Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Sofia Börjesson, Chalmers tekniska högskola.
Sofia Börjesson, Chalmers tekniska högskola.
Estradföreläsning 2010-11-15

Forskning som gör nytta

Det pratas mycket om att forskning ska göra nytta. På forskningscentrumet CBI har man tagit fasta på pratet. All kunskap som produceras här ska vara ”handlingsbar” och kunna komma till praktisk nytta i företag. Om detta handlade Estradföreläsningen ”Forskning i praktiken: Så kan akademiker öka företags innovationsförmåga”.

Föreläsningen hölls av Sofia Börjesson som är innovationsforskare på Chalmers. Mer specifikt är hon professor och föreståndare för CBI – Center for Business Innovation.

- På CBI bedriver vi forskning, men vi jobbar också systematiskt för att föra ut kunskapen och komma närmare dem som faktiskt berörs av den. Vi skapar handlingsbar kunskap som man kan agera på, sa Sofia Börjesson.

Sådan här så kallad samarbetsforskning handlar om att försöka åstadkomma förändring, något som långt ifrån all forskning har som ambition. Samtidigt vill de anställda på CBI också bidra till forskningen och det akademiska samhället.

- Vi vill förändra, eller bidra till förändring, inom de företag vi verkar i. Vi får och kan agera i företagen och det handlar alltid om interaktiv kunskap. Men vi är forskare – inte konsulter. Det måste finnas en balans.

Nästan alla företag pratar om vikten av att vara innovativ. Men det är inte helt lätt att verkligen vara det. De flesta arbetar under tids- och kostnadspress, och innovation är sällan omedelbart hemräkningsbart. Det krävs en viss specialisering och en förmåga att se bortom dagens kunder och affärer.

- Ofta är det inte brist på nya idéer som gör att företag inte är så innovativa. Det svåra är att trycka igenom idéerna i organisationen. Inom universitetsvärlden är det exempelvis svårt att hitta nya sätt att jobba på, eller skapa en ny kurs. Inte för att de nödvändigtvis är så utmanande, men det är utmanande i sig för organisationen att göra något nytt.

Kreativitet i skogen
Inom CBI fokuserar man mer på innovationsförmåga än på själva innovationen. Innovationsförmåga handlar om företagets sammantagna förmåga att ta en idé till kommersiell produkt, tjänst eller process. Det är alltså något man kan påverka och förbättra.

- Innovationsförmågan innefattar hela företaget. Det kan låta självklart, men i allmänhet är det inte det. Jag tror det finns en fälla i att tänka för mycket på innovationsprocessen. Processen är bara en liten del i företagets innovationsförmåga. Det handlar även om vilka personer som är inblandade, vilken organisationskultur företaget har, relationer till omvärlden, hur beslut fattas och så vidare.

I ett av CBI:s projekt har forskarna mätt det kreativa klimatet och innovationsförmågan i nio skogsföretag. Kreativt klimat och innovationsförmåga kanske kan låta som ungefär samma sak, men det är det inte menar Sofia Börjesson. Däremot brukar de företag som har ett bra kreativt klimat också vara innovativa. Merparten av de nio skogsföretagen låg ganska bra till när det gällde kreativt klimat, men när det kom till innovationsförmåga var skillnaderna större.

- Företaget kanske har ett system för att samla in idéer, men det är inte samma sak som att ha ett system för att ta hand om och jobba vidare med idéerna. Vi kunde identifiera problem på vissa håll i några av företagen. Flera av dem brister exempelvis när det gäller att kommunicera sin innovationsstrategi.

Forskarna kunde visa för företagen hur innovativa deras olika avdelningar var. Det skapade stora diskussioner och gav företagen något att arbeta vidare med. Man jämförde också företagen med varandra. På så sätt fick de veta hur de låg till jämfört med andra i samma bransch.

- För många fungerade det här som en väckarklocka för att börja jobba med sitt innovativa klimat, sa Börjesson.

Näringslivets framtid
Ett annat av CBI:s projekt är specifikt inriktat mot småföretag. Fokus ligger på tillverkande, högteknologiska företag i olika branscher. Syftet är att de ska få en genomgång av sina affärsmodeller, med en positiv inverkan på affärsvolym, kundvärde och lönsamhet.

I projektet ingår också inkubatorer. Tanken är att föra över kunskap till dessa, så att de i sin tur blir bättre på att jobba mot företagen.

- Det här är ett väldigt tillämpat projekt. Det handlar inte så mycket om sökande av ny kunskap, utan mer om att forskare med kunskap om affärsutveckling för ut den till ett antal småföretag. Sådant sker inte per automatik, det krävs att man riggar något. Och givetvis lär forskarna också av företagarna.

Så varför ägnar man sig då åt den här typen av samarbetsforskning? Varför ägna sig åt forskning som handling, räcker det inte att hålla sig på avstånd? Sofia Börjesson menar att det inte gör det när det gäller innovation, och förståelse för innovation.

- När det handlar om framtiden för Sveriges näringsliv är det inte nog att kunskapen fastnar i universitetsvärlden.

En grundtanke i samverkansforskning är att det går att bygga något värdefullt på de teorier som finns i omlopp. Under själva forskningsprocessen förs kunskapen över till företagen, samtidigt som forskarna får tillgång till ny, viktig kunskap. Forskning i samverkan bygger också förtroenden mellan de två världarna och kan vara en bra grund för vidare samarbeten.

- Det känns mer meningsfullt när kunskapen man tar fram kommer till nytta även för någon annan.

Men det finns givetvis utmaningar med den här typen av forskning. Enligt Börjesson riskerar forskarna till exempel att bli för engagerade. Det kan också vara svårt att få sin forskning publicerad om man bara har djupstuderat ett enda företag. Samarbetsforskning kräver en viss forskningsfärdighet, och en viss erfarenhet av praktiken.

- Men det kan, om båda parter vill, vara en riktig win-win-situation, sa Sofia Börjesson.

Forskning som gör nyttaEngagemang för innovation
I föreläsningen medverkade även Hans Larsson från EKA Chemicals, ett av företagen som deltog i CBI:s studie om skogsbranschen.

- Vi har en lång innovativ historia inom EKA Chemicals och tycker att vi är ganska innovativa. Vi har en företagsledning som pushar för innovation och det gör även vårt moderbolag. Därför var vi inte så positiva till det här projektet till att börja med. Vi tyckte att vi redan hade jobbat så länge med innovation, och att vi kunde de här sakerna. Men så småningom tyckte vi att det var spännande att vara med.

Företaget skickade runt enkätundersökningen till drygt 200 anställda runt om i världen. Hela ledningsgruppen var med och svarade på frågorna.

- Vi hade hög svarsfrekvens och många kom med egenskrivna kommentarer. Det var jättekul, det visar på ett engagemang kring de här frågorna i företaget.

Resultaten visade att EKA Chemicals hade en del att förbättra inom det kreativa klimatet.

- Det var ju inte så kul att få reda på. Jag har jobbat på EKA sedan 1974. När jag kom dit hade vi ett väldigt bra kreativt klimat. Sedan har det blivit sämre med tiden. Företaget har blivit större och mer globalt, och därmed svårare att hålla ihop. En annan förklaring är de senaste fem-sex årens åtstramningar. Vi har inte riktigt samma tid att snacka skit på fikat längre. Det är då idéer tänder nya idéer.

Däremot visade undersökningen att EKA Chemicals har en bra innovativ förmåga, något som man också arbetat aktivt med. Det finns en strategi för att ta hand om idéer som kommer upp inom företaget.

- Vi har ett bra beslutsfattande kring de här frågorna. Det vi inte är riktigt nöjda med är att det tar för lång tid att få ut en ny produkt på marknaden.

I samband med att EKA Chemicals deltog i undersökningen gjorde man en stor kundundersökning. Här fick företaget ett relativt lågt betyg när det gällde innovation. Detta, tillsammans med CBI-undersökningens resultat för kreativt klimat, fick ledningen att reagera. Man startade en intern kampanj för att öka medvetenheten, och stoltheten, kring de här frågorna inom företaget. Samtidigt lanserades en extern satsning för att kommunicera hur man arbetar med innovation.

- CBI:s undersökning gav en hel del kunskap, men den var också en inspirationskälla för att jobba vidare med innovation – och framförallt kommunikation av innovation, sa Hans Larsson.

Se hela föreläsningen som webb-tv

För mer info: sofia.börjesson@chalmers.se

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu