Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citat670 UF-företag som startas, drivs och avvecklas av elever under ett läsår ställde ut och visade upp sina affärsidéer
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Bengt Johannisson, Malin Gawell och Mats Lundqvist
Bengt Johannisson, Malin Gawell och Mats Lundqvist
Estradföreläsning 2008-12-08

Entreprenörskap – mer än bara företag

”Samhällsentreprenörskap – vad är det?” Frågan ställdes och besvarades av Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist på Estrad 8 december. Trojkan är redaktörer för en antologi som ges ut av KK-stiftelsen i början av 2009.

I den kommande boken medverkar ett tjugotal svenska forskare. Tillsammans ger de en rik bild av det mångfacetterade samhällsentreprenörskapet, ett begrepp som innefattar alla de initiativ som är både entreprenöriella och samhällsnyttiga på samma gång.

Under föreläsningen satte Gawell, Johannisson och Lundqvist in samhällsentreprenörskap i ett teoretiskt sammanhang. De redogjorde också för en mängd olika exempel på praktiskt samhällsentreprenörskap.

- Samhällsentreprenörskapets rötter går långt tillbaka i tiden. En av entreprenörskapsforskningens anfäder, Joseph Schumpeter, var redan 1911 medveten om att ekonomin bara är en del av samhället, sa professor Bengt Johannisson, Växjö universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Stärker glesbygden
Han konstaterade vidare att Sverige är ett glest befolkat land. Därför är också strukturerna glesa, och företagandet uttunnat. Vi ligger dåligt till i den internationella statistiken över hur många som startar företag, och det gör att samhällsentreprenörskapet är extra viktigt. Det behövs som en kompletterande och armerande kraft.

Johannisson är en av dem som bidragit till att föra in samhällsentreprenörskap i den svenska forskarvokabulären. Enligt honom myntades uttrycket i samband med att glasbruket Målerås friköptes från Kosta Boda 1981.

- Mats Jonassons initiativ att friköpa Målerås formade samhällsentreprenörskap som fenomen och begrepp. Glasbruket kom igång som ett kooperativ med 100 delägare, sa Bengt Johannisson.

Trots att samhällsentreprenörskapet har långtgående rötter är det relativt nytt som forskningsfält. Det innebär bland annat att klara definitioner och strukturer saknas. Filosofie doktor Malin Gawell, ESBRI, visade en fyrfältare där olika närbesläktade begrepp har placerats in. Den ena axeln mäter aktivitetens ändamål – från socialt/ekologiskt till ekonomiskt. På den andra axeln finns aktörerna – från individ till kollektiv.

Inom dessa ramar samsas de svenska och engelska forskningsfälten corporate social responsibility (CSR), social ekonomi, civic entrepreneurship, activist entrepreneurship, publikt entreprenörskap, socialt entreprenörskap, community entrepreneurship och traditionellt entreprenörskap. Alla har de kopplingar till det framväxande fältet samhällsentreprenörskap.

Föränderlig modell
Modellen har tjänat som utgångspunkt för de diskussioner som förts mellan antologins författare, men Gawell betonade att den i högsta grad är stadd i förändring. Bokens olika kapitel har inordnats i tre delar: Perspektiv på, och illustrationer av, samhällsentreprenörskap, Samhällsentreprenörskap som kreativ irritation, respektive Vägar till insikt om samhällsentreprenörskap.

- I den första delen finns bland annat ett kapitel om två svenska företags sociala engagemang i Kenya.

- I ett annat kapitel behandlas gränsöverskridande samhällsentreprenörskap inom hälsosektorn. Vi får följa en barnmorska och en sjukgymnast som kombinerar offentligt med privat, och traditionell medicin med alternativ. De måste också brottas med dubbla målsättningar: att göra det de vill göra och samtidigt få det att gå runt, berättade Malin Gawell.

Andra illustrationer hämtas i boken från samhällsentreprenöriella studentprojekt på en teknisk högskola. Irlands omställning från vacklande ekonomi till attraktiv marknad för internationella företag behandlas också.

Bokens andra del – Samhällsentreprenörskap som kreativ irritation – handlar om initiativ som utmanar den rådande ordningen i samhället. Bengt Johannisson bidrar, tillsammans med Caroline Wigren, med ett kapitel om så kallade extrema entreprenörer.

För att räknas som en sådan ska man ha utmanat, eller rent av ändrat på, samhällets institutioner. Ett annat tungt kriterium är klammeri med rättvisan. Big Bengt Erlandsson (High Chaparall), Bert Karlsson (Mariann Records) och Ulla Murman (som la grunden för den svenska bemanningsbranschen på 1950-talet – trots att den då var olaglig) var några som kvalade in som forskningsobjekt.

- Man kan se dem som samhällets hovnarrar – och vi behöver bli retade för att hålla oss alerta, sa Johannisson.

Inget navelskåderi
Filosofie doktor Mats Lundqvist, Chalmers tekniska högskola, berättade om bokens tredje del: Vägar till insikt om samhällsentreprenörskap.

- Själv föredrar jag att kalla det ”metod”, sa Lundqvist.

- Samhällsentreprenörskap lämpar sig för en interaktiv metod. Vi forskare ska inte hålla på med någon form av navelskåderi, utan delta i processerna, påverka entreprenörskapet och bidra till framtidens lösningar, fortsatte han.

Det gäller också att balansera mellan det individuella/personliga och kollektiva/strukturella. Precis som det traditionella entreprenörskapet har sina hjältar – till exempel Ingvar Kamprad (Ikea), Filippa Knutsson (Filippa K) och Niklas Zennström (Skype) – har även samhällsentreprenörskapet börjat få sina galjonsfigurer. Putte Svensson (Rock City Hultsfred), Björn Söderberg (Watabaran) och Karin Stenmar (Dem collective) är några av dem som ofta lyfts fram.

- Men samhällsentreprenörskapet rymmer också årtionden av folkrörelser och aktivism. Det får vi inte glömma, sa Mats Lundqvist.

Se hela föreläsningen som webb-tv

För mer info: malin.gawell@esbri.se, bengt.johannisson@vxu.se, mats.lundqvist@chalmers.se

Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu