Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2005-10-19
En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 3, 2005

Sverige och USA pratade entreprenörskap

Vad kan Sverige och USA lära varandra om entreprenörskap? Det var grundfrågan när Esbri tillsammans med Näringsdepartementet och U.S. Department of Commerce arrangerade The Sweden - U.S. Entrepreneurial Forum 2005.

Målet med forumet, som gick av stapeln 12 oktober, var att skapa möjligheter för ekonomisk utveckling genom att stimulera till tankeutbyte mellan entreprenörer, policymakare, riskkapitalister och akademiker från Sverige och USA. Två områden sattes särskilt under luppen: akademiskt entreprenörskap och internationalisering. Forumet inleddes av Teel Bivins, USAs ambassadör i Sverige.

- Jag vill börja med att tacka Esbri och Näringsdepartementet för att ni anordnar det här forumet. Entreprenörer har en viktig roll i Sverige – de gör troligen ett viktigare jobb med att hålla landet igång än politiker och beslutsfattare. Jag vill hylla alla entreprenörer som är här i dag, sa Teel Bivins.

Han menade också att det är naturligt att de två länderna Sverige och USA samarbetar kring de här frågorna.

- USA är Sveriges bästa kund och ekonomiska möjligheter är kärnan i vår relation.

Akademiker vill inte bli företagare
I dagens första panel deltog bland andra affärsängeln och serieentreprenören Jane Walerud, bland annat känd från företaget Bluetail. Hon har stor vana av att göra affärer i såväl Sverige som USA och även från akademiskt entreprenörskap. I sitt tal nämnde hon några problem med entreprenörskapet inom den svenska akademin.

- De som befinner sig i den akademiska världen – studenter och forskare – vill inte lämna den. De vill inte starta företag. Jag håller i en start-up kurs på KTH och där går några studenter som har en fantastisk idé. Dessutom är de vana entreprenörer – de har haft ett företag tidigare som gick i konkurs. Jag har försökt få dem att starta företag igen, men de vill inte.

- Ett annat exempel är en forskare jag känner som blev erbjuden en miljon kronor per år av den första testkunden han presenterade sin idé för. Han vill inte heller starta företag. Vad vi ska göra åt det vet jag inte, jag har försökt be dem: ”snälla, snälla starta företag”. Men inget händer, sa Jane Walerud.

Hon berättade också om några studenter på Handelshögskolan i Stockholm som hotas att bli avstängda från undervisningen för att de inte tar nog med akademiska poäng. I stället har de ägnat tiden åt att driva ett framgångsrikt företag. Walerud menade att det kanske inte är det bästa sättet att främja det akademiska entreprenörskapet.

Nästa talare var Lars Wärngård från Vinnova. Han höll med om att det finns problem att lösa inom det akademiska entreprenörskapet i Sverige.

- Jag har själv verkat inom såväl akademi, som näringsliv och nu inom en myndighet. Men det är svårt att röra sig mellan de olika arenorna i Sverige. Särskilt svårt är det att gå tillbaka till akademin när man har varit en tid i näringslivet. Det här borde bli enklare, sa Wärnegård.

Han berättade vidare om vad Vinnova gör för att förbättra det entreprenöriella och innovativa klimatet i Sverige.

- Det viktiga är att vi kan hitta de områden där vi kan göra bäst nytta. I dag arbetar vi bland annat med att stödja kunskapsutvecklingen och vi tittar på hur vi kan hjälpa forskargrupper i ett tidigt skede. Vi försöker också skapa plattformar för att öka möjligheten till möten mellan individer från olika arenor.

Entreprenöriell kultur
Även Jonathan Ortman, vd för Public Forum Institute i USA, kom med förslag på hur potentialen i akademin bättre kan komma till ekonomisk nytta. Han poängterade att vi nu lever i ett innovativt samhälle och att många fler idéer måste komma fram och ut i samhället.

- Vi måste skapa en entreprenöriell kultur på universiteten. Konceptet entreprenörskap måste spridas även utanför handelshögskolorna – det ska finnas överallt i den akademiska världen, sa Ortman.

Han menade att även om USA ofta får framstå som det goda exemplet när det pratas om akademiskt entreprenörskap, så finns det problem även där.

- Det är bara ett fåtal universitet i USA som är bra på det här, till exempel MIT. Och en stor del av den lovande forskningen förbises fortfarande. För att öka mängden idéer som sprids måste vi skapa en omgivning där entreprenörer som kommer på galna idéer trivs. Det måste få vara lite kaos.

- Det behöver inte vara forskarna själva som blir entreprenörer. De kan skapa idéerna och sedan kan vi hitta andra individer som för ut idéerna på marknaden. Därför måste vi uppmuntra informella nätverk och ovanliga samarbeten mellan forskare och andra.

En som har lyckats med den svåra konsten att röra sig mellan de olika arenorna är KTHs rektor Anders Flodström.

- Jag tror att jag är den enda svenska rektor som har gått i konkurs. Mitt företag var som en dopad gasell och åtta år senare gick jag i konkurs. Men det gjorde inte så mycket, man kan ju alltid gå tillbaka till akademin, det är en säker plats, skämtade Flodström.

Han fortsatte med att berätta om när han var verksam inom databranschen i Palo Alto på 1970-talet.

- Vi tjänade inga pengar alls. Det visar att det inte räcker att ha bra idéer, det behövs entreprenörskap också. Vi utvecklade till exempel det grafiska gränssnittet för datorer. Steve Jobs var där i ett par veckor och förstod troligen då att detta var sättet att kommunicera med datorer.

Flodström menade att det viktiga är att hitta och stödja den entreprenöriella andan. Ett sätt att göra det är att akademin hjälper idéer att utvecklas till företag. Han menade också att universitetens roll håller på att förändras.

- Vi rör oss mot ett nytt paradigm för universiteten. Vi måste bli mer vertikala. Därför är jag avundsjuk på de entreprenöriella universiteten i USA. I Sverige är det svårt för universitet att få kapital, men även att få kunder inom näringslivet. Svenska företag vill att idéer ska vara färdiga och paketerade innan de blir intresserade. Så är det inte i USA. Svenska företag måste bli mer äventyrliga när det gäller att ta till sig ny kunskap.

- Jag hoppas verkligen att Sverige får se mer entreprenöriella universitet i framtiden. Men det finns stora problem med att behålla en bra miljö för att skapa kunskap och samtidigt bidra till samhället. Det finns en risk att universiteten drar sig undan för att skapa sin kunskap och säger att samhället får komma om de vill.

Måste bli globala
I panelen efter lunch satt bland andra Dev Ganesan. Fokus för den här panelen var internationalisering. Ganesan har startat ett antal företag och de har alla blivit mer eller mindre globala.

- Företag i dag måste vara globala. De som inte förstår detta, kommer inte att lyckas. För att lyckas som globalt företag är det viktigt att ha internationalisering som strategi redan från början. I mitt senaste företag, som jag nyss har sålt, var idén från start att vi skulle bli globala. Vi var två grundare från olika länder och de anställda var från flera olika delar av världen, precis som finansiärerna. Även i styrelsen var ett flertal länder representerade. Mitt råd till alla studenter här inne är att börja bygga internationella nätverk redan nu.

Nästa talare var Lars Mattila från ITPS som bland annat presenterade resultat från en kommande rapport om outsourcing: To Define and Measure Outsourcing and Relocation of Production.

Mattila menade att det ofta pratas om globalisering i termer av hur många jobb som kommer att gå förlorade till länder med billigare produktionskostnad.

- Kvaliteten och kvantiteten på den globala konkurrensen kommer sannolikt att öka. Det innebär att företag i både USA och Europa måste svara på den utmaning som ökad offshoring innebär. Inga jobb är säkra och vår framgång kommer att bero på vår förmåga att skapa nya jobb.

- Entreprenörskap skapar nya värden och kommer att vara ett av de viktigaste sätten för att nå framtida konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Frågan är inte om vi ska bli globala, vi måste bli det, sa Mattila.

Även nästa talare, Beth Topolovsky, operativ chef för i3 Technology var mycket positiv till den ökande globaliseringen.

- Jag ser globalisering som ett sätt att ta tillvara på våra olika egenskaper runt om i världen – inte som ett hot om att vi kommer att förlora våra jobb. Om just ditt företag ska internationalisera beror på hur företaget ser ut: vilken bransch verkar det i? Hur ser marknaden ut? Kan ni öka vinsten genom att bli internationella?

- För att lyckas i ett annat land är det viktigt att anställa en inhemsk manager och att förstå hur konkurrensen ser ut. Det är också viktigt att inse att kulturella skillnader är verkliga. Det gäller att kunna ha kul och skratta åt skillnaderna. Jag blev till exempel väldigt förvånad när jag kom till Sverige från USA och det visade sig att alla här inte ville vara bäst hela tiden. Att vara bäst är en stor del av drivkraften i USA, sa Beth Topolovsky.

Hans Otterling är vice styrelseordförande för StreamServe INC. Han har arbetat de senaste sju åren i England och USA och har precis flyttat tillbaks till Sverige.

- Mitt företag är registrerat i USA – av flera olika anledningar: Sverige är en för liten marknad, skattesystemet är för struligt här och USA är den absolut största marknaden för mjukvara till datorer.

- När vi först skulle ta företaget utanför Sverige, gjorde vi som de flesta andra europeiska företag: vi började i Norge, Finland och Danmark. Om jag fick göra om det skulle jag göra som israeliska företag – gå direkt till USA, och sedan tillbaka till Europa.

Investera i utbildning
Sven Eric Söder, statssekreterare vid Näringsdepartementet, menade i sitt tal att globaliseringen skapar mer möjligheter än hot.

- Det är uppenbart att ekonomin blir alltmer global och alltmer kunskapsintensiv. En viktig fråga för mig är hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt på den internationella arenan. Från politiskt håll är det bland annat viktigt att investera i utbildning, infrastruktur och FoU, sa Söder.

Han menade vidare att det går bra för Sverige jämfört med många andra länder inom EU och OECD.

- Vi har legat över medeltalet i tillväxt de senaste tio åren. Vi har bra produktivitet och ett bra innovationsklimat. Vi satsar även mycket på FoU. En sak vi behöver mer av är FoU i mindre företag, något som också regeringen försöker stimulera. Vi håller också på att förenkla processen att starta företag och skapa bättre skatteregler.

Dagens siste talar var Anders Harrysson, vice president Central & Northern Europe, Sun Microsystems GSO. Han var inte helt överens med statssekreterare Söder angående den positiva utvecklingen i Sverige.

- Sverige är inte det lättaste landet att göra affärer i om man jämför med USA och andra länder i Europa. Om jag var 25 år och nyutexaminerad skulle jag vara mycket tveksam till att starta företag i Sverige, om jag inte hade ett mycket bra nätverk.

Det han bland annat var kritisk till var de svenska arbetslagarna. Han menade att de utvecklades för storföretag som Volvo och att de fungerade bra då, men inte i dagens ekonomiska verklighet.

- Folk får fel jobbprofil mycket snabbare i dag. I Sverige är det för svårt att byta ut personal, det leder till att företagen väljer att inte anställa i stället. Det är bara att titta på Danmark, de har en helt annan flexibilitet. Där kan man anställa och avskeda personal på dagen. Det låter hemskt i svenska ögon, men det gör inget: flexibiliteten gör att det är lätt att få ett nytt jobb om man blir avskedad.

Han menade vidare att för att öka Sveriges konkurrenskraft måste vi ändra synen på att tjäna pengar.

- Vi har många välkända och välrenommerade institutioner i Sverige, som till exempel KTH och Chalmers. Vi måste ge forskarna där möjligheten att starta företag och tjäna pengar. Det måste bli okej att tjäna pengar i Sverige. Folk vill inte bara få Nobelpriset, de vill tjäna pengar också, sa Harrysson.


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu