Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
Publicerad: 2008-01-02
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 4, 2007:

Klimathotet - en entreprenöriell utmaning

Begreppet ”nalta” fick jag lära mig i min norrländska barndom. För att förstå nalta tar man en flugskit och sen ”harta bortur harta och harta bortur he”. Flugskitens betydelse i sammanhanget är att ange storleksordningen, men viktigare ändå är tankefiguren om ”hälften av hälften och hälften av det”. För det är till de trakterna som den klimatmotiverade reduktionen av fossilbränsle i samhället måste föra oss.

Detta om vi ska ha en rimlig chans att hålla de globala temperaturhöjningarna under 3-gradersnivån, något som - väl sammanfattat i Mark Lynas Sex grader - redan i sig sannolikt är förödande för stora delar av mänskligheten. I den här Åsikten ska jag visa hur reduktionen av växthusgaser till nalta hänger ihop med synen på entreprenörskap.

Även om samhällssektorerna bör drabbas på olika sätt, tjänar tankefiguren om nalta det pedagogiska syftet att visa på problemets storleksordning. Två halveringar är nämligen inte så svåra att föreställa sig. När det gäller bilismen - ett sociotekniskt system som helt präglar vår livsform - kan man med lite fantasi föreställa sig att en halvering av fossilbränsleanvändningen ligger inom räckhåll. Man kan också föreställa sig en halvering av bilåkandet. Svårare är det då med den tredje halveringen: var tar vi den?

Så kan vi fortsätta, genom sektor efter sektor: resultatet blir detsamma. Två halveringar klarar vi av; energiförbrukningen kan halveras med lite klurighet inom bostadsbeståndet. Ytterligare en halvering kan uppnås genom ett mer kompakt boende (även om det lär ta tid att uppnå!). På livsmedelsområdet kan vi lätt föreställa oss en halvering av animalieintaget och en halvering av de långa transportavstånden - men vad gör vi sen? Utmaningarna - och behovet av kreativitet - infinner sig vid den tredje halveringen.

Här behövs entreprenören i alla de former vi lärt känna henne inom entreprenörskapsforskningen:
* den schumpeterska innovatören som med sin kreativa förstörelse raserar de gamla klimatskadliga strukturerna, kort sagt tvingar det mesta av fossilbaserade verksamheter att lägga ned - och som levererar uthålliga alternativ!
* den kirznerska arbitragören som upptäcker outnyttjade vinstmöjligheter i det klimatvänliga, och inte minst ger nytt liv åt verksamheter som offrades i en tid då fossilbränslet framstod som energieffektivt.
* den knightska osäkerhetsreduceraren som går i bräschen för tidiga finansiella satsningar inom cleantech. Än finns mycket att göra för den som vill bidra till reduceringen av de osäkerheter som följer i klimatförändringens spår.
* den sayska koordinatören som tar intiativ till, och orkestrerar, kursändringen.

Jag är osäker på om klimatutmaningen ska ses som en källa till enorma möjligheter, eller främst som ett hav av nödvändigheter. Kanske har den karaktären av en dubbel helix. Oavsett vilket är det tydligt att vi minst av allt befinner oss i ett läge av fullständig jämvikt, i ”the circular flow”, där alla aktörer, fullständigt informerade, rationellt värderar sina valmöjligheter.

Tiden framför oss kommer att kännetecknas av osäkerhet, risk, skapande förstörelse och nya lösningar - det vill säga av entreprenöriella situationer. En sjudande och gigantisk industriell omvandling, balanserande på gränsen till katastrof.

Den entreprenörskapsforskare som vill vara nyttig i den omvandlingen har anledning att fundera inte bara på hur man ökar kunskapen om entreprenörskap i allmänhet, utan också på hur denna nödvändiga kreativa process bäst kan stimuleras.

För mer info: staffan.laestadius@indek.kth.se



Text: Staffan Laestadius


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu