Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2007-06-25
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2007:

Storföretagen har inte tid med innovation

Tidspress, budgetstress och långa beslutsvägar. I det läget drar många storföretag in på innovationsskapande aktiviteter. Därmed skjuter de sig själva i foten, anser teknologie doktor Maria Elmquist.

I många företag kolliderar det kreativa arbetet med kraven på att jobba kostnadseffektivt. Problematiken intresserar Maria Elmquist som har lagt fram sin avhandling Enabling Innovation: Exploring the prerequisites for innovative concepts in R&D vid Chalmers tekniska högskola. Hon har tittat närmare på innovationsarbetet inom fordons- respektive läkemedelsindustrin.

- Min doktorandbana började när jag fick möjlighet att under sju månader följa en grupp kvinnor som tog fram en helt ny konceptbil på Volvo, berättar Elmquist.

- Bilen fick extremt mycket positiv uppmärksamhet i medierna, och det verkade som att den skulle kunna spela en viktig roll för företaget. Men i stället fann jag att det uppstod många problem när idéer från konceptbilen skulle tas upp av organisationen.

Missar innovationerna
Maria Elmquist konstaterar att många chefer gärna vill framhålla att deras avdelningar jobbar med innovation. Ändå saknar de flesta organisationer incitament för sådana projekt. Strukturerna bygger på riskreducering. Man är rädd för det okända och gynnar lösningar som liknar de man redan använder sig av. Dessutom kan människor på ledande positioner känna sig hotade av nya kunskapsområden.

- Egentligen tror jag att det går tillbaka till grundläggande mänskliga egenskaper. Det är ganska normalt att känna sig hotad av det som är nytt, men för ett företag är det livsviktigt att se möjligheter och ta till sig ny kunskap.

Hur kan man då möjliggöra innovation samtidigt som man jobbar mot tajta deadlines? Elmquists recept är skapa innovativa arenor. Steg ett är att skaka av sig gamla vanföreställningar om kunskap och innovation. En vanlig sådan är att all kunskap som behövs redan finns inom organisationens väggar. Med det synsättet bygger man bara vidare på den befintliga kunskapsbasen och har svårt att se potentialen i nya teknologier.

- I projektet med konceptbilen fanns till exempel en idé om ”easy access”. Projektgruppen föreslog en måsvingedörr som beröringsfritt öppnades uppåt så att bilens ägare enkelt kunde ställa sitt bagage i ett stort utrymme bakom förarstolen. Idén förkastades eftersom gångjärnen som krävdes beräknades vara för dyra. Därmed släppte man hela grundtanken om god tillgänglighet.

- Organisationer måste också kunna ta hand om den här typen av idéer, som bygger på kundlösningar. Om man bara arbetar med tekniklösningar begränsas företagets innovativa förmåga.

En annan vanföreställning är att se idéer som något som flyger förbi därute. Innovationsarbetet skulle därmed bestå i att identifiera och fånga ett antal bra idéer. Problemet är bara att man inte är ensam om den strategin. De ”färdiga lösningar” som finns tillgängliga behöver heller inte stämma överens med kundens behov utan kan behöva utvecklas vidare.

Upp till ledningen
Maria Elmquist menar att företagets ledning måste ta ett långsiktigt ansvar för innovativiteten. Den måste reflektera kring kunskapsbasen och stärka kapaciteten att både generera och absorbera kunskap.

- Många organisationer upplevs som skruvstäd som dras åt mer och mer. De anställda måste också få utlopp för sina idéer någonstans!

- Till exempel anordnar Bofors innovationstävlingar där de anställda kan vinna semestertid. Det är ett bra sätt att säga: ”Vi vill att ni ska lägga tid på att tänka kreativt”.

För mer info: maria.elmquist@chalmers.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentarer (1 st)
Kommentarer
7 okt 2012, 16:10
Av Eddy Nehls, webbsida
Tack för intressant läsning och fina uppslag att jobba vidare med. Brinner för detta med inovation, och återkommer ofta till liknande saker i mitt arbete. För att skapa ett klimat som främjar innovation och ny-tänkande krävs annorlunda kompetenser än dem som används idag. Kulturvetenskapliga kompetenser, om ni frågar mig. Förmåga att hantera komplexitet, kompetens att leva med osäkerhet och insikt om vad som krävs för att se det invanda på nya sätt. Kulturvetenskapens nytta finns där i det dunkla, den är indirekt och går inte att räkna på. Därför krävs heller inga stora investeringar, utan egentligen bara lite tålamod och tid för eftertanke och förståelse för vikten av inkännande lyssnande. Enkelt, men just därför svårt. Utvecklar den tanken på min blogg, om någon är intresserad.
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu