Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citat670 UF-företag som startas, drivs och avvecklas av elever under ett läsår ställde ut och visade upp sina affärsidéer
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Öppenhet kräver eftertanke
Estradföreläsning 2011-10-17

Öppenhet kräver eftertanke

Det har blivit populärt att syssla med öppen innovation, både bland forskare och praktiker. Men vad är det egentligen vi pratar om när vi snackar ”öppen innovation”? Vaga definitioner kan leda till att begreppet blir urvattnat.

- Det låter enkelt att bara öppna företagets dörrar, men det är svårare än så, sa Björn Remneland Wikhamn.


Björn Remneland Wikhamn föreläste på Estrad 17 oktober 2011. Titeln på hans föreläsning var ”Open innovation – teori och praktik”. Remneland Wikhamn är verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Där ingår han i en forskargrupp som studerar öppen innovation ur tre skilda synvinklar – juridik, IT och management. Själv tillhör han den sista falangen.

Remneland Wikhamn har skrivit boken ”Öppen innovation” som kom ut 2010. Han ägnade sin föreläsning åt tre huvudfrågor: Vad är öppen innovation? Varför går allt fler företag mot öppenhet? Och hur används öppen innovation i praktiken?

- Öppen innovation har blivit ett hett begrepp, både inom industrin och akademin. Inom forskningsvärlden ser vi fler artiklar och konferenser i ämnet. Vetenskapliga tidskrifter har ”special issues” om öppen innovation, och forskningsanslagen inom området ökar. Det börjar också växa fram framgångsberättelser om företag som lyckats. Nya marknadspositioner och intäktsströmmar skapas med hjälp av öppen innovation, sa Björn Remneland Wikhamn.

Han konstaterade att begreppet ”öppen innovation” inte har någon entydig definition. Och det är kanske inte så konstigt, med tanke på att både ”öppen” och ”innovation” kan betyda väldigt många olika saker. ”Öppen” kan i sammanhanget tolkas som flexibel, transparent, (kostnads)fri, okontrollerad eller som flödande över gränser. De latinska rötterna till ordet ”innovation” handlar om att göra något nytt. Men handlar det om inkrementella eller radikala innovationer? Befästande eller disruptiva? Innovationsgraden är inte alltid uppenbar.

- Hur man definierar ”öppen” respektive ”innovation” påverkar synen på ”öppen innovation”. Det är bra att vara explicit med vad man menar.

Henry Chesbrough är en förgrundsgestalt inom forskningsområdet öppen innovation. Hans originaldefinition av begreppet slår fast att det handlar om ett flöde av kunskap och information som går över de traditionella företagsgränserna.

- En rad innovationer har sitt ursprung i företaget Xerox. Chesbrough använder det som exempel och konstaterar att man inom Xerox eliminerade en rad projekt, trots att de verkade lovande. Många av dem började sedan blomstra utanför Xerox. Till exempel programvaruföretaget Adobe.

- Chesbrough menar att man i stället borde öppna upp gränserna och stötta interna innovationer. Sådana tillgångar kan ses som strategiska byggstenar – de kan till exempel säljas eller licensieras, sa Remneland Wikhamn.

Chesbroughs syn på kunskap är transaktionsbaserad. Fokus är på företaget: det handlar om att kunskap kan paketeras och säljas. Transaktionerna styrs av immaterialrätten.

En alternativ syn är den relationsbaserade, som bland annat forskaren Eric von Hippel är anhängare av. Här intresserar man sig för system och nätverk. Kunskap skapas gemensamt, i en gemensam praktik. Den överförs genom pågående interaktioner som styrs av förtroende, motivation och makt.

- Forskningsområdet öppen innovation har fått kritik för att det är så decentraliserat. Forskningen utförs av en spridd skara och många använder egna definitioner. Det skapar förvirring. Andra kritiker menar att öppen innovation bara är ”nytt vin i gamla flaskor”.

- Definitionen är vag, det får vi leva med. Vagheten gör den populär. Många kan förhålla sig till begreppet, och det innebär att företag kan klä om gammal verksamhet i nya kläder.

Remneland Wikhamn finner viss fog för kritiken. Företag har alltid interagerat med sin omvärld och lyssnat på kunderna. Och öppen innovation har släktskap med många andra forskningsinriktningar, till exempel Etzkowitz triple helix-tankar och Porters teorier om värdekedjor och nätverk. Samtidigt är det nya tider nu. Gamla modeller, där företaget ses som ett slutet system, fungerar inte längre.

- Var kommer alla smarta idéer ifrån? På 1950-talet trodde man att det gällde att hitta ett geni, skjuta till resurser och sedan lämna honom/henne i fred. Genom att låsa in folk med anställningskontrakt och portkoder skulle man få fram de bästa produkterna. Det här var ju jätteframgångsrikt! Och det är fortfarande den förhärskande synen på innovation.

- Men nu menar jag att vi ser att det finns mycket bra kunskap utanför företagen. Insikten om att ”alla smarta människor inte jobbar för oss” börjar få fäste.

Enligt Björn Remneland Wikhamn har det, i gränslandet mellan företag och marknad, vuxit fram en massa plattformar som accelererar interaktionen. Han nämnde exempelvis crowdsourcing, patentauktioner, spin outs, partnerskap, communities och så kallad användardriven innovation.

Det finns också en rad olika drivkrafter som gör att företag vill bli mer öppna. Det handlar bland annat om tryck från globalisering, avregleringar, ökad konkurrens och kortare produktlivscykler.

- Allt detta gör att företag inte kan agera ensamma. De klarar inte av att möta efterfrågan. I dag handlar det inte längre om att leverera bara en bil, företaget måste också tillhandahålla en känsla av körglädje. Det går inte att komma ifrån att företagens gränser blir allt suddigare.

Informationsteknologin har också bidragit till att förändra spelreglerna. Remneland Wikhamn påpekade att datorer inte bara har skärmar – de har tangentbord också.

- Det betyder att de som tidigare var passiva åhörare nu kan kommentera produkterna. Och det här är halvskrämmande för företagen: Mottagarna kan ju prata med varandra! De diskussioner som tidigare fördes i kafferummet har accelererat på nätet. På Twitter, Facebook och i andra sociala medier kan det skapas stormar som är svåra att styra. Detta försöker allt fler företag använda strategiskt.

Den nya teknologin ruckar på maktförhållanden i samhället, enligt Remneland Wikhamn. Han exemplifierade med det tryckta uppslagsverket Encyclopædia Britannica och webbaserade Wikipedia, där användarna själva bidrar med kunskapen.

- Det är inte bara så att wiki har slagit ut Britannica. Det handlar om en ny syn på kunskap: Vem säger vad som är sant? Kunskapen är en socialt konstruerad, pågående process. De flesta tar uppgifter i Wikipedia med en nypa salt, och vet att de själva måste gå vidare och söka mer kunskap.

Allt fler produkter omformas också till tjänster. I dag har vi digitala komponenter i till exempel bilar och kylskåp. De levererar värde i tjänsten, inte i produkten i sig. För att vara konkurrenskraftiga måste företagen liera sig med andra i nätverk. De traditionella maktstrukturerna bryts ner: Den linjära kedjan av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare liknar numera ett snårigt ekosystem med en mängd kopplingar mellan aktörerna.

- Hur kan man skapa förtroende och spelrum i de här grupperingarna? De är mycket svårare att kontrollera. Maktförhållanden finns här också, men de är mer implicita.

Björn Remneland Wikhamn ser många fördelar med att öppna upp företag. Att aktörer utanför företagets kontroll kommer med synpunkter kan leda till både extern och intern effektivitet. Kunskap mobiliseras, kvaliteten ökar, risker sprids, flexibiliteten ökar och konsumenterna får det de efterfrågar.

- Har man ett företag med bara ingenjörer är det också positivt att blanda in lite annat folk som kan komma med radikala nyheter. Det ökar kreativiteten och sökandet efter nya idéer.

- En annan potentiell fördel med öppen innnovation är ökad samhällsnytta och demokrati. I tredje världen har man inte råd att betala för exempelvis malariamedicin, men om många aktörer går samman kan man hitta vägar att tillhandahålla det.

Remneland Wikhamn avslutade sitt anförande med flera praktiska exempel på öppen innovation. Xprize Foundation var ett av dem. Det är en uppmärksammad tävling där man sökte privata initiativ för att skicka upp en farkost i rymden. Innocentive är en mötesplats där företag med konkreta forskningsproblem söker lösningar. Och även Starbucks vill skapa värde genom att uppmana kunderna att bidra med My Starbucks Idea.

Föreläsningen kommenterades av Christer Edman, Creman Innovation. Han arbetar för att stimulera den kreativa förnyelsen i Hallstavik, där många har fått sparken från pappersbruket.

- Hur får jag fler att engagera sig i öppna innovationsprocesser, undrade han.

- Det enklaste sättet att få veta vad som motiverar folk är ju att fråga dem själva. Det finns säkert en spännande balans mellan inre motivation – status – och yttre motivation – pengar. Det går inte att styra fram kreativitet, men man kan facilitera den. Det gäller att hitta eldsjälarna, sa Björn Remneland Wikhamn.

Se hela föreläsningen som webb-tv

Kontaktuppgifter till Björn Remneland Wikhamn finns på hans webbplats.

Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu