) och har ett halvdussin vetenskapliga artiklar på gång. Startar ett projekt för träning av ryska entreprenörer under hösten 2004. Forskar bland annat om idéutveckling och såddfinansiering.

För mer info: magkl@eki.liu.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu