Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
Akademi och policy måste prata mer
– Jag tror på samtalet, och på att bygga nätverk mellan akademi och policy, säger Joakim Appelquist på Vinnova. Foto: Johanna Hanno
Publicerad: 2010-03-30
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2010:

Akademi och policy måste prata mer

Vinnovas forskningsprogram Innovationssystemsforskning om FoU och tillväxt avslutades i och med utgången av 2009. I februari 2010 gjordes i stället en ny utlysning om basfinansiering av forskningscentrum kring innovation. Det goda samtalet betonas starkt i programförklaringen.

Joakim Appelquist har varit programansvarig för innovationssystemsforskningen på Vinnova de senaste tre åren. Han har följt kunskapsgenereringen hos Cesis, Cind, Circle och Ride, som var pionjärerna när det gällde att få centrumfinansiering för den här typen av forskning. Tidigare hade den främst fått projektfinansiering.

- Programmet startade med målsättningen att få en mer kvalificerad förståelse för innovationssystem. Det fanns redan en hel del forskning om exempelvis innovationsprocesser och kluster, men den kvantitativa förståelsen för innovationssystem saknades. Vi vill kunna mäta effekter av innovationspolitiska insatser, säger Joakim Appelquist.

Han konstaterar att satsningen har fallit väl ut. En hel del ny kunskap har kommit fram, och innovationssystemsfrågorna har fått ökad uppmärksamhet. Vinnovapengarna är inte öronmärkta för specifika aktiviteter, utan kan användas ganska fritt. Vid sidan av Vinnova finansieras centrumen också av aktörer som Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet, och de universitet där de har sitt säte.

- Det här programmet har verkligen fungerat som en hävstång. Innan hade vi enstaka, duktiga forskare som hankade sig fram i olika projekt. Nu har antalet aktiva forskare ökat kraftigt, och det har skapats en forskningscommunity kring frågor om innovationssystem.

- Jag tror på den här typen av finansiering. I den utvärdering av programmet som gjordes 2006 underströks att ”fria” medel är ovanligt i Sverige. Men jag menar att det är viktigt för att kunna bygga upp forskningscentrum på lång sikt. Det kan ses som såddpengar som tillåter forskarna att ägna sig åt att skriva ansökningar, eller att bjuda in externa forskare för att öka centrumets attraktivitet, säger Appelquist.

Under de sex år som programmet har pågått har centrumforskarna hunnit meritera sig. Flera av dem har också blivit eftertraktade som rådgivare och utredare. Från Vinnovas sida vill man att dialogen mellan akademi och policy ska fortsätta att utvecklas.

- Vi vill att akademi och policy ska närma sig varandra ännu mer, med ökad lyhördhet för vilken kunskap som behövs. Det gäller att utöka formerna för umgänget. Policyfolk lyssnar gärna på forskare, men finns de inte där vänder de sig till de kända konsulterna i stället. Eller fattar besluten ändå. Och ju mer akademi och policy träffas, desto mindre ”goddag yxskaft” blir det.

- Akademiska rapporter och artiklar är alldeles för besvärliga att ta sig igenom. Det är därför nätverken och samtalen är så viktiga. Forskarna kan bidra som bollplank, och genom att ställa de kritiska frågorna.

Den nya utlysningen innebär att tre forskningscentrum ska få tre miljoner vardera per år, under en sexårsperiod. Programmet har fått namnet Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt.

Om medlen tillfaller de existerande centrumen, helt nya forskarmiljöer, eller konstellationer som blandar gammalt och nytt, återstår att se. Klart är i alla fall att delad kunskap är dubbel kunskap.

Joakim Appelquist poängterar respekten för den akademiska integriteten. Forskare ska göra det de är bra på, det vill säga att arbeta explorativt och ställa frågor. Samtidigt menar han att de ibland är lite för snabba att dra sig tillbaka till sina akademiska korridorer.

- Jag upplever en generell tendens hos forskare att gå ut och hitta den empiri de behöver, och sedan dra sig tillbaka och analysera materialet. De kan också ha lite svårt att släppa fotnötterna. Men vi behöver stärka den empiriska kunskapen om svenska innovationssystem.

- Med nya dataset kan forskare bidra med synteser och kunskapsöversikter som policy verkligen kan använda, säger Appelquist.

Kontakta joakim.appelquist@vinnova.se


Kort om Vinnova
Vinnova är en statlig myndighet under näringsdepartementet, som ska höja tillväxten och välståndet i hela landet.

Ansvarsområdet är innovationer – produkter, tjänster eller processer – med vetenskaplig bas.

Vinnovas uppgifter är att finansiera den behovsmotiverade forskningen och stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet.

Vinnova har 200 medarbetare och en årsbudget på 2 miljarder kronor.

Mer info om Vinnova, programmet och utlysningen finns på www.vinnova.se

4 mars 2010 samlade vi föreståndarna för de fyra forskningscentrum som finansierades av Vinnovaprogrammet ”Innovationssystemsforskning om FoU och tillväxt” för en diskussion om innovation. Till artikeln


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu