Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatDe aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2009-03-26
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 1, 2009:

Kritiskt läge för svensk forskning

Kritiskt läge för svensk forskning
I en nyutkommen bok – Forska lagom och vara världsbäst har vi samlat röster om den svenska forskningens läge och tillstånd just nu. Vår slutsats är att läget är kritiskt. Sveriges ställning som kunskapsnation är stark, men det är en position som förvaltas illa och utan överdriven medvetenhet om framtiden. Universiteten får förvisso mer pengar, men det finns inga tecken på att mer pengar kommer att användas för att öka styrbarheten – i stället lär den kaotiska universitetstillvaron fortsätta.

Regeringens senaste hugskott, ”strategiska forskningsområden”, skapar ännu mer av ängslig anpassning. Så splittrade forskningsmiljöer blir heller inte särskilt intressanta för internationella investerare. Företag som Nokia, BP och Google har nyligen investerat i forskningsanläggningar i mångmiljardklassen i USA, men svenska miljöer kommer inte ens på fråga som mottagare.

Vi ser också svagheter vad gäller forskningens nyttiggörande. Innovationsstödet drivs av stort engagemang men liten kunskap och erfarenhet. Det utarmar miljöerna inom industrinära områden utan att ge särskilt goda resultat. Inte ens industrin själv känner sig riktigt bekväm med utvecklingen – den ser Sveriges framtid mindre i form av mängder av kortsiktiga nyttomiljöer och mer i form av breda och djupa grupper och fält med global trovärdighet och synlighet.

Våra förslag är två. Det första är att på allvar öppna svensk forskning och låta forskningspolitiken verka i ett globalt sammanhang. Den senaste forskningspropositionen har element i denna riktning men mest på det retoriska planet – det är en blågul politik som förs och det är svenska val och prioriteringar som styr. Sverige borde ta initiativ till globala forsknings- och innovationspakter med sikte på de stora utmaningar som vår värld står inför – från finansiella system till global uppvärmning och hälsa. Där kan svenska insatser samordnas med andra länders, där kan ”våra” mål formas och formuleras tillsammans med andra, och där kan Sverige på allvar bli en vetenskaplig världsmedborgare.

För det andra behövs en ny politik för de svenska universiteten. Framtidens fria universitet behöver ett eget kapital att röra sig med, samt friare former för anställningar, organisation, omställning och samverkan. Med eget kapital och större frihet kommer universiteten att tvingas ta ett större ansvar för sitt eget öde och göra verkliga prioriteringar. Några kommer att orientera sig mer och mer mot omvärlden och spela framförallt på en internationell arena. Andra kommer att finna sina främsta roller i regionala sammanhang men kan ha forskningsspetsar på hög internationell nivå.

Fria och starka universitet ger global synlighet och är en byggsten i den öppna kunskapsekonomi vi ser växa fram. De är en nödvändighet om Sverige ska kunna säkra sin position i konkurrens med enorm talang och kompetens – men också om Sverige ska kunna bidra till de kunskapsflöden som är delar av lösningen på stora globala problem. Där bör Sverige vara med.

För mer info: mats.benner@fpi.lu.se, sorlin@kth.se


Text: Mats Benner & Sverker Sörlin


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu