Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatDe aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2006-10-08
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 3, 2006:

Kunskapssamhälle – inte bara i högtidstalen

Under 1970-talet arbetade jag som forskare och utvecklare vid Xerox PARC nära Stanford i Silicon Valley. Xerox skapade sitt forskningslaboratorium för att effektivare kunna konkurrera om framtida produkter med framför allt IBM och Bell. De hade redan forskningslaboratorier, som genom grundforskning och teknisk utveckling letade framtidens produkter inom nya material och IT. PARC skulle föra arvet vidare från Xerox grundare, svenskättlingen Chester Carlson, uppfinnaren av xerografin. Därmed skapades det moderna pappers- och informationssamhället.

Vid PARC fanns ett hundratal av de mest begåvade forskarna i världen inom fysik och material, optik och IT. De utvecklade CD-Romtekniken för optisk lagring, färgkopiatorn, programspråket Lisa, Intranät, fiberkommunikation, magnetiska material som ökade lagringen flera storleksordningar. Kort sagt en samling ytterst framgångsrika innovatörer och forskare.

Ingen av dessa utvecklingar resulterade dock i en produkt som producerades, marknadsfördes eller såldes av Xerox. Andra företag skördade frukterna av arbetet. Några forskare, däribland Tu Chen, startade egna företag. Chens företag tillverkade magnetiska diskar och blev så småningom ett miljardföretag. Laserteknologin utvecklades mot högeffektslasrar vid företaget Laser Diode, som i dag är börsnoterat, Lisa blev modern till det programspråk som använder grafiska gränssnitt och var grunden till Apples tidiga framgångar.

Av detta kan vi lära att innovatören mycket sällan är en entreprenör eller affärsutvecklare! Produkter med potential till stora framgångar och marknader kräver helhjärtade produktutvecklingsinsatser, parallellt med professionell företagsledning, marknadsföring och finansiering. Problemet synliggörs tydligt när det gäller finansieringen av innovationer vid universiteten.

Från forskarna framförs ofta åsikten att kapitalet ska användas brett och möjliggöra utvecklingen av många innovationer. Men kommersiell framgång fordrar tuffa urval och styrning av riskkapitalet mot en viss utveckling. Exempelvis kanske resurser till marknadsföring måste prioriteras i stället för ökade resurser till forskningen. Samtidigt är det viktigt att universiteten finns med högre upp i värdekedjan så att de också får en ”fair” del av vinsten när produkten nått framgång och blivit lönsam.

Innovationer och entreprenörskap i förening är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och nya arbeten. Begreppen ska uppfattas brett och får inte styras av mikroekonomiska mål, som exempelvis antal patent eller antal nya företag, avknoppade från universiteten. Alla nationers näringsliv består av en blandning av stora, medelstora och små företag, av högteknologi och lägre teknologi, av internationella och nationella företag och av företag med fysiska produkter och tjänsteprodukter.

Innovation, entreprenörs- och affärsmannaskap är basen för framgång i alla företag. Den samlade produktivitetsökningen är det enda reella måttet på näringslivets framgång. Att skapa förutsättningar för att utveckla en optimal mix av företag måste vara målet för varje lands näringspolitik. Och de politiska instrumenten för detta finns inom alla samhällssektorer.

Högre utbildning och forskning spelar naturligtvis en ökande och alltmer avgörande roll för en positiv utveckling. För att nå ännu längre måste universiteten bli ännu mer entreprenöriella. Och kunskapssamhället måste gå från att vara en paroll i högtidstalen till att bli en reell del i den industriella verkligheten.

För mer info: rektor@kth.se


Text: Anders Flodström


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu