Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2009-12-17
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 4, 2009:

Entreprenörsämnet har berövats sin heder

Entreprenörskapsforskningens förlorade heder
Entreprenörskap är numera etablerat i Sverige som ett eget forsknings- och utbildningsområde. Även om ämnet främst kamperar ihop med företagsekonomin så hålls dörrarna öppna mot bland annat nationalekonomi och sociologi. Entreprenörskapets akademiska identitet är viktig i dessa tider, när de politiska partierna tävlar om små- och tillväxtföretagandets gunst. Frestelsen till populism i forskning och utbildning är ju stor.

I dag är tidskriftspublicering den viktigaste kvalitetsnormen och meriteringsgrunden i högskolan. Sådan internationellt väletablerad forskning borde alltså spela en avgörande roll vid utbildning i och för entreprenörskap. Möjligheten för ämnet att därigenom definitivt vinna legitimitet, både i och utanför högskolan, har dock nu genom Högskoleverkets försorg försuttits.

På regeringens uppdrag inbjöd verket för knappt ett år sedan landets högskolor och universitet till att söka utvecklingsmedel för en internationellt konkurrenskraftig masterutbildning i entreprenörskap och innovation. På inrådan av en europeisk expertkommitté valde verket dock bort den allians mellan två regionala högskoleenheter (Växjö universitet och Högskolan i Jönköping) som under ett par decennier gjort att svensk forskning i entreprenörskap utmärkt sig i globala rankningar.

I stället har verket förmått regeringen att satsa på två högskoleenheter i storstadsområden (Chalmers tillsammans med Göteborgs universitet respektive Lunds universitet), där ett lärosäte (Chalmers) rentav saknat professur i entreprenörskap.

När andra ämnen kvalitetsgranskas – företagsekonomi står på tur 2010 – så är det självklart att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Så står det i högskolelagen. Det är svårt att tänka sig att man i något annat akademiskt ämne än entreprenörskap skulle bortse från antal professurer, aktiva forskningsenheter, framlagda avhandlingar och befintliga biblioteksresurser vid lokalisering av en högre akademisk utbildning. Det förefaller som Högskoleverket menar att entreprenörsforskningen har en lägre valör än annan vetenskaplig verksamhet.

Högskoleverkets prioritering kan ju bero på att man utnyttjat expertkommitténs okunskap om den svenska (högskole)lagen till att frikoppla forskning och utbildning inom entreprenörskapsområdet. Kanske har verket också, förfört av det nuvarande stora allmänna intresset för entreprenörskap och småföretagande, låtit (parti)politiska intressen styra lokaliseringen av de nya utbildningarna till storstäder. Oavsett vilket är resultatet inget mindre än en förnedring av en svensk entreprenörsforskning som på egna meriter vunnit internationellt erkännande.

Högskoleverket har utnyttjat entreprenörskapsämnets ömtålighet som nyetablerad aktör i den akademiska världen till att på hemmaplan beröva ämnet dess heder och ära.

Självspäkande kan man förstås hävda att entreprenörskapet, sedan må det vara dess utövare eller forskare och andra allierade, har en tendens att välja egna vägar. Verksamma entreprenörer är bevisligen outsiders och många entreprenörskapsforskare har också utmärkt sig genom annorlunda undersökningsmetoder.

Så det som skett, att en internationell (europeisk) expertkommitté med Högskoleverkets goda minne tillåtits nonchalera lagstadgat vett och därtill utmana en internationell (global) forskargemenskap, är kanske bara en bekräftelse på entreprenörskapets eviga utsatthet.


Text: Bengt Johannisson


 
Kommentarer (3 st)
Kommentarer
19 dec 2009, 13:06
Av Caroline Wigren, CIRCLE & Malmö Högskola
Vad underbart med debatt och diskussion – vilket möjliggör att vi lär oss mer om varandra och de olika universitets- och högskoleutbildningarna vi har i Sverige. Ju mer vi vet desto större utbyte kan vi förhoppningsvis ha. Lunds Universitet är ett av de lärosäten som fick stöd för att utveckla sin masterutbildning – en miljö som jag delvis är kopplad till. Fokus vid företagsekonomiska institutionen vid Ekonomishögskolan i Lund är främst storföretag, delvis på grund av att Lund under decennier har dominerats av ett antal framgångsrika storföretag och delvis för att institutionen är till åldern gammal och företagsekonomi har likställts med storföretag. Ekonomihögskolan i Lund behöver stärka inriktningen på entreprenörskap – inte för forskarnas skull, och inte för studenternas skulle utan för regionen och Sveriges skull – det behövs rätt och slätt mer entreprenörskap. Detta är en anledning till att jag är tacksam för att Lund fick stöd för detta arbete. Mycket har gjorts och mycket görs, men mer kan göras. För att nämna ett par saker. Lunds universitet är ett universitet som representerar i princip alla akademiska ämnen och många ämnen på universitetet lyfter nu in och erbjuder sina studenter att läsa entreprenörskapskurser, vilket är fantastiskt! Humanister, ingenjörer, naturvetare. Entreprenörskapet har länge funnits i nära anknytning till Lunds Universitet genom Ideon, med sina små och medelstora företag. Kopplingen mellan det teoretiska och praktiska entreprenörskapet är starkt. Sist men inte minst vill jag ha sagt att vid institutionen finns det en grupp väletablerade entreprenörskapsforskare, dessa är antingen anställda vid företagsekonomiska institutionen eller vid CIRCLE (Center of Innovation Research and Competence in the Learning Economy), samtliga arbetar aktivt som forskare och lärare – och det som sker i klassrummet bygger på forskning. Samtliga har undervisning i sina tjänster i just entreprenörskap och undervisning diskuteras kontinuerligt i gruppen. Gruppen består närmare bestämt av en professor och sju disputerade entreprenörskapsforskare – två som till och med är tränade vid den eminenta miljön i Jönköping. Med stora erfarenheter av Internationella Handelshögskolan i Jönköping vill jag inte påstå att denna miljö inte har starka resurser men att så starkt peka på att andra miljöer inte har det, såsom Bengt Johannisson gör i sitt inlägg, är aningen väl hårt.
18 dec 2009, 18:12
Av Thorsten Bergqvist, webbsida
Oavsett var en entreprenörsutbildning placeras är det svårt att efter en tid där alla skalle vara anställda och med i fackföreningar komma upp ur det djupa dike dit egenverksamhet förpassats! Att vara Entreprenör/innovatör är en attitydfråga. Bengt Johannisson har ju jobbat länge med bl a småföretagande. De som inte varit intresserad av hur man undviker att få de unga kreativa att förbli det och inte zobies när de lämnar skolan torde har mindre förutsättningar än de som brytt sig och skaffat erfarenhet. Det är sorgligt att se hur de större organisationerna inte lyckas engagera och använda sig av sina medarbetares erfarenheter och kompetenser. De alltmer välutbildade chefernas insikter i vad som nu sker är ofta små då de normalt inte deltar i vardagsarbetet. När en insikt uppstår skulle man kunna nyttja den drivkraft medarbetarna har till att utveckla verksamhetsområden till mer insiktsfull användning av befintliga resurser. Där kan innovationer uppstå. Entreprenörsanda kan också uppstå men är inte densamma som "fristående" entreprenörsanda. I mindre organisationer, som det då oftast blir, får man helt andra förutsättningar. Tänk om man skulle kunna under tillitsfulla former sammanföra olika kompetenser och finns gemensamma intresseområden. Då skulle vi i Sverige kunna hitta åtskilliga innovativa tillämpningar av ny kunskap och entreprenörsandan återkomma.
17 dec 2009, 09:39
Av Erik Roos, Filosofie doktor och utredare på Högskoleverket
Högskoleverket har på regeringens uppdrag rangordnat intresseanmälningar för att delta i en satsning på nya utbildningar på avancerad nivå i entreprenörskap och innovation (www.hsv.se/entreprenorsutb).

Fyra förslag rangordnades och regeringen valde att satsa på de två främst rankade förslagen. Av de elva intresseanmälningar som Högskoleverket granskade rankades förslaget från Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet på tredje plats. Det är det resultatet som professor Bengt Johannisson är missnöjd med i sitt inlägg.

Forskningsanknytning var ett av flera kriterier vid bedömningen av intresseanmälningar. Högskoleverket är mycket nöjda med expertpanelens arbete och anser att gruppen på ett tillfredställande sätt hanterat balansen mellan bedömningen av förutsättningar och utveckling i förslagen. Vi beklagar professor Bengt Johannissons reaktion på resultatet, men gör till skillnad från honom bedömningen att svensk högskoleutbildning i entreprenörskap har gått stärkt ur processen.

Högskoleverket hoppas att de utbildningar som har fått extra medel av regeringen för att utvecklas, når målen för satsningen – att utvecklas till världsledande utbildningar.
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu