Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2008-11-05
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2008:

Följeforskning fångar trender inom bioteknik

Så kallad följeforskning har blivit allt vanligare i takt med att nyttokraven på vetenskapen har ökat. Forskarna på CIND har följt klusterinitiativet Uppsala Bio sedan starten för fem år sedan.
- Vi har lärt oss mycket av Uppsala Bio, säger Anders Malmberg.


En stor del av CIND:s forskning har kommit att inriktas mot tre fält: life science, kulturnäringar och multinationella företag.

- Life science generellt, och särskilt bioteknik, har seglat upp som ett av de områden vi ägnar störst intresse. Det var inte ett uttalat mål från början, men vi är väl barn av vår miljö och tid, säger Anders Malmberg, professor och föreståndare för CIND.

Intresset för bioteknik och life science är CIND inte ensamma om. Även från policyhåll vänder man gärna blickarna mot området. En undersökning visar att av 100 satsningar på starka forskningsmiljöer i Sverige gjordes ungefär hälften inom just life science.

Uppsala Bio var en av de första deltagarna i Vinnovas Vinnväxtprogram, och CIND-forskarna har nu bedrivit följeforskning i klusterinitivativet i drygt fem år. Per Lundequist är biträdande föreståndare för CIND. Han fungerar också som koordinator för centrumets följeforskning, och är därmed en av dem som har mest direktkontakt med Uppsala Bio.

- Följeforskning är egentligen ett egendomligt ord, det låter ju som att vi bara följer efter Uppsala Bio utan att ha några egna idéer. Men det är mer än så. Det handlar till exempel om att förstå effekterna av policy. En sak vi har kommit fram till är att Vinnovas Vinnväxtprogram är en ganska bra modell. Man får tillbaka en hel del utan att satsa alltför stora resurser, säger Lundequist.

Nytta för många
De resultat som kommer fram används på tre sätt: Uppsala Bios ledningsgrupp nyttjar följeforskarna som analysstöd och oberoende kritiskt bollplank. Vinnova använder följeforskningen för att bättre förstå hur bioteknikbranschen ser ut, och hur policys bör utvecklas. Slutligen används resultaten av forskarna själva när de publicerar sig i exempelvis internationella vetenskapliga tidskrifter.

- En knäckfråga för oss är hur man som forskare klarar av alla tre uppgifter samtidigt. De två första uppgifterna klarar vi galant. Det svåraste är att få tid att utnyttja allt material i vår egen forskning – det är lätt att bli lite insyltad, och det kan vara svårt att ta ett steg tillbaka. Men det är ett bra sätt att nyttiggöra samhällsvetenskaplig forskning, och det är ju en viktig idé med följeforskningen.

Trendspaning i sektorn
Forskarna och Uppsala Bios ledningsgrupp bestämmer i samråd vilka studier som ska genomföras. Utgångspunkten är de aktuella behov som finns. Per Lundequist menar att en framgångsmodell för CIND:s följeforskning är den löpande dialogen med Uppsala Bios ledningsgrupp.

- Det är kul att vi som samhällsvetare kan vara med och bidra till satsningarna på life science. Annars är det ju mest naturvetare i den branschen. Vi har ett bredare perspektiv, och kan se helheten på ett annat sätt. Fast det har tagit lite tid att bygga upp en förståelse för vad samhällsvetenskapen kan bidra med.

I början av samarbetet skulle Uppsala Bio starta en inkubator. CIND-forskarna gjorde då en studie över hur inkubatorer på andra håll i Sverige och i utlandet arbetade med att hitta kommersialiserbar forskning.

Numera handlar CIND:s följeforskning mer om att fånga trender i sektorn: dels regionalt i Uppsala, dels ur ett större perspektiv.

- Vi jobbar med olika typer av indikatorer för att fånga hur Uppsalas biotekniksektor utvecklas. En årlig rapport tas fram om hur utvecklingen bland de regionala bioteknikföretagen ser ut. Den ger Uppsala Bio en helhetsbild av sektorn och av utvecklingstrender inom olika branschsegment, säger Per Lundequist.

Bland annat har man konstaterat att antal sysselsatta inte ökar, trots att bioteknikföretagen har en positiv omsättningsutveckling. Det innebär att branschen måste vårda den kompetens som finns och se till att kunskapen hela tiden förnyas. Här kan aktörer som Uppsala Bio spela en viktig roll som initiativtagare.

Forskarna som marknadsförare
Robin Teigland är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och en av dem som är engagerad i CIND:s följeforskning i Uppsala Bio. Hon menar att deras forskning har mottagits väl i klustret.

- Det är jätteintressant och givande. Uppsala Bio har varit väldigt öppna för vår forskning och det vi har att säga. Eller rättare sagt, de har varit skeptiska men öppna – en sund inställning, konstaterar Robin Teigland.

Under de fem år som CIND har följt Uppsala Bio har man ändrat fokus något. Från att ha haft ett renodlat klusterperspektiv, går följeforskarna nu mer mot ett organisationsperspektiv.

- Vad är det egentligen Uppsala Bio försöker göra? Jo, de försöker åstadkomma en förändring i attityder och beteende hos folk i bioteknikbranschen i Uppsala, till exempel kring hur man ser på samarbetet mellan akademi och företag. Vi ser därför Uppsala Bio som en förändringsagent, och numera ser de även sig själva som en sådan. Det här har växt fram i följeforskningen – alltså i samarbete mellan Uppsala Bio och CIND.

Följeforskningen har också lett till ökad uppmärksamhet kring Uppsala Bio ute i världen, bland annat genom forskarnas publiceringar och föreläsningar.

- Ibland fungerar vi forskare nästan som marknadsförare för Uppsala Bio, och för den svenska bioteknikbranschen. Den här följeforskningen är en kul grej, och smart tänkt av Vinnova från början, säger Teigland.

För mer info:
per.lundequist@kultgeog.uu.se
anders.malmberg@kultgeog.uu.se
robin.teigland@hhs.se
www.cind.uu.se


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu