Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2003-03-06
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 4, 2002:

Rosaskimrande illusioner hjälper inte Sveriges entreprenörer

Sverige ligger glädjande nog långt fram inom forskningen och undervisningen på entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Visserligen står ämnet inte på fast mark i alla avseenden - nya impulser driver i olika riktningar och tillgången på empiriska data är ofullständig vilket försvagar grunden för internationella jämförelser. Å andra sidan flödar kreativiteten - nya ansatser och metoder prövas. Då också politiker, regelutformare och myndigheter är osäkra på vad som behöver göras och står inför vägval, finns möjligheter att påverka framtidens spelregler, i Sverige liksom internationellt.

Fältet rymmer också diverse vanföreställningar. Att vara entreprenör i praktiken, antingen det gäller att starta nya företag eller att ta initiativ till förändring inom etablerade organisationer, är mer prövande än vad den som inte själv försökt vanligen kan leva sig in i. Det nydanande initiativet faller utanför ramen för de oräkneliga konventioner och trygghetssystem som vuxit fram i samhällen vilka utgått ifrån de stora organisationernas - och arbetstagarnas - behov. Stora företag och organisationer fortsätter också att ha enorm betydelse. Det är där forskning och utveckling huvudsakligen bedrivs, och det är därifrån många av de mest lovande småföretagen ofrånkomligen knoppas av.

Men trots närvaron av rosaskimrande illusioner kring nyföretagandets diffusa uppgift finns det ingen annan väg att gå än att söka förbättra dess förutsättningar. Den accelererande tekniska utvecklingen, de kollapsande kostnaderna för spridning av information och de nya förutsättningarna för samverkan och lärande oavsett avstånd, skapar många nya möjligheter att idag göra i liten skala vad man tidigare måste vara mycket stor för att kunna klara av. Oåterkalleligen tvingas samhället acceptera att åtskilliga existerande organisationer krymper och går under, medan andra måste tillåtas träda i deras ställe.

Detta är idag inte längre särskilt kontroversiellt. Praktiskt taget alla länders ansvariga för närings- och industripolitiken omfattar i allt väsentligt ett sådant synsätt. Ändå är det svårt att få till stånd en verklig förbättring av nyföretagandets villkor. Det handlar inte om att regering och myndigheter skall utveckla fler och mer omfattande stödpaket för enskilda företag. Insatser behöver i första hand göras över ett bredare spektrum av politikåtgärder. Allt för att mildra den sammantagna bördan av tidsödande hinder som staplas på hög genom en rad regleringar, skatter och avgifter initierade från olika myndigheter och andra instanser. Detta gäller i synnerhet om det höga risktagandet i det teknologi- och kunskapsintensiva entreprenörskapets tidiga skeden ska kunna överkommas av fler än det fåtal som redan från början sitter med alla trumf på hand.

Det här är i hög grad relevant för Sverige. Trots en uppgång i slutet av 1990-talet är Sverige ett land med - i internationell jämförelse - relativt lågt nyföretagande, och med få snabbväxande nya företag. Närvaron av problem bidrar sannolikt till intresset för området inom forskningen och undervisningen i vårt land. Utmaningen kvarstår att lägga grunden för det helhetsgrepp som politiken måste anamma om villkoren för entreprenörerna och småföretagen på allvar skall kunna förbättras.

För mer info: thomas.andersson@iked.org


Text: Thomas Andersson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu