Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFörstapriset gick till team EpebFyr vid Fyrisskolan i Uppsala
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2006-11-07

Entreprenöriellt lärande kan förändra världen

Jonathan Levie får ofta frågan om det verkligen går att lära ut entreprenörskap. Trots att han har varit verksam som entreprenörskapsforskare och -lärare i 25 år menar han att svaret är nej. Under sin Estradföreläsning 7 november 2006 förklarade han varför.

Entreprenöriellt lärande kan förändra världenJonathan Levie är verksam vid Hunter Centre for Entrepreneurship, University of Strathclyde i Glasgow, Skottland. Titeln på hans föreläsning var ”’Can entrepreneurship be taught?’ is the wrong question”.

- Vad är då rätt fråga? Ja, jag skulle förstås inte vara här i dag om jag inte tyckte att entreprenörskapsundervisning har en poäng.

Levie menar att entreprenörskap inte kan läras ut, men däremot kan man lära sig entreprenörskap. Och det redan i unga år.

- En alternativ titel på den här föreläsningen skulle kunna vara ”Hur sjuåringar kan förändra världen”. Det kommer jag att berätta mer om längre fram under föreläsningen, sa Jonathan Levie.

Entreprenörskap är inte magi
För att styrka sitt argument om att entreprenörskap inte kan läras ut använde han citat från David Birch och Peter Drucker. I en intervju från 2004 hävdade den förre att entreprenörskap handlar om att sälja, leda människor samt skapa nya produkter och tjänster. Birch menade vidare att inget av detta ingår i handelshögskolornas utbildningsprogram.

- Vad är det egentligen som David Birch säger? Jo, att entreprenörer måste tillskansa sig vissa färdigheter. En del är naturbegåvningar när det gäller att sälja, leda folk och skapa, men vissa av oss är det inte. Peter Drucker har sagt att entreprenörskap inte är något magiskt – det kan läras in, precis som vilken annan disciplin som helst.

- Både Birch och Drucker menar alltså att entreprenörskap är något man kan lära sig. Därmed är vi framme vid den korrekta frågan, som enligt mitt tycke lyder ”Kan man lära sig entreprenörskap?” snarare än ”Kan man lära ut entreprenörskap?”

Ny och pågående forskning från USA och Storbritannien visar bland annat att framgång föder framgång, att portföljentreprenörer lyckas bättre än andra, respektive att tidigare erfarenheter av företagande har stor betydelse för efterföljande företagssatsningar.

- Forskningen visar att både erfarenheter och färdigheter spelar roll. Den visar vidare att även en liten entreprenöriell erfarenhet kan göra en stor skillnad. Detta tyder på att man, genom att underlätta lärandet, kan hjälpa entreprenörer att bli mer framgångsrika.

Trial and error
Hur lär då entreprenörer? Enligt Levie har utforskande och experimentella metoder många fördelar, liksom erfarenhetsbaserat lärande. Det är också viktigt för entreprenören att ha kunskap om industrin och den plats där han eller hon är verksam. När det gäller hastigheten i det entreprenöriella lärandet finns skiftande åsikter inom forskningsvärlden. Vissa menar att lärandet kan snabbas på, andra att det är en långsam och inkrementell process som tar den tid den tar. Jonathan Levie jämförde med läkaryrket.

- De flesta entreprenörer lär sig ute på fältet, det är ”trial and error” som gäller. Läkare lär sig däremot sitt yrke genom en blandning av akademiskt och erfarenhetsbaserat lärande. Det tar några år, men om de skulle försöka lära sig yrket på egen hand skulle det ta flera decennier – och dessutom leda till många dödsfall. Min farfar var arkitekt, och han sa alltid att läkare kan begrava sina misstag medan arkitekter får leva med dem!

- Både entreprenörer och läkare lär sig över tiden: de arbetar upp sin intuition och tysta kunskap. De blir duktiga på att ställa diagnoser och hitta lösningar på problem. Inga situationer är exakt likadana, men de ser mönster som vi andra skulle missa.

Enligt Levie är traditionella föreläsningar ingen bra träningsmetod för blivande entreprenörer. De innehåller i regel inga skarpa situationer, och övar därför inte upp intuitionen eller den tysta kunskapen.

- Enligt min erfarenhet framkallar de flesta föreläsningar bara sömnighet, så vi får väl se hur det går här i dag, sa Jonathan Levie.

Kolbs lärandecykel
Han förespråkar en lärprocess som innehåller både handling och reflektion. David Kolb har utvecklat en cyklisk modell där konceptualisering följs av experimentering, konkreta erfarenheter och reflektion i en pågående process. Att lära genom att göra saker – eller erfarenhetsbaserat lärande – är en process där man tillskansar sig kunskap och färdigheter genom konkreta erfarenheter.

- Jag tror inte på den traditionella akademiska modellen med föreläsning–tenta, föreläsning–tenta. Det är som att stimulera råttor att göra olika saker i utbyte mot mat! Själv har jag inte rättat en tenta sedan 1989. Entreprenörskap handlar om att kontinuerligt omvandla erfarenheter till kunskap – inte om att bara svara på stimuli.

Styrkan i Kolbs modell är att de olika delarna kompletterar varandra och bidrar till ett djupare lärande, menar Levie. Akademiker har en tendens att hålla sig till reflektion och konceptualisering, medan entreprenörer trivs med att experimentera och skaffa konkreta erfarenheter. Det bästa vore om de i stället gick igenom hela lärandecykeln, och detta gäller även entreprenörskapsstudenter.

- Studenterna måste få experimentera och uppleva, men de ska också ges möjlighet att generalisera och reflektera utifrån teorin.

- För inte så länge sedan pratade jag med en kollega som skulle dra igång en introduktionskurs med namnet: ”Entreprenörskap: teori och praktik”. Den skulle innehålla föreläsningar om entreprenörers karaktäristika, deras betydelse för ekonomin och så vidare. Han hade också bjudit in några gästföreläsare för att poppa till det lite mot slutet av kursen.

- Jag föreslog att han skulle ändra namnet till: ”Entreprenörskapsteori i praktiken”. Vidare tyckte jag att han skulle strunta i föreläsningarna och i stället låta studenterna få gå ut och praktisera entreprenörskap. Sedan kunde de få komma tillbaka till klassrummet och reflektera kring vad de hade upplevt. Det hela slutade med att jag blev erbjuden att ta över kursen.

Erfarenhet och reflektion
Jonathan Levies undervisningsmetoder bygger på växelverkan mellan erfarenheter och reflektioner. Rent konkret kan det betyda att studenterna skickas iväg till ett nytt företag för att ta reda på hur det tjänar pengar – eller misslyckas med att göra det. Sedan får de berätta om sina erfarenheter för varandra. En annan uppgift kan vara att hjälpa en frivilligorganisation att skaffa finansiering. Studenterna får också läsa entreprenörskapsteori, men den kopplas till en praktisk kontext.

- Hela poängen är att jag som lärare ska släppa kontrollen, och låta studenterna ta över.

Under föreläsningen presenterade Levie resultat från sin studie av högre utbildningar i Wales. Den visar att långt ifrån alla entreprenörskapslärare arbetar med erfarenhetsbaserat lärande. Det betyder att i många fall får studenterna inte möta en enda entreprenör under sin entreprenörskapskurs. Studien visar vidare att lärare som själva hade någon form av erfarenhet från ett nytt eller litet företag var mer benägna att använda erfarenhetsbaserat lärande. Förmodligen för att de inser hur viktigt det är, konstaterade Levie.

- Nu tänker jag göra er ännu mer deprimerade. Till erfarenhetsbaserat lärande räknas pedagogiska verktyg som case, gästföreläsande entreprenörer, simuleringar, praktikperioder och författandet av affärsplaner. Men verktygen har vissa svagheter.

Planering bättre än plan
Att slentrianmässigt bjuda in entreprenörer till kursen som får underhålla studenterna med sina historier från ”verkligheten” är inte tillräckligt för att skapa en entreprenöriell lärandemiljö. Jonathan Levie poängterade också att ny forskning visar att endast en fjärdedel av de mest snabbväxande företagen i USA hade en skriftlig affärsplan från början. Dessutom har det visat sig att ungefär 40 procent av venture capital-bolagen investerar i företag utan att ha läst deras affärsplan.

- Frédéric Delmar och Scott Shane fann i sin forskning att planering är viktigt. Men det är inte samma sak som att skriva en affärsplan!

Snarare än att planera på papper gäller det att interagera, och anpassa sig till omvärlden. Entreprenören bör lära från aktörerna kring företaget – särskilt kunderna – och utforma företaget efter deras efterfrågan. Kontinuerlig feedback från marknaden leder till att affärsidén omformas och finslipas hela tiden.

- En sådan lärandeprocess tror jag skapar entreprenöriell intuition och tyst kunskap, något som inte kan uppnås med enbart föreläsningar.

- Den viktigaste uppgiften vi lärare har är att se till att våra entreprenörskapsstudenter börjar prata med folk. Studenterna måste ut och intervjua potentiella kunder, det är det enda sättet för dem att få reda på om deras produktidéer stämmer överens med andra människors behov. De kan också intervjua till exempel marknadsanalytiker, och det är det fina med att vara student: experterna pratar faktiskt med dig!

Efteråt får Levies studenter komma tillbaka till klassrummet och reflektera, både muntligt och skriftligt, över vad de har fått höra. Och i en klass med 25-30 studenter är det inte ovanligt att de får nya idéer utifrån varandras berättelser.

- Den här metoden fungerar för mig, och den fungerar också för mina studenter. Det gäller bara att få ut dem på fältet till att börja med.

Skottland satsar på entreprenörskap
Under föreläsningen beskrev också Jonathan Levie hur man har utformat en framgångsrik entreprenörskapspolicy i Skottland. 1991 drogs landet med stora problem: flera industrier hade lagts ner och arbetslösheten var hög, medan medellivslängden var så låg som 64 år. I det läget fick myndigheten som ansvarar för regional utveckling en ny chef som tidigare hade arbetat i Silicon Valley. Han konstaterade omgående att det inte startade några nya företag i Skottland, och satte igång en nationell utredning.

- Det visade sig att busschaufförer och rörmokare var mer betydelsefulla för ekonomin än vad entreprenörer var. Med andra ord behövde vi både utbildning och förändrade attityder.

Under 1990-talet lanserades en rad initiativ för att tackla problem och skapa positiva attityder till entreprenörskap. Exempelvis skapades program för att matcha affärsänglar med entreprenörer, småföretagens lånesituation förbättrades och man utnämnde 1995 till Entreprenörens år.

- En annan kraftfull satsning, som finansierades av både offentliga och privata medel, gick ut på att introducera entreprenörskap i mycket unga åldrar. Den skotska regeringen har integrerat entreprenörskap i den ekonomiska politiken. De vill arbeta med barnens attityder redan i grundskolan för att på lång sikt kunna skapa ett modernt och mer entreprenöriellt samhälle.

- Det handlar inte om att klä barn i kritstrecksrandigt och lära dem att bygga företag, utan om att ge barnen möjligheten att realisera sin fulla potential. De ska bli mer företagsamma i största allmänhet.

Vad betyder då detta i praktiken? Jonathan Levie tog ett exempel från sin hemmiljö, den lilla ön Cumbrae utanför Skottlands västkust. Där bor 1 400 personer, varav ett 70-tal är barn och går i skola på ön. En dag beslutade sig en lågstadieklass med sjuåringar för att göra någonting åt Cumbraes obefintliga återvinningsmöjligheter. De började med att intervjua folk på gatan om deras villighet att återvinna glas. På mattelektionerna fick de räkna ut hur många som var positiva till sopsortering. De gjorde också studiebesök för att bestämma vilken plats som lämpade sig bäst för återvinningsbehållare. Sedan skrev de till de lokala politikerna.

- Gissa vad som hände? De fick sin sopstation. Det vet jag, för min son gick i den klassen.

- Det här hände för tre år sedan, och i förra veckan pratade jag med en flicka som också var med i återvinningsprojektet. I dag är hon nio år, och hennes ansikte lyste upp när jag påminde henne. Hon och hennes klasskompisar hade ju förändrat världen!

Se hela föreläsningen som webb-tv

För mer info: j.levie@strath.ac.uk

Läs gärna mer om Jonathan Levie i följande artiklar:
www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=531
www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=554

Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu