Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2005-10-19
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 3, 2005:

Bygg broar mellan forskare och företagare

Vad är Sveriges konkurrensfördel på den globala marknaden? Klart är att vi fortfarande är konkurrenskraftiga inom den akademiska grundforskningen. Men vad Sverige saknar är tillräckligt med dynamiska mötesplatser för att överföra nya forskningsrön till innovationer som leder till nya produkter. Vi saknar helt enkelt entreprenöriella miljöer!

Många av världens länder konkurrerar i dag globalt om innovationer och ny företagsverksamhet, medan Sverige tycks sacka efter. Att det förhåller sig på det viset är förvånande, men inte överraskande. Förvånande, eftersom vi är framgångsrika och världsledande inom flera forskningsområden. Inte överraskande, därför att det inte finns tillräckligt med effektiva och framgångsrika system som kopplar ihop forskning och företagande.

Den kanske viktigaste drivkraften för innovationer och förändringar, i såväl näringslivet som den offentliga sektorn, är kunskapsproduktionen vid universiteten. Europeiska Unionen har till exempel startat ett projekt om det entreprenöriella universitetet och satsat medel i ramprogrammen, för att på så sätt främja innovationsverksamhet. Men frågan är hur universiteten, ofta med traditioner från åtskilliga århundraden tillbaka i tiden, ska kunna bli entreprenöriella.

Den akademiska forskningen fungerar på ett annat sätt eller tillhör en annan kulturkrets än företagssektorn. Forskarnas drivkraft är att upptäcka ny kunskap, och att publicera sina rön i vetenskapliga tidskrifter. Vägen från akademisk forskning till kommersialisering är därför lång och mödosam. Å andra sidan känner många företagare inte riktigt till hur universiteten arbetar och vad akademisk forskning innebär i praktiken. Broar måste därför byggas mellan forskare och företagare, och ett sätt att göra det är att skapa nätverk.

Frågorna om hur den akademiska forskningens resultat ska nyttiggöras är oerhört grundläggande för tillväxten i samhället. Utmaningen för oss är att hitta tillvägagångssätt som leder till att de nya ambitionerna uppnås. Den naturvetenskapliga forskningen, och inte minst medicinsk forskning, sker i forskningsgrupper som konkurrerar med varandra inom ett universitet, med andra grupper nationellt och globalt. Det gör att forskningsgrupperna, generellt, är specialiserade och arbetar isolerat. Problemen i samhället i dag är dock så komplexa att de fordrar kunskap från många specialiteter för att kunna lösas.

Vi måste därför öka de tvärvetenskapliga samarbetena och uppmuntra ett kommunikationsflöde mellan olika discipliner och ämnesområden. Dessa samarbeten kan lättast etableras om vi organiserar kreativa miljöer bestående av både akademisk forskning och företagande. I dessa miljöer kan nätverk byggas mellan forskarna själva och mellan forskare och företag. Detta skulle snabba på de processer som föder nya entreprenöriella idéer och företag.

Jag är övertygad om att kreativa miljöer, där nätverk mellan forskare och entreprenörer kan byggas, är en av de viktigaste lösningarna för att stimulera ökat företagande i Sverige. Det blir min och er utmaning att aktivt bygga dessa broar!

För mer info: harriet.wallberg-henriksson@fyfa.ki.se


Text: Harriet Wallberg-Henriksson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu