Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFörstapriset gick till team EpebFyr vid Fyrisskolan i Uppsala
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Stora möjligheter i utvecklingsländer
Estradföreläsning 2011-09-05

Stora möjligheter i utvecklingsländer

Utvecklingsländer hamnar ofta högt upp i mätningar av entreprenörskap och egenföretagande. En förklaring är såklart att en egen verksamhet ofta är enda sättet att förtjäna sitt levebröd. Men det finns också en stor köpkraft i många av länderna. Det skapar möjligheter, för både inhemska och utländska entreprenörer.

Man kan välja att se globaliseringen som något positivt eller något negativ. Oavsett har den förändrat – och kommer att fortsätta förändra – världen. Professor Elizabeth Gatewood tog avstamp i den diskussionen under sin Estradföreläsning ”Entrepreneurship in developing countries”.

- När jag var ung kanske en eller annan bekant hade varit utomlands som en del i sin militärtjänstgöring. Nu har i princip alla mina studenter varit utomlands. Frågan är hur globaliseringen kommer att förändra världen, inte om. Vi kan bara välja att se den som ett hot eller en möjlighet.

- Mitt globaliseringsintresse ligger främst i hur länders ömsesidiga ekonomiska beroende förändras. USA:s avsaktande ekonomi sedan 2007 har ju till exempel påverkat hela världen.

I undersökningar kring entreprenöriell aktivitet i olika länder, som exempelvis Global Entrepreneurship Monitor, GEM, hamnar utvecklingsländerna ofta högt upp på skalan. GEM delar upp världens länder i tre kategorier: en jordbruksdominerad, en tillverkningsdominerad och en innovationsdominerad.

Generellt sett har de jordbruksdominerade ekonomierna hög entreprenöriell aktivitet, och de innovationsdrivna jämförelsevis låg. Det finns såklart stora skillnader inom grupperna, exempelvis mellan olika utvecklingsekonomier. Ett land som Brasilien har kommit långt i utvecklingen, medan länder som Nicaragua och Haiti ligger en bra bit efter.

- Utvecklingsländer har ofta dåligt utvecklad infrastruktur etcetera, men lider sällan av brist på entreprenörskap. I vissa länder är över 40 procent av den vuxna befolkningen engagerade i entreprenöriell aktivitet. I USA är samma siffra 8 och i Sverige 4 procent.

En annan skillnad är att de jordbruksdominerade ekonomierna har en klart större andel behovsdrivet företagande jämfört med innovationsdrivna ekonomier. I många utvecklingsländer är en egen verksamhet helt enkelt det enda sättet att försörja sig. I innovationsländer är det i större utsträckning möjligheter som sporrar till nyetableringar.

Befolkningen i utvecklingsländer brukar ibland kallas för botten av pyramiden. Varje person tjänar väldigt lite, men totalt sett är köpkraften stor – uppskattningsvis över 13 biljoner dollar år 2004.

- Det finns alltså stora incitament för företag att satsa på de här ekonomierna. Men många företag väljer hellre att fokusera på marknader med höga marginaler. På botten av pyramiden är marginalerna små, i gengäld är volymerna stora.

För att nå botten av pyramiden måste företagen förändra sin strategi. Behoven av produkter och tjänster är stora, men ”vanliga” lösningar fungerar inte alltid i utvecklingsländer. Det behövs ett annat tänk än i väst. Det innebär stora möjligheter för snabbfotade entreprenörer. Ett bra sätt att nå framgång kan vara att jobba ihop med någon från landet man vill etablera sig i.

- Det är viktigt att ha kontakt med folk som förstår marknaden, speciellt i början. I grund och botten har de här marknaderna samma behov som mer utvecklade marknader, men inga pengar att köpa för. Därför måste företagen hitta sätt att nå fler, med mindre resurser. En del produkter kanske måste designas för att tåla speciella omständigheter, som exempelvis extrem hetta.

Ett område där det finns stora möjligheter är inom vattenförsörjning. Uppskattningsvis en miljard människor saknar tillgång till rent vatten. Elektricitet är ett annat möjlighetsspäckat område. 75 procent av världens fattiga bor på landsbygden, där tillgången till el är minst sagt sporadisk.

- En solcell som ger el nog för 5-7 lampor i ett hus kanske inte låter mycket för oss, men kan betyda all skillnad i världen för en fattig familj på landsbygden. Det kan innebära att en ung person kan studera på kvällen och att de vuxna kan arbeta även när det blivit mörkt. Och det till en kostnad de faktiskt klarar av.

Under föreläsningen tog Elizabeth Gatewood upp flera exempel på entreprenöriella möjligheter med koppling till utvecklingsländer.

Det indiska företaget Nirma såg ett behov av tvättmedel för fattiga. Deras affärsidé är att leverera i små paket. De flesta i målgruppen har varken plats att förvara stora paket eller råd att köpa dem.

Ett annat exempel, som Gatewood stötte på under sina studier i Nicaragua, är Yasmin. Hon renar vatten och säljer i påsar. Yasmin har åtta anställda och runt 600 distributörer. Hon har vidgat sitt utbud med smaksatt vatten och mjölk, och vill nu expandera till kontorsmarknaden.

Ett västbaserat företag som har haft stor framgång i ett utvecklingsland är det norska telekombolaget Telenor. De slog sig ihop med Grameen Telecom Corporation från Bangladesh och bildade Grameenphone. För Telenor innebar samarbetet en ingång till en mycket lönsam marknad. För de fattiga i Bangladesh, som fick lära sig använda telefonen för entreprenöriella ändamål innebar det 250 000 nya telefonbaserade jobb.

Ett annat exempel är amerikanskan Jennifer som reste i Vietnam och stötte på en typ av väskor hon gillade. Hon tog med några hem och det visade sig att intresset var stort. I dag har Jennifer bildat ett partnerskap med de vietnamesiska kvinnor som tillverkar väskorna.

- Det handlar inte bara om att sälja till botten av pyramiden, utan också om att skapa samarbeten och sälja på andra marknader.

En skillnad mot hur globaliseringen har sett ut tidigare är just att den i dag i högre grad drivs av entreprenörer och mindre företag. Och det här inslaget i kommer att öka ytterligare, spådde Elizabeth Gatewood.

En modell av entreprenörskap som har ökat är det sociala. Men, påminde Gatewood, det är sällan så enkelt att det handlar om antingen socialt eller kommersiellt entreprenörskap. Vi pratar snarare om en glidande skala med ett brett spektrum av samexisterande modeller, allt från rena icke-vinstdrivande organisationer till helt kommersiella bolag.

- Sedan menar ju en del att allt entreprenörskap är socialt, eftersom det skapar jobb och förser systemet med skattepengar.

- Vi måste sluta se globaliseringen som ett hot, och i stället se den som en möjlighet att göra affärer med de här länderna. Och på samma gång göra gott. Om det görs på rätt sätt, kan det verkligen gynna båda sidor.

Se hela föreläsningen som webb-tv

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu