Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUtmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2002-04-11

Kollektivt entreprenörskap stärker regioner

- Socialt kapital, det vill säga förmågan att utveckla och underhålla förtroenderelationer, är betydligt mer intressant och viktigt än finansiellt kapital. Det gäller både för nystartade företag och samhällsutvecklingen i stort, sa Bengt Johannisson, professor vid Växjö universitet, under en föreläsning om "företagsamma" miljöer och regional utveckling.

Kollektivt entreprenörskap stärker regionerAnna Götlind, docent i historia, och Anders Malmberg, professor i ekonomisk geografi, var de båda andra föreläsarna som 11 april diskuterade klusters betydelse för utvecklingen i olika regioner. Bengt Johannisson inledde med att tala om det "kollektiva entreprenörskapet" och behovet av människor som kan konsten att göra affärer genom att utveckla nya koncept. Det finns en tendens att underskatta lågteknologi när man talar om företagsutveckling. Men lågteknologi som organiseras på rätt sätt kan vara mycket effektiv, menar Johannisson.

Ofta gör man misstaget att lägga för stor vikt vid finansiellt kapital, som går att mäta i siffror, när det i själva verket är humankapitalet och det sociala kapitalet som är avgörande. För en individuell företagare, såväl som för en region, är det viktigt att frigöra sig från det finansiella kapitalet och från att styras av dem som tillhandahåller finansiellt kapital. Nyfikenhet och omsorgsrationalitet, det vill säga omsorg om medarbetare och omgivning, är faktorer med större betydelse än formell utbildning och ekonomisk rationalitet.

- Ekonomisk verksamhet är djupt inbäddad i sociala sammanhang, affärer görs inte utan förtroende. Verksamheten måste vara både individuell och kollektiv. Vad gäller strävan att stimulera företagsamma miljöer är det viktigt att inte styra upp för mycket, så att spontaniteten försvinner. Det behövs en lyhördhet för det som är lokalt specifikt, sa Johannisson.

Jämförelser mellan regioner
Vid en jämförelse mellan klustren i Silicon Valley och Gnosjöregionen framträder skillnader i prioriteringar och levnadssätt, men också likheter, konstaterade Bengt Johannisson. Egenföretagande är en livsstil i båda regionerna, nätverken byggs upp individuellt, det finns en mångfald av arenor där man kan utbyta erfarenheter och utvecklingen har tagit tid, både i Silicon Valley och i Gnosjö. Gemensamt är också att utbildning knutits till regionernas utveckling.

En studie över Möbelriket i Lammhult visar att vision och handlingskraft konstruerar nya företag och framgångsbygder. Hos Lammhultsföretagarna finns en föresats att genom nätverkande göra sig synliga nationellt och internationellt. I Lammhult är företagsklustret omsorgsfullt socialt inbäddat och man bygger täta lokala nätverk. Dessutom lyfter man fram möbelbranschen som något särpräglat och produktionen är kundorienterad. Strategin är "glokal", å ena sidan använder man sig av lokala underleverantörer, å andra sidan för man dialog med arkitekter utomlands.

Mitt i Gnosjöregionens småföretagarklimat ligger Gislaved, som mer är en bruksort. Någon integrering mellan de båda företagsvärldarna har inte skett. Istället för att lära av småföretagarnas driftighet valde man i Gislaved att förhandla med det globala storkapitalet, utan att resultatet blev särskilt lyckat. Man borde dragit nytta av de år av forskning som ägnats småföretagandet, menar Bengt Johannisson.

Frikyrklighet och företagande
Anna Götlind koncentrerade sin del av föreläsningen kring hur det sociala kapitalet i en företagarbygd skapas och förmeras. Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt fyra framgångsrika företagarbygder i Mellansverige; Mora, Leksand, Edsbyn och Östervåla. De informella företagsnätverken har studerats både ur historiskt perspektiv och som de ser ut i dag. Det finns två drag som är gemensamma för alla orterna, nämligen att de är starka frikyrkobygder och har bra idrottsföreningar. Vilken roll spelar detta föreningsliv för företagarklimatet?

- "Kallelsetanken", som Calvin formulerade den och som senare studerats av Weber, präglar de aktuella frikyrkorna i hög grad. Synen på arbete och att tjäna pengar är positiv. Frikyrkorna är, tillsammans med nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen en del av folkrörelseutvecklingen. Där har ett skötsamhetsideal odlats, flit och renlevnad har varit dygder som också främjat småföretagandet, sa Götlind.

På 1970-talet gjordes en undersökning av frikyrkomedlemmarnas livsstil och värderingar. Man frågade då hur många som skulle kunna tänka sig starta eget företag. Resultatet visade att andelen frikyrkomedlemmar som var positiva till eget företagande var mindre än i landet i övrigt. Detta stämmer inte överens med bilden av den frikyrklige företagaren. Förklaringen blev att de frikyrkomedlemmar som är egna företagare inte är särskilt många, men de som finns är desto mer framgångsrika.

Frikyrkorna tappar
Frikyrkorna har varit viktiga arenor där man kunnat odla socialt kapital. Många av de tidiga företagarna var frikyrkligt aktiva och träffade sina företagarkollegor vid gudstjänsten varje söndag. De var också ofta engagerade med kapital, material och arbete i exempelvis uppförandet av bönhus.

- I dag ser det något annorlunda ut. I till exempel Mora finns inte längre några nätverk som kan kopplas till frikyrkan. Även i Leksand är frikyrkan svag i jämförelse med hur det har varit. I Edsbyn finns fortfarande en koppling mellan företagande och medlemskap i frikyrkan, men det är inget man talar om. De frikyrkliga håller låg profil och skyltar inte med sin församlingstillhörighet.

- Slutsatsen av studien är att frikyrkan spelat ut sin roll som viktig nätverksarena för företagarna. De relativt höga medlemstalen och den låga kyrkliga aktiviteten tyder på att man i dag ofta är medlem på papperet, utan eget engagemang, sa Götlind.

En typ av rörelse man hellre vill koppla ihop sig med är idrottsrörelsen, som uppfattas som modernare och "häftigare" än frikyrkan. Hela bygdens liv kan kretsa kring ett hockeylag, och även frikyrkorna följer med i trenden och marknadsför sig genom idrotten

Innovationer i samspel
Anders Malmberg fortsatte med att tala om rumsligheten i ekonomins och näringslivets utveckling. Vad är det som gör en region ekonomiskt livskraftig, och hur uppstår och reproduceras regional specialisering? Många ekonomer använder sig av en tankemodell där innovationsförmåga är viktigare än kostnadseffektivitet, i ett långsiktigt perspektiv. Dessa innovationer uppstår i samspel inom industriella system som kluster eller nätverk. I detta samspel är den geografiska närheten viktig, och de lokala kunskaperna har större betydelse än råvaror och lönenivåer.

Vad är det då som gör företagen i en viss region innovativa? Enligt Malmberg har forskningen levererat olika svar på frågan. En faktor bland många är det som kallas klusterdynamik. Kluster har blivit svaret på en mängd frågor om småföretagande, men själva begreppet har kommit att bli suddigt och oklart. Definitionen av ett kluster är "en geografiskt koncentrerad ansamling av likartade och relaterade företag som bildar ett system". Men detta kan vara funktionellt definierade system, produktionssystem, eller rumsligt definierade system, agglomerationer.

Ett av svaren på frågan om vad som gör företag i en viss region innovativa är Michael E Porters "diamantmodell". Den visar att produktionsfaktorförhållanden och efterfrågeförhållanden måste länkas till företagsstrategi/struktur och konkurrens i den egna regionen, liksom till relaterade branscher.

En ny förståelse av kluster?
De sista femton minuterna av föreläsningstiden delades av föreläsarna. Anders Malmberg fortsatte att tala om diamantmodellen. Ur denna kan man härleda ett antal hypoteser om mekanismer. Dessa gör att man kan förvänta sig att företag i en viss miljö blir särskilt duktiga på innovation, lärande och konkurrenskraft. Sofistikerad efterfrågan från lokala kunder är en sådan mekanism, liksom lokalt samarbete och rivalitet mellan lokala företag. Kunskapsflöden går lättare i en lokal miljö än över långa avstånd.

- Problemet är att det finns för lite forskning som prövar dessa hypoteser. Dessutom visar de studier som faktiskt finns att verkligheten inte riktigt överensstämmer med bilden. Många undersökningar visar att lokala affärsrelationer företagen emellan förekommer i ganska måttlig grad. Samarbetspartners i teknologifrågor kan vara mycket globaliserade. Forskare tenderar att bli besvikna över att relationerna inte är lika starka mellan företagen som det hävdas i teorin, menade Malmberg.

Enligt Anders Malmberg bör teorin och förväntningarna justeras, så att det inte behöver finnas extremt väl utvecklade länkar mellan företagen för att man ska kunna tala om kluster. Antagligen är det viktigast för företagen i en bygd att kunna bygga relationer till olika aktörer oavsett var de finns. Ofta är det svårare att bygga globala relationer om man finns i ett litet svenskt samhälle. Kanske är det så att den lokala miljön erbjuder en arbetsmarknad för specialiserad kompetens och att det är detta som förklarar regionala kluster.

- Ska man utveckla näringslivet i en region måste man utgå från redan existerande näringsliv och kompetenser. Man blir inte bäst i världen på något som det inte finns någon erfarenhet av i regionen. Att skapa arenor för samverkan är säkert viktigt, men minst lika viktigt är att maximera öppenhet för inflöden av idéer och kunskaper, företag och människor, sa Malmberg.

Att skapa nya arenor
Anna Götlind återknöt till studien av frikyrkornas betydelse vad gäller att skapa och förmera socialt kapital. Kyrkornas roll har övertagits av idrottsföreningarna, ett familjeföretag i Leksand har till exempel varit missionsförbundare i den första och andra generationen. De nuvarande ägarna i den tredje generationen är inte med i församlingen, men däremot i styrelsen för Leksands IF.

Det finns en avgörande skillnad mellan frikyrkoföreningar och idrottsföreningar. Företagens koppling till idrottsvärlden handlar framför allt om marknadsföring och sponsring, menar Götlind. Men hur mycket socialt kapital skapas genom detta? Det fungerar inte på samma sätt som det gjorde i frikyrkorna. Där var hela familjen medlem, i idrottsrörelsen deltar på sin höjd barnen, och fruarna är definitivt ute ur bilden. Engagemanget i idrotten är passivt i jämförelse med hur det var i frikyrkan. Man har gått från att vara aktiva deltagare till att bli passiva betraktare.

- Inom idrottsvärlden finns inte samma naturliga mötesplatser där det lokala social kapitalet kan skapas. Numera måste man aktivt skapa arenor för företagarna i anslutning till idrotten. Man ordnar sponsormiddagar, företagardagar och så vidare. I Leksand, till exempel, anordnade företagarföreningen, kommunen, Leksands IF och Svenska kyrkan "En dag för relationer". Syftet var att ge företagarna en chans att mötas och skapa socialt kapital, sa Anna Götlind.

Mer än ekonomi
Bengt Johannisson kommenterade Götlinds föredrag med att tillägga att frikyrkan också haft en kontrollfunktion. Många av småföretagarna i Gnosjöregionen varken vill eller har kompetens att växa. Dynamiken skapas när företagen är jämnstora. Det är viktigare att ha en bred företagsamhet än storföretagsamhet, anser Johannisson, eftersom det är spelet mellan jämlikar som bygger samarbetande och konkurrerande nätverk.

Som respons till Malmberg hävdade Johannisson att studier i andra länder tydligt visar att närheten är viktig för nybildade företag. De har 80 procent av sina viktigaste kontakter inom en timmas bilresa. Förmodligen är bilden densamma i Sverige. Nyföretagande handlar inte bara om ekonomi och förekomsten av en marknad. Regioner med kulturell och nationell mångfald har högre nyföretagsamhet, liksom regioner i strukturell omvandling.

- Varje plats kan och måste bestämma sin framtid. Det finns ingen makt, vare sig EU eller Sverige, som kan göra något åt regioners utveckling. De måste själva se till att omvandla problemen till utmaningar, och se till att ta fasta på sina tillgångar. De har ett socialt kapital i sin identitet och ur det kan de skapa något som gör dem unika.

- Entreprenöriell aktivitet finns i många delar av ett samhälle. Informationsteknologin gör det möjligt att bygga ett "globalt" samhälle. Det lokala perspektivet behövs för att ta kål på ekonomiseringen av entreprenörskap, sa Bengt Johannisson.

För mer info: ago@du.se (Anna Götlind), bengt.johannisson@ehv.vxu.se,
anders.malmberg@kultgeog.uu.se.

Text: Elisabeth Hjorth

 
Mest lästa artiklar nu