Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVi riggar också inför sensommarens två stora begivenheter: Haining Day Competition och Sweden–China Entrepreneurship Forum
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Malin Gawell och Ester Barinaga.
Malin Gawell och Ester Barinaga.
Estradföreläsning 2012-01-30

Sociala entreprenörer gör skillnad

Forskningsfältet socialt entreprenörskap är på framväxt, och som alla nya fält är det spretigt, brokigt och saknar entydig definition. Många vill omfamna företeelsen, och hjältekulten frodas. Samtidigt är det viktigt att se att det sociala entreprenörskapet många gånger bottnar i en tung och svår vardag. Detta diskuterade Malin Gawell och Ester Barinaga på Estrad.

30 januari 2012 drog vi igång Estradvåren med en föreläsning om socialt entreprenörskap. Föreläsare var filosofie doktor Malin Gawell, verksam vid ESBRI och KTH, tillsammans med Ester Barinaga, docent vid Copenhagen Business School. Barinaga har även praktisk erfarenhet av socialt entreprenörskap, hon är nämligen initiativtagare till Förorten i Centrum.

Malin Gawell inledde med att ge en övergripande bild av forskningsfältet.

- Vad är socialt entreprenörskap egentligen? Det finns en massa olika definitioner men jag tänker faktiskt inte gå in på dem. Själv har jag landat i det grundläggande: Socialt engagemang kombinerat med entreprenöriellt handlande.

- Socialt entreprenörskap kan ta sig väldigt många uttryckssätt. Entreprenörskap handlar ju om att skapa nytt i tanke, ord och handling. Och entreprenörskap finns i samhällets alla olika sfärer, sa Gawell.

Hon visade en modell av näringslivet, den sociala ekonomin och civilsamhället. Det sociala entreprenörskapet var placerat i centrum, med offentlig sektor, vänner, familj, föreningar, ideella organisationer, folkrörelser, kooperation och företag runtomkring. Mellan de olika sfärerna fanns inga heldragna linjer – de går i varandra.

Inom forskningen diskuterar man bland annat ideologier, människosyn, relationer, mobilisering av resurser och makt. Olika forskare använder olika begrepp – med olika innebörd. I Sverige talar man exempelvis om socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, politikens entreprenörskap och publikt entreprenörskap. På engelska finns till exempel civic entrepreneurship, social purpose business och activist entrepreneurship.

- Jag tycker att den här brokigheten är spännande. Men jag förstår också att den kan upplevas som förvirrande.

- Det som förvånar mig i sammanhanget är att vi ser ganska lite problematisering av sociala frågor, sa Malin Gawell.

Hur gör man vinst? Är det bra eller dåligt? Vilken betydelse har empowerment (det vill säga egenmakt, eller makttagande)? Och hur påverkas tillväxten? Detta är några frågor som det sociala entreprenörskapet väcker.

- Vi har ont om underlag för de här diskussionerna. Ändå görs många antaganden som sedan förs vidare, sa Gawell.

Därefter berättade Ester Barinaga om sina båda roller som akademiker och entreprenör, och hur hon har valt att kombinera dem. Med akademikerhatten på huvudet menade hon att socialt entreprenörskap är organiserade ”underifrånansträngningar” för att åstadkomma social förändring.

- Det här sista, att åstadkomma social förändring, är min ledstjärna både som forskare och entreprenör.

Barinaga är sociolog, och hon konstaterade att studier av sociala processer handlar om att placera in fenomen på skalorna struktur-individ, respektive materiell-symbolisk. Det handlar exempelvis om stigmatisering, umgänge, ekonomiska möjligheter, underordnad subjektivitet och en socio-ekonomisk rangordning som kan bygga på etnicitet.

- Sociologin berättar hur det hänger ihop, men that’s it. Sen stannar den. Som entreprenör vill jag mer. Jag vill förändra, sa Ester Barinaga.

- I många statliga program fokuserar man på den ”stackars invandraren”. Därmed stigmatiserar man invandraren ytterligare, och reproducerar just det man vill förändra. Gruppen blir inte bemött som aktiva aktörer.

När Ester Barinaga tillbringade ett år på Stanford University i USA föddes idén till hennes eget sociala entreprenörskap. Hon var ute och promenerade och la märke till de fantastiska muralmålningarna som smyckade husen i vissa kvarter i San Francisco. Olika etniska grupper har målat motiv som berättar om hemlandet, kulturen eller mötet med USA.

- I muralmålningarna såg jag de boendes röster. De skämdes inte, utan berättade om sitt liv – på sitt sätt.

Väl tillbaka i Sverige drog Barinaga igång Förorten i Centrum. När medierna rapporterar om förorten handlar det ofta om stök och bråk, och för de boende känns den bilden missvisande. Förorten i Centrum vill ge plats åt andra berättelser om förorten och förortsborna. Genom att samla människor kring muralmålningsprojekt skapas engagemang. Det bygger på en deltagande process i det lokala samhället där den offentliga konsten blir ett organiseringsverktyg. Det skapas en civil dialog och människorna får ta plats i det offentliga rummet.

- Den första muralmålningen skapades av 15-åringar i Husby. I den ser vi symboler för allt de upplever som centralt i livet – hjärtat, blodomloppet, tunnelbanan, mamma, pappa, makt, godis, pengar, sex och identitet.

I projekten sammanförs också förortsskolor och innerstadsskolor för att bygga broar och starta dialoger. En annan viktig aspekt är att Förorten i Centrum identifierar och utvecklar unga, lokala förebilder.

- Om det bara är vi som leder arbetet sker ingen social förändring. Det gäller att lyfta upp framtidens ledare, sa Ester Barinaga.

Malin Gawell har i sin forskning bland annat studerat Fryshuset och KRIS, två andra exempel på socialt entreprenörskap som gjort skillnad i människors liv. Fryshuset startade i mitten av 1980-talet, i en tid då det var mycket ungdomsvåld i Stockholm. Syftet var att fånga in ungdomar som inte hade någon annanstans att vara, och exempelvis erbjuda replokaler. I dag har Fryshuset knappt 500 anställda och omsatte 200 miljoner kronor år 2009.

- Fryshuset har växt till en stor verksamhet som inspirerar runtom i landet. Och det är utan tvekan ett företag, sa Gawell.

Hon fortsatte med att berätta om KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället, och KHF, Kreativa Hederliga Företagare.

- KRIS bildades av före detta kåkfarare som ville starta en organisation för andra i samma situation. Medlemmarna har ofta en bakgrund som rymmer både kriminalitet och missbruk, och de vill hitta en annan väg. KRIS jobbar som kamratstödjare, erbjuder en gemenskap och hjälper till att få vardagen att fungera.

- KRIS är en underifrånprocess. Många andra sociala entreprenörskapsinitiativ kommer in från sidan, via eldsjälar som Ester. Däremot är det sällan man ser lyckade exempel ovanifrån.

Malin Gawell konstaterade att hennes exempel berör någon form av social problematik, som adresseras med socialt engagemang och entreprenöriellt handlande. Hon identifierar anomalier, avvikelser som folk stört sig på – och valt att göra något åt. Det handlar om att bryta mönster och bygga fungerande strukturer.

- Inom det sociala entreprenörskapet finns ganska mycket projektutvärderingar, men inte så mycket resultatutvärderingar. Det vill jag se mer av.

- Vi har också bilden av den sociala entreprenören som en hjälte med gloria. Men vi behöver också en ifrågasättande diskussion för att komma vidare, sa Gawell.

Se hela föreläsningen som webb-tv

För mer info eb.lpf@cbs.dk, malin.gawell@esbri.se

Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu