Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2006-12-20
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2006:

Avskaffat lärarundantag ökar inte patenteringen

Det svenska lärarundantaget – att forskarna själva äger rätten till sina upptäckter – är omdebatterat. Ett system där universiteten i stället äger rätten till de anställdas idéer skulle ge ökad kommersialisering av forskning och fler patent, menar vissa. Alla håller inte med.

I sin doktorsavhandling har Mark O Sellenthin undersökt patenteringsbenägenheten i Tyskland, som avskaffade lärarundantaget 2002, och Sverige, som har kvar lärarundantaget. Avhandlingen har fått titeln Beyond the Ivory Tower – A Comparison of Patent Rights Regimes in Sweden and Germany och är framlagd vid Linköpings universitet.

Sellenthin har intervjuat 23 personer som arbetar med kommersialisering av universitetsforskning i Sverige och Tyskland. Han har också gjort en enkätundersökning med 400 forskare i respektive land.

- Lärarundantaget verkar inte spela någon större roll för kommersialisering av forskning. Patenteringsbenägenheten är i stort sett lika i Tyskland och Sverige, säger Mark O Sellenthin, filosofie doktor och verksam vid Centre for European Economic Research i Tyskland.

I Tyskland måste alla nya uppfinningar numera anmälas till universiteten, som alltså äger rätten till framtida patent. Forskarna får 30 procent av intäkterna från ett patent. I Sverige kan forskarna få upp till 100 procent av intäkterna, men då måste de även göra alla investeringar själva.

Benägenheten att ta patent påverkas också av erfarenhet. En forskare som redan har tagit ut patent är mer benägen att göra det igen. Även de forskare som får stöd, främst i form av pengar och professionell rådgivning, är mer benägna att ta ut patent.

- Patenteringsprocessen är krävande, och kan vara avskräckande för forskare utan erfarenhet. Därför är det viktigt att det finns olika stödfunktioner som kan hjälpa forskare. De flesta har inte den vana som behövs.

Inte bara patent
I Sellenthins undersökning ingår forskare från de fält som tar ut flest patent: naturvetare, tekniker och medicinare. 40 procent av dessa forskare har också konsultuppdrag vid sidan av sin anställning vid universiteten.

- Det finns ett tätt samarbete med näringslivet, men det går inte alltid via patent. I den offentliga debatten om forskningens kommersialisering pratas det nästan bara om patent. Men det är enklare för forskarna och universiteten att överföra tekniken genom uppdragsforskning. Samtidigt är det ett sätt för universiteten att få in medel.

- Man kan inte säga att det ena eller andra är bättre, det är bara olika vägar att gå. Det är viktigt att inte bara fokusera på patent när det finns ett brett spektrum av kommersialiseringsmöjligheter.

Att kommersialisera genom konsultuppdrag är även mindre riskabelt än att söka patent. Det tar dessutom tid och är kostsamt att bygga upp en struktur som tjänar pengar på patent. Det ligger inte heller i universitetens kärnverksamhet, menar Sellenthin.

- I dag är det lätt att få intrycket att kommersialisering är universitetens huvuduppgift. Men forskning och undervisning är naturligtvis viktigare. Den största andelen tekniköverföring från universiteten går via nyutexaminerade studenter, säger Mark O Sellenthin.

För mer info: sellenthin@zew.de


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu