Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citat"Vi finansierar helst tekniska nördiga idéer med miljö och teknikproblem i fokus", sa Caroline Walerud
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2008-09-29
Följande text publiceras även i Entré nr 3, 2008:

Helt rätt att stödja brett

Nya teknikföretag kan behöva olika typer av stöd för att klara sig igenom den svåra startfasen. Stödet bör ha en bred inriktning, åtminstone i ett inledande skede. Det är också viktigt att skilja på äpplen och päron när man jämför olika stödfunktioner.

Charlotte Norrman blev intresserad av entreprenörskap när hon arbetade på en teknikpark i Västerås. Denna praktiska erfarenhet tror hon har hjälpt henne i det akademiska arbetet.

- Jag såg många nya företag växa fram och utvecklas. Parken var helt nystartad när jag började, så jag var även själv med om att bygga en verksamhet från grunden. Jag började ställa mig frågan: Hur kan man underlätta den här processen?

- Jag snöade snabbt in på området offentligt stöd till teknikbaserade företag, så jag har undersökt det på längden och på tvären, säger ekonomie doktor Charlotte Norrman.

Resultaten presenterar hon i doktorsavhandlingen Entrepreneurship Policy – Public Support for Technology-Based Ventures*.

I avhandlingen blandar hon två besläktade forskningsområden: innovationssystem och entreprenörskap.

- Det är två discipliner som i företagandets tidiga skede handlar om ungefär samma grejer, men från lite olika perspektiv. Innovationssystemforskningen har ett större perspektiv och handlar traditionellt inte så mycket om entreprenörerna som personer. Entreprenörskapsforskningen är mer fokuserad på företags- och individnivå. Jag har försökt kombinera de två områdena, och där kanske jag skiljer mig lite från andra forskare.

Stöd bygger broar
Avhandlingen har ett resursbaserat perspektiv. Tanken är att de resurser som företagen behöver finns i innovationssystemet. Ju mer företagen kopplar upp sig mot det omgivande systemet, desto större chans att ta del av resurserna.

- Det är här de offentliga stöden kommer in, de kan fungera som broar mot innovationssystemen. Men, stöd i all ära, den enda långsiktiga vägen till resurser är pengar från kund. Om man har kunder från första dagen, kanske man inte har behov av stöd över huvud taget. Medan de företag som har tio års forskning till färdig produkt kan behöva mycket stöd.

Lite för många
Hon menar att ett brett stöd är det bästa, i alla fall i företagandets tidiga skede.

- I början, när det kanske inte ens finns ett företag, är det bättre att ge lite pengar till många. Det är svårt att utvärdera idéer i tidiga skeden, och därmed svårt att veta vilka man ska satsa på. Därför är det bättre att satsa mindre summor på något fler företagsidéer. Sedan, när de kommit en bit på väg, har man mer att gå på. Då kan man även rikta stöden i större utsträckning.

I avhandlingen tar Norrman bland annat fram en modell för att utvärdera och jämföra inkubatorer. Hon menar att man ofta utgår från att alla inkubatorer liknar varandra, och att de kan jämföras på samma premisser. Men det är som att jämföra äpplen och päron.

- Det är rätt stor skillnad på till exempel KI:s inkubator, som syftar till att ta fram nya, högteknologiska bio- och medicinteknikbolag, och på en landsbygdsinkubator där det främsta målet kanske är att skapa arbetstillfällen i regionen.

Mer samarbete
Norrman jämför även stödprogram för innovation och entreprenörskap mer generellt. Modellen fungerar för det också, menar hon. Samma sak gäller: man måste ta hänsyn till programmens olika förutsättningar.

- Man kan inte bara säga att det ena programmet är bättre än det andra. Det är viktigt att tänka på vilket syfte de har, och vilka företag de ska hjälpa. Med min modell får man hjälp att se skillnaderna.

Hon skulle vilja se mer samarbete mellan de olika statliga aktörer som arbetar med stöd till företagande och entreprenörskap. Hon menar också att det är viktigt med noggranna utvärderingar av stödprogrammen.

- Man måste våga vara kritisk mot det man gör, och ändra inriktning om det inte ger resultat. Det är ändå skattepengar man gör av med, säger Charlotte Norrman.

För mer info: charlotte.norrman@liu.se

*Avhandlingen har lagts fram vid Linköpings universitet



Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu