Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2007-09-17

Hybris präglar många nya företag

Många företag är utslag av hybris, konstaterade Mikael Samuelsson. Externa faktorer är kritiska för företags överlevnadsförmåga, menade Marcus Box. 17 september 2007 presenterade de två typer av långsiktiga perspektiv på företagsdynamik för Estradpubliken.

Hybris präglar många nya företag Ekonomie doktor Mikael Samuelsson, Handelshögskolan i Stockholm, blev förste man ut på Estraden när föreläsningsserien drog igång hösten 2007. Titeln på föreläsningen var ”Många är kallade, få är utvalda - Två perspektiv på företagandets dynamik”. Samuelsson talade utifrån sin forskning där han bland annat har följt 622 företagsidéer under tio år. Han använde även resultat från jättestudien Global Entrepreneurship Monitor (GEM).

- Företagsdynamik kan man läsa om i tidningarna ibland, men vad handlar det egentligen om? Som jag ser det finns ett problem i att olika och oklara definitioner används. Organisationer som ITPS och NUTEK har i princip monopol på kunskapen. Och den officiella statistiken från SCB används lite godtyckligt av olika aktörer, sa Mikael Samuelsson.

- Dessutom finns ett matchningsproblem mellan, å ena sidan, den kunskap som finns och, å andra sidan, de som beslutar om entreprenörskap och de som faktiskt är entreprenörer. Ni som har djup, erfarenhetsbaserad kunskap pratar inte med oss som forskar. Och vi forskare pratar inte med dem som beslutar. Det är nog därför det ser ut som det gör...

Samuelssons forskning visar att ungefär 110 000 svenskar försöker starta företag varje år. 74 procent av dem lägger ner sina startförsök inom sex år. I snitt ägnar de presumtiva företagarna 7,5 månader åt varje projekt.

- Det är alltså mycket tid och många personer som är involverade i att starta företag. Många lägger ner innan de ens har blivit ett företag. Och många är inte ens lämpade att starta företag.

De starkaste överlever
Darwins evolutionslära är giltig även inom näringslivet. Företag utvecklas när de möter motstånd, och nystartade verksamheter måste vara bättre än dem som redan finns.

- Dynamiska entreprenörer skapar nya affärsverksamheter som tillfredsställer behov, och som påverkar befintliga företag och entreprenörer. De skapar nytt och optimerar inom givna ramar.

- Allt handlar om konkurrens, den starkaste överlever. Innovationerna skapar nya erbjudanden och imitationerna effektiviserar. Hela tiden finns ett motstånd mellan olika krafter och individer: entreprenörer i vardande slåss mot befintliga entreprenörer, innovationer mot imitationer.

Mikael Samuelsson menar att debatten om företagsdynamik är onyanserad.

- Det är helt meningslöst att göra uttalanden som: ”Vi har för få företag” eller ”Vi har för stora företag”. Man måste specificera frågan till företags-, individ-, erbjudande- eller affärsmöjlighetsnivå. Först då kan man diskutera problematiken utifrån resurser och effektivitet.

Samuelsson visade ett diagram över konkreta åtgärder som individer i färd med att starta företag genomförde under de första 18 månaderna. Det handlade om sådant som att skriva en affärsplan, skaffa en kund och få en intäkt.

- Några är väldigt snabba på att göra saker. De börjar slåss mot befintliga företag tidigt, och får därigenom en effekt. Ju tidigare du får en effekt, desto snabbare vet du om det här är en affär att satsa på eller inte.

- De här individerna lägger antingen ner ganska omgående, eller startar ganska omgående. Båda utfallen är bra. Det är ingen idé att slösa tid, kraft och engagemang på en affär som inte har bärkraft, då är det bättre att lägga ner snabbt. De som däremot lyckas sälja till en kund kan lugnt räkna med att fler är intresserade, och då är det ju bara att hänga i. Alltså - snabba individer slås ut, eller slår sig in.

- Studien fångar också in individer som inte gör speciellt mycket. De har tänkt litegrann på att göra en affär, och de tänker ofta på ungefär samma sak även efter tio år. Faktum är att nästan en tredjedel av alla som försöker starta företag i Sverige i dag aldrig gör speciellt mycket. Men de finns med i statistiken.

Luftig statistik
GEM-studien visar att ungefär 3,5 procent av den svenska, vuxna befolkningen är engagerad i tidiga faser av entreprenörskap. Det är lägre än i de flesta andra länder. Siffrorna visar också att det går tre etablerade företagare på varje entreprenör i vardande.

- Det här summerar bara upp till 400 000 entreprenörer i Sverige, men på SCB vet man att det finns 900 000 företag.

- I tio års tid har antalet entreprenörer och företagare i Sverige varit konstant, medan antalet företag bara ökar och ökar. Det är det jag menar med luft i statistiken. Man tittar på antal nyregistrerade företag i förhållande till företag som redan finns.

En annan aspekt är att 70 procent av de 900 000 företagen har en omsättning som understiger 499 000. Samuelsson konstaterade att de företagarna förmodligen inte ens kan plocka ut en lön på 16 000 kronor.

- Debattörer pratar om mer företag och fler entreprenörer, men glömmer bort att bara 30 procent av de befintliga företagen går att leva på. Det är ganska okunnigt, anser jag.

Mikael Samuelsson har också undersökt varför människor avslutar sina försök att starta företag. Upplevd hög konkurrens var inget skäl för nedläggning, visade det sig. 7-8 procent angav ”brist på kunder” och 10-15 procent ”brist på finansiering”. Resten uppgav att de la ner företaget för att de fick ett annat jobb, gick i pension eller av personliga skäl.

- Säg att 30 procent slutar av affärsmässiga skäl, och 70 procent av andra orsaker. Det blir dynamiskt problematiskt, en sorts dubbelfel: de som slutar av fel skäl kanske också startade av fel skäl! Jag menar att det finns luft i systemet även här.

- Lite elakt skulle man kunna säga att det finns hybris bland många forskare, entreprenörer och folk som förstår sig på. De tror sig veta så otroligt mycket om entreprenörskap, och det gör att många ger sig på att försöka starta företag! Sedan märker de att de inte kunde så mycket som de trodde, och så får de avsluta företaget.

Samuelsson konstaterade att den svenska företagsdynamiken i dag är ganska blygsam. Detta beror på att människor startar och avslutar företag av fel skäl, selektionen är dålig och överlevnadsgraden för hög, menar han.

- Vi har fel urval, tillräckligt många företag slås inte ut, och jag kan till och med drista mig till att säga att de ibland överlever i för hög grad. I inkubatorerna ligger överlevnadsgraden på 80-85 procent - det är ju orimligt! Vad är det som säger att de skulle lyckas? Att starta företag är en ren hypotes.

- Förhållandevis få har den kunskap som krävs för att starta företag. Ändå ger man frikostigt rådet ”starta företag!”, framför allt till arbetslösa.

Enligt Samuelsson kan även de enklaste affärsidéer ligga till grund för framgångsrika företag. Det går inte att på förhand säga vilka som kommer att lyckas eller misslyckas.

Som han ser det behöver Sverige fler entreprenörer och/eller bättre entreprenörer, bättre kombinationer av entreprenörer, heltidsentreprenörer, snabba entreprenörer och tillväxtvänliga entreprenörer. Det finns för mycket okunskap och för många självutnämnda experter i systemet.

- Vi behöver mötesplatser där vi kan prata om entreprenörskapsfrågor på ett sansat sätt. I dag känns det som att vi jobbar med kvantitet i stället för kvalitet. Dessutom är entreprenörskap alltför nödvändighetsbaserat - det antas lösa till exempel arbetslöshetsproblem och glesbygdsproblem. I stället bör det göras mer möjlighetsbaserat, sa Mikael Samuelsson.

Historisk ansats
Marcus Box är filosofie doktor och verksam vid Södertörns högskola samt Ratio. ”Långsiktigt perspektiv” på företagsdynamik är förstås något relativt. Det stod snart klart att det betyder något annat för Box, som är ekonom-historiker, än vad det gör för företagsekonomen Samuelsson. Den ene har följt företag under hundra år, den andra ”bara” under tio. Men trots att de båda föreläsarna har olika tidsperspektiv finns det också gemensamma nämnare i deras forskning. Båda har till exempel en demografisk ansats.

- Min forskning har en ekonomisk-historisk prägel, men det innebär inte att jag kommer att prata om kronologisk historia, eller att det var bättre förr. I stället handlar det om hur man med en historisk ansats och ett långsiktigt perspektiv kan generera ny kunskap om företagandets villkor - och företags beteende, förklarade Marcus Box.

- Jag definierar dynamik som förändring över tid, en process. Det innefattar både etablering av ny verksamhet och transformering av befintlig verksamhet: överlevnad, tillväxt och nedläggning. Under vilka villkor överlever och växer företag?

Dynamiken innefattar också företagens ekonomiska och institutionella omgivning, en omgivning som Box i sin forskning betraktar som föränderlig.

- Företag verkar i samspel med sin omgivning.

Forskningsmassan om entreprenöriella och små företags framgång och misslyckanden kan grovt delas in i tre analysnivåer: individspecifika, strukturella, respektive omgivningsspecifika förklaringar. En etablerad gren av entreprenörskapsfältet använder till exempel företagarens bakgrund, utbildning, beteende och prestationsbehov som förklaringsvariabler till varför det går bra eller inte.

- Som jag ser det kan detta vara en viktig delförklaring till varför företag beter sig som de gör, men det behövs andra delförklaringar också.

Strukturella förklaringar har exempelvis med företagets ålder och livscykel att göra, men handlar också om dess storlek vid etablering, och om hur det växer över tid.

- Generellt kan man säga att nya företag uppvisar en högre dödsrisk än etablerade företag. Detta brukar kallas ”liability of newness”. Risken att dö minskar över tid. Företaget blir inte odödligt men hotet om nedläggning krymper i alla fall.

- På samma sätt har små företag en högre, strukturell dödsrisk än stora företag. Fenomenet benämns ”liability of size”.

När det gäller tillväxt är förhållandet omvänt: små och nya företag växer, relativt sett, mer än stora och gamla.

- Lite tillspetsat gäller alltså följande: det är bra att vara liten och ny om man vill växa, men man bör vara gammal och stor för att överleva, konstaterade Box.

- Studier av den här typen har fått kritik för att de är alltför kortsiktiga. Ofta har man bara följt företagen under fyra-fem år.

Begreppen måste definieras
Den tredje kategorin av förklaringar till tillväxt och överlevnad har att göra med relationen mellan företaget och dess omgivning. Institutionella faktorer som skatter och regelverk, makroekonomiska förhållanden och politiska faktorer är viktiga inom den här grenen av entreprenörskapsforskningen.

- Mitt eget intryck av forskningsläget är att det ofta pratas allmänt om ”företagsklimat” och ”företagarmiljö”, men att begreppen sällan definieras. Jag skulle vilja se fler systematiska undersökningar av hur omgivningen påverkar företaget. Vi borde också studera nyföretagandets effekter på samhällsekonomin i stort. I dag antar vi att fler nya företag är bra - men under vilka premisser gäller det?

- Brist på data har gjort att vi hittills har haft för stort fokus på individens betydelse. Men det håller på att ändras.

Marcus Box har studerat svenska företags etablering, överlevnad och tillväxt i samspel med omgivningen under 100 år: 1899-1999. De flesta av de företag han har följt är små och okända.

- Det är inte de stora industriföretagens eller de entreprenöriella hjältarnas historia jag har försökt skriva.

- Min kohortstudie har en longitudinell ansats. Med det menas att jag har följt ett antal generationer av företag - alltså sådana som har bildats ett visst år - över tiden. Det har sina fördelar: jag kan till exempel separera ålderseffekter, periodeffekter och kohorteffekter från varandra.

Box intresserar sig för aktiebolag bildade i Stockholm under sju födelsekohorter: 1899, 1909, 1912, 1921, 1930, 1942 och 1950. Det är totalt 2 154 företag, varav ett antal var verksamma ända fram till 1999. Vissa etablerades under gynnsamma förhållanden, andra mitt under brinnande världskrig.

Hans resultat visar, liksom tidigare forskning, att det existerar systematiska ålders- och storlekseffekter. Risken för nedläggning är störst för små och/eller mycket unga företag. När företaget har hunnit bli 2-3 år gammalt har risken minskat avsevärt.

Samtidigt finner Marcus Box även kohort- och periodeffekter. De vittnar om omgivningens betydelse, menar han. Exempelvis uppvisar de företag som etablerades 1942 respektive 1950 en ovanligt hög överlevnadsgrad. Den är i princip linjär, i stället för att stupa brant till en början och sedan plana ut. Dessa företag motsäger tidigare forskning om liability of newness respektive size.

- Även företagen som etablerades 1912 hade hög överlevnadsförmåga till en början, men efter ett tag dök den kraftigt. Det beror på de ekonomiska effekterna av första världskriget.

- Jag finner även kohorteffekter: systematiska avtryck över längre tid. Företagen som etablerades 1912 och 1921, och därmed drabbades av mycket ogynnsamma förhållanden, hade lägre överlevnadsgrad. Uppenbarligen spelar tidpunkten för företagsetableringen en viktig roll.

Reglerade företag lever längre
Under andra världskriget ökade antalet regleringar i Sverige, och de fanns kvar en bit in på 1950-talet. Ekonomin blev mer stabil och välfärdsstaten växte fram.

- I princip är det så att om vi vill att fler företag ska överleva, bör vi reglera ekonomin hårdare. Det är alltså bra med planekonomi, eller hur?

Box forskar om strukturella och makroekonomiska variabler för överlevnad, men vill för den skull inte bortse från entreprenörens egna insatser.

- Jag förringar inte betydelsen av entreprenörskap eller individens beteende, motivation och kompetens. Jag vill bara påvisa att omgivningen spelar roll för hur det går för ett enskilt företag, även på lång sikt.

Marcus Box har också analyserat företagens tillväxt inom två kohorter: 1912 och 1930. Den förstnämnda generationen hade till en början ganska gynnsamma förhållanden men fick det sedan betydligt tuffare i och med kriget. Den senare generationen föddes in i en internationell lågkonjunktur och hade därmed ogynnsamma förhållanden från början.

Resultaten liknar de i överlevnadsstudien: tidigare forskning om att små och/eller unga företag håller en högre tillväxttakt kunde bekräftas. Men tillväxtstudien visade också att konjunktursvängningar påverkar när och hur mycket företagen växer.

- Det här känns kanske självklart, särskilt för er som är företagare. När det är dåliga tider, går det också dåligt för företagen.

Box menade att det gäller att hålla isär begreppen. Han konstaterade att betydelsen av den enskilda entreprenören ibland överdrivs när man forskar eller debatterar om företagstillväxt. Många gånger kan effekten tillskrivas konjunkturen, snarare än individens agerande.

- Hur kompetent och driven man än är som företagare, så drabbas man av lågkonjunkturen i alla fall.

- Jag anser att det är viktigt att studera företags villkor över tid, inte bara för forskningen som sådan. En ökad kunskap om processerna som styr tillväxt och överlevnad är betydelsefull både för den ekonomiska politiken och för näringslivet, sa Marcus Box.

För mer info: mikael.samuelsson@hhs.se och marcus.box@sh.se


Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu