Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Gör en hacka på ditt hack
Estradföreläsning 2013-09-30

Gör en hacka på ditt hack

Trösklarna för entreprenörskap har sänkts under det senaste decenniet. Bland annat tack vare teknologiska och institutionella förändringar som har gjort det lättare att hitta samarbetspartners, kunder och finansiering. Det var professor Howard Aldrichs huvudbudskap på Estrad 30 september 2013.

Maker movement, hacker space, D.I.Y. (do it yourself) och crowdfunding är några av de begrepp som letat sig in i företagsvokabulären på senare år. Vad står begreppen för och vad innebär de egentligen för entreprenörskapet? Ser vi början på en revolutionerande utveckling, eller bara mer av samma gamla vanliga kapitalism? Howard Aldrich angrep de här frågorna under sin föreläsning ”Hackers, makers and crowdfunders – Lowering the barriers to entrepreneurship.”

- Jag ser två globala trender som sänker barriärer och bidrar till en demokratisering av entreprenörskapet, sa Howard Aldrich, professor i sociologi vid University of North Carolina.

- Dels den teknologiska revolutionen: Mikroprocessorn har gjort tekniken tillgänglig för alla på ett helt nytt sätt. Internet och sociala medier har tagit den utvecklingen vidare. Dels en institutionell revolution med kvarlevor från 1960-talets samarbetsrörelse och verkan för en lokalare ekonomi. Den sistnämnda kan jämföras med dagens tankar om ”open access”. Om man lägger ihop de här två trenderna får man en del intressanta möjligheter.

Det handlar om att kombinera teknik och traditionellt hantverk, att tänka innovativt och skapa nytt.

- Många innovationer kommer i dag från användare, snarare än från ett labb. Företagen har tappat lite av kontrollen.

- Det finns ett motstånd mot ”den stängda lådan”. Tanken är att man ska ha rätt att öppna och modifiera de produkter man köper. Att hacka handlar om att ta kontroll över sitt liv och kunna leva på sin egen kreativitet. Ett uttryck jag gillar är: ”If you can imagine it you can make it.”

Så, vad har det här med entreprenörskap att göra? Enligt Howard Aldrich vill de flesta i västerländska länder bli entreprenörer, om de får välja mellan det och att vara anställda. När trösklarna nu har blivit lägre, är det mycket som talar för att fler kommer att ta steget och satsa på något eget.

- Saker som man tidigare inte ens kunde fantisera om är nu inom räckhåll. Man kan tillverka saker som fungerar och ser bra ut.

Men maker-rörelsen handlar egentligen inte om att sälja saker, påpekar Aldrich. Den handlar om att göra saker för sig själv. Fast möjligheten att göra sin idé till något kommersiellt gångbart finns såklart där.

Utvecklingen har lett till att det växer fram miljöer där hackers och makers kan få tillgång 3D-skrivare, laserskärare och andra verktyg. Dels stängda miljöer med mer kommersiell inriktning som inkubatorer, acceleratorer och tech shops. Dels öppna miljöer, som ofta kallas för hackerspaces eller makerspaces. De som är öppna, menar Aldrich, bidrar till demokratiseringen av entreprenörskapet. Alla som vill kan komma dit och börja skapa sina produkter och tjänster.

- Bakom finns en tanke att det är moraliskt riktigt att alla ska ha tillgång till de verktyg som behövs. Alla som vill mötas, lära av varandra och göra saker kan komma dit. Och möjligheten finns ju att komma på något som även andra gillar…

Enligt Howard Aldrich finns det runt 1 000 sådana här hackerspaces runt om i världen. I Sverige finns exempelvis Stockholm Makerspace.

En utmaning för maker-kulturen är att behålla glädjen i att hitta på och göra nya saker, samtidigt som den verkar bli alltmer vinstinriktad.

- En av de underbara sakerna med makerspaces är att folk verkligen gillar att vara där och göra saker. Vad händer om det blir för kommersiellt? Försvinner känslan i communityn?

Runt maker-rörelsen finns ett ekosystem som pushar på utvecklingen. Det finns mässor – maker faires – där makers träffas. Det finns en tidning: Make magazine. Den ideella organisationen Creative Commons har skapat ett licenssystem som gör det möjligt att dela saker på ett mer strukturerat sätt.

Små och nya företag är också hjälpta av nätbaserade plattformar för marknadsföring, försäljning och distribution. Som till exempel Etsy där vem som helst kan sälja sina hemslöjdade föremål. Amazon har tjänster för packning och distribution. Molnbaserad lagring och olika bokförings- och redovisningstjänster har ökat möjligheterna att outsourca delar av företagandet.

Crowdfunding är ett annat engelskt låneord som har fått fäste i Sverige. På svenska brukar fenomenet kallas för gräsrotsfinansiering, och det handlar om företag eller projekt som får sin finansiering genom ett större antal privatpersoner. Den största tjänsten globalt är Kickstarter. I Sverige finns även bland annat Crowdcube och Fundedbyme. Det finns två huvudvarianter av crowdfunding: reward-based (belöningsbaserad), där man får en belöning i någon form när/om projektet blir av, och equity-based, där man får en andel i företaget. Även lånebaserad crowdfunding, där investerarna utlovas ersättning i form av ränta, blir allt vanligare.

- Först var jag positiv till crowdfunding, sedan blev jag pessimistisk. Nu är jag positiv igen. När många små organisationer och privatpersoner går samman om finansieringen, kan fler entreprenöriella idéer testas. Alla kan bli investerare.

I Sverige har vi en öppen inställning till crowdfunding, och vem som helst får göra equity-baserade investeringar. De som vill investera skriver helt enkelt under på att de känner till att det är förknippat med stor risk, sedan är det fritt fram. I andra länder finns lagstiftning som reglerar vem som får göra investeringar som ger ägande i företag.

Anledningen till att Aldrich inte är odelat positiv till equity-baserad crowdfunding är den stora risken.

- Dödstalen för nya företag är så stora. Många av projekten som crowdfundas kommer att gå under.

- Jag gillar verkligen tanken med belöningsbaserad crowdfunding. Då är investeringen snarare en donation till en idé som man gillar. I equity-baserad crowdfunding väntar sig nog de flesta återbäring på pengarna någon gång. En återbäring som ofta uteblir.

Även som entreprenör finns det utmaningar med crowdfunding. Potentiellt får man 100-tals, eller ännu fler, ägare. Vad händer om en riskkapitalist vill köpa in sig i företaget? Risken är stor att hen drar öronen åt sig om det finns många ägare sedan innan. Även värderingen av företagen är en utmaning, menar Howard Aldrich.

- Utmaningarna kan säkert lösas, men de är nog bra att tänka på som entreprenör. Särskilt om man vill kunna få annan finansiering senare.

Howard Aldrich menar att trenderna han ser kan leda till ett mer demokratiskt entreprenörskapsklimat. Men risken finns att det bara är de redan invigda som vinner. På svenska skulle man kunna kalla det för ”Fler myror-effekten”. Det är barnen som tittar på pedagogiska barnprogram som ”Fem myror är fler än fyra elefanter” – de som även får hjälp på en massa andra sätt av sina föräldrar – som kommer ännu högre upp i näringskedjan.

- Crowdfunding kan verka demokratiserande, inte minst för grupper som har svårt att få lån och inte har tillgång till pengar själva eller i sin närhet. Men fenomenet har inte funnits så länge, och det är svårt att säga något säkert om effekterna i nuläget, konstaterade Howard Aldrich.

Efter föreläsningen presenterade Marie Ahlgren, chef för ALMIs affärsområde Rådgivning, en rapport om unga entreprenörer i Sverige. Den togs fram inför ALMIs nya mentorssatsning där unga entreprenörer får tillgång till en mentor, ett utbildningsstipendium och ett nätverk. Därefter utsågs Årets Mentor för befintliga företag. Utmärkelsen ges till den mentor i ALMIs rikstäckande mentorprogram som en jury anser ha gjort utomordentliga insatser för sin adept, och därigenom är ett föredöme. Vinnare 2013 blev Aril Isacson, företagsledare från Skåne.

Se hela föreläsningen som webb-tv

Kontakta howard_aldrich@unc.edu

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu