Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUtmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Nobelprisfägring på ERSA i Jönköping
Anthony Venables, Masahisa Fujita och Paul Krugman på ERSA i Jönköping.
Publicerad: 2010-08-25

Nobelprisfägring på ERSA i Jönköping

Förra helgen hölls regionalforskningskonferensen ERSA i Jönköping. Det var Internationella Handelshögskolan i Jönköping som arrangerade jättekonferensen. En av talarna var professor Paul Krugman, som fick Nobelpriset i ekonomi 2008.

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz var en av talarna när ERSA invigdes på torsdagskvällen. Krantz doktorerade i statsvetenskap 2002 på avhandlingen ”Makten över regionen – En idéhistorisk studie av svensk regiondebatt 1963-1996”. Så han kände sig nog hemma bland det tusental regionalforskare som besökte konferensen.

Tobias Krantz menade att det inte räcker med att placera ett universitet eller en högskola i en region för att saker och ting ska hända. Det behövs även bland annat entreprenörer. Men han poängterade också att nya lärosäten kan åstadkomma mycket, om de tänker nytt och inte försöker kopiera de gamla traditionella universiteten.

Han vill se mer samarbete med det lokala näringslivet och mer självbestämmande för universiteten och högskolorna.

Några av de övriga talarna under invigningskvällen var AnnaLee Saxenian, som vi kommer att porträttera i nästa nummer av tidningen Entré, och William Strange.

Nobelprisfägring på ERSA i Jönköping
Saxenian är främst känd för sin forskning om hur Silicon Valley fungerar, och speciellt kring vikten av personer med utländsk bakgrund i samma region.

- Men det är min förhoppning och tro att min forskning även kan sprida ljus över hur det fungerar på andra håll i världen, sa hon.

Hon inledde sitt anförande med att konstatera att världen har förändrats drastiskt på senare tid, och därmed också de förhållanden som företagen lever under.

- De flesta här växte upp i en värld som dominerades av stora, hierarkiska företag som ville vara självförsörjande, som planerade långt i förväg och hade som mål att kontrollera marknaden. Var fanns innovationen i den typen av företag? På forskningsavdelningen. Man tog de bästa forskarna man hade, placerade dem på landsbygden någonstans och sa åt dem att tänka smarta saker.

- Det här har radikalt förändrats. Vi har sett uppkomsten av regionala ekosystem med företag som specialiserar sig, snarare än ägnar sig åt vertikal integrering. De bygger på entreprenörskap, öppet informationsutbyte och kollektivt lärande i regionen. Innovationen är därför mycket svårare att få grepp om, den sker inte längre bara i ett labb utan på många ställen samtidigt. Innovation har blivit decentraliserat i stället för planerat. Även de allra minsta företagen kan vara innovativa. Vi lever i en väldigt annorlunda värld, konstaterade AnnaLee Saxenian.

2 x kändistrio
Konferensens andra dag inleddes med ett rundabordssamtal med Masahisa Fujita, Paul Krugman och Anthony Venables som tillsammans skrivit boken ”The Spatial Economy: Cities, Regions, and International Trade”. De är alla tre kändisar inom regionalforskningen, men den mest kända av de tre är såklart Krugman som fick Nobelpriset i ekonomi 2008.

Paul Krugman kommenterade bland annat den finansiella krisen. Han menade att det är svårt att säga om den har något med geografi och plats att göra.

- Å ena sidan är den här krisen i mångt och mycket identiskt med alla tidigare kriser. Å andra sidan är världen mycket mer integrerad än den var under exempelvis krisen på 1930-talet.

Nästa programpunkt modererades av Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum. Här deltog den prominenta forskartrojkan Zoltan Acs, Magnus Henrekson och Bengt Johannisson. De pratade bland annat om entreprenörskapsforskningen nu och då, och om hur den kan komma att se ut i framtiden. Acs berättade att han blev avskedad från två universitetsjobb för att han ville forska om just entreprenörskap. Det var för trettio år sedan. I dag, påpekade han, behöver man inte längre försvara idén att entreprenörskap är viktigt. Tvärtom. Regeringar världen över är övertygade om entreprenörskapets avgörande roll för tillväxt och samhällsutveckling.

- Entreprenörskapsforskningen är nu ganska etablerat som fält. Vi har en bra idé om mycket inom fältet. En sak som vi vet förhållandevis lite om är entreprenörskap i utvecklingsländer. Här ligger vår största utmaning och det viktigaste forskningsområdet, sa Zoltan Acs.

Bengt Johannisson återkom flera gånger till att entreprenörskapet är en kollektiv process, och inget som åstadkoms av en ensam hjälte. Han föreslog att vi skulle prata om entreprenörskapande, snarare än om entreprenörskap.

- Det kan vara en person som drar igång något, men det skapar följare och slutar alltid i en kollektiv process. Det är också viktigt att se till institutioner. Entreprenörer ifrågasätter ofta samhällets etablerade institutioner, lagar och regler.

Magnus Henrekson hakade på det ifrågasättande spåret.

- Entreprenörer flyttar hela tiden på lagens gränser. Lagen är socialt konstruerad, och mycket sker genom entreprenörernas försorg. Det gäller alla områden. Abort var olagligt i USA för bara trettio år sedan. Det förändrades av entreprenörer.

Konferensens andra dag inleddes med en keynote-föreläsning av professor Fabrizio Barca som i dag är generaldirektör för Italiens finansdepartement. Han blev internationellt känd när han publicerade ”The Barca Report an agenda for a reformed Cohesion Policy” där han ger rekommendationer för EU:s emellanåt hårt kritiserade regionalpolitik.

I dagsläget finns en öppning för förändring, menade han. Bland annat på grund av situationen i Grekland råder nämligen konsensus bland medlemsländerna att det behövs mer stringens och sanktioner kring budgetarbetet. En alltför stor obalans mellan EU-länderna är inte bra.

- Den fria rörligheten skapar inte automatiskt välfärd i alla medlemsländer. Alla måste ges möjlighet att ta vara på sina möjligheter. Dessutom vill invånarna i EU ha en utvecklingspolicy av den här typen, sa Barca.

Svensk inverkan
Lördagen avslutades med ett tal av professor Philip McCann på ämnet ”The Swedish School of Regional Science”. McCann gick igenom viktiga svenska bidrag till regionalvetenskapen. Han menade att det här finns många klassiker, som i allra högsta grad har bidragit till fältets utveckling. Bland andra Gunnar Myrdals och Tord Palanders texter.

- Myrdal tog tidigt upp vikten av institutioner och socialt kapital, något som det pratas mycket om i dag. Palander var den första att skriva om att plats kan påverka det ekonomiska utfallet. Tyvärr är det ingen som har läst Palander eftersom han aldrig översattes till engelska. Men det går inte att ignorera honom när man diskuterar utvecklingen av regionalvetenskapen.

Philip McCann nämnde även nutida forskare som Hans Westlund, ansvarig för konferensen ERSA 2010, och Charlie Karlsson, ordförande för organisationen ERSA. Båda är professorer vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och båda erkända forskare inom fältet regionalvetenskap.

- Den svenska skolan inom regionalvetenskapen har haft en stor inverkan på fältet som helhet. Sverige ligger på sjätte plats när det gäller antal publikationer inom området, det är ganska bra för ett land med färre än tio miljoner invånare.

Under konferensen arrangerades givetvis också ett stort antal parallella seminarier. De allra flesta var rena forskarseminarier, men några hade en mer praktisk inriktning.

Socialt och kulturellt
Jag besökte bland annat ett seminarium om socialt entreprenörskap, som arrangerades av ovan nämnde Bengt Johannisson tillsammans med ESBRIs egen Malin Gawell. En av artiklarna som presenterades här var författad av Per Frankelius och Fredrik Eliasson och handlade om Carl-Jan Granqvist och utvecklingen i Grythyttan.

Ett annat seminarium jag besökte arrangerades av Tillväxtverket och Regionförbundet Östsam och handlade om kreativa industrier. Tobias Nielsén, författare till boken Creative Business, modererade. En av representanterna från Tillväxtverket var Joppe Pihlgren, även känd som popstjärna i Docenterna och programledare på tv. Han presenterade den nationella handlingsplan som Tillväxtverket har tagit fram kring kulturella och kreativa näringar.

Det är kulturdepartementet och näringsdepartementet tillsammans som ligger bakom handlingsplanen. Budgeten är på 80 miljoner kronor över tre år, delat på nio olika uppgifter. Bland annat ska man skapa en guide på internet, starta inkubatorer med inriktning mot de kulturella näringarna, satsa på entreprenörskap inom högre konstnärliga utbildningar och ta fram statistik. Tre myndigheter har fått gemensamt ansvar för att uppgifterna utförs. Förutom Tillväxtverket deltar Tillväxtanalys och Kulturrådet i samarbetet.

- Egentligen skulle det ju vara värt mest om pengarna kunde ges direkt till kulturutövarna, till exempel till mitt popband. Men det är ganska svårt lagligt sett. Därför måste vi gå genom olika organisationer som i sin tur ser till att pengarna når ut till utövarna. För att det ska bli effektivt gäller det att hitta saker som redan har börjat ta fart i en region och se till att det fortsätter utvecklas, sa Pihlgren.

Charlotta Mellander, forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, deltog också i seminariet. Hon har bland annat forskat tillsammans med Richard Florida om varför vissa regioner går bättre än andra.

- Det finns en tanke som går ut på att regionen blir framgångsrik om vi bara lägger till kultur. Det är ett missförstånd. Om man vill att ett sådant här program ska bli lönsamt måste man förlägga det där folk vill ta vara på det. Den obekväma sanningen är nog att det kommer att bli framgångsrikt i större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. En del aktiviteter kommer att fungera även på andra håll, men många inte, sa Mellander.

Ett annat seminarium jag besökte handlade om genus och regional utveckling. En av forskarna som bidrog med en artikel var Mona Hedfeldt. Hon hade undersökt vilken typ av könsbundna nätverk som finns i fyra olika regioner när det gäller ansatser att stärka kvinnors entreprenörskap. Hennes forskning visar bland annat att kvinnor deltar i den här typen av nätverk, men att de får relativt lite uppmärksamhet. Åtminstone jämfört med mer mansdominerande nätverk som Rotary.

Totalt arrangerades flera hundra seminarier under konferensen, så det var såklart omöjligt att hålla koll på alla. Hur gärna man än hade velat.


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu