Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
3D-printing: hypad teknik med potential
Estradföreläsning 2014-10-01

3D-printing: hypad teknik med potential

Det snackas mycket om 3D-printing nu. Företagen i branschen värderas högt, och förväntningarna på både teknik och affärer är stora. Vad kan vi egentligen vänta oss av framtiden, är det en industriell revolution på gång? Christian Sandström har gjort en av de första studierna av hur en bransch förändras när den fullt ut går över till att producera med 3D-teknik. 1 oktober 2014 föreläste han på Estrad.

- Det har sagts att 3D är en andra industriell revolution. Eller tredje, jag vet inte riktigt vilken i ordningen vi är uppe i vid det här laget. Det har sagts att tekniken kommer att återföra tillverkningen till västvärlden. En rapport från McKinsey från 2013 utnämner 3D till en av de viktigaste disruptiva teknikerna just nu.

- Men det handlar mycket om att försöka titta in i en spåkula och förstå vad som ska hända. Det är roligt, men man blir inte så mycket klokare. Det blir rätt mycket Star Trek. Jag föredrar att titta i backspegeln, och sedan se framåt baserat på det . Kanske kan man även generalisera med utgångspunkt i detta och bli lite klokare, sa Christian Sandström, verksam vid Chalmers och Ratio.

En sak som är speciell med 3D-produktion är att variation inte kostar något, medan stordriftsfördelar är centralt för all konventionell industriell produktion.”Du kan få vilken färg du vill så länge den är svart”, som det berömda Henry Ford-citatet lyder.

Men 3D-tekniken har andra begränsningar. Till exempel att kostnad och tid för produktion ökar i kubik, beroende på objektets storlek. Vilka material som kan användas, och hur de kan blandas, är en annan begränsning. 3D-printing är idealt för små, enkla objekt som behöver skräddarsys och/eller vara geometriskt komplexa.

För att kunna studera tekniken i backspegeln ville Christian Sandström hitta en bransch där skiftet till 3D-produktion redan hade skett. Han kom fram till att hörapparatsbranschen är en av få branscher som gjort ett fullskaligt skifte. Fler än 10 miljoner hörapparater har i dag tillverkats med 3D-skrivare.

I princip finns det tre varianter på hörapparater i dag. De som man har bakom örat, i örat och en hybrid mellan dessa. De som sitter inuti örat ställer stora krav på passform, är väsentligt dyrare än de andra och måste skräddarsys. Innan 3D-skrivarna gjordes detta för hand, en arbetsintensiv process som tillverkarna gärna ville effektivisera.

- Hörapparatsbranschen var ett perfekt studieobjekt. Övergången hade redan ägt rum. Branschen var konsoliderad med sex stora spelare som delade på marknaden. Och det är en applikation där det är lätt att se värdet av en övergång till 3D.

Det finns flera olika tekniker för 3D-printing och utvecklingen har gått parallellt på flera håll. Redan 1988-1989 började Siemens undersöka om skulle gå att göra något med tekniken. De utvecklade ett koncept som innebar 4-5 miljoner dollar i investering, en styckkostnad på 20-30 dollar per printat objekt och 3 timmar efterarbete. Det lades ner ganska omgående…

Danmark blev tidigt stora inom området. I dag finns tre viktiga hörapparatstillverkare i landet. Företaget Widex tog ett tidigt patent som varit lyckosamt.

En framgångsfaktor i branschen verkar annars ha varit försiktighet, att ta utvecklingen steg för steg. Det är inte nödvändigtvis de som har varit först på bollen som lyckats bäst. Att se vad konkurrenterna gör och skala upp när tekniken har börjat ta fart, har varit en vinnande strategi.

- Runt 2005 händer mycket inom hela branschen, och skiftet sker på allvar. Det sammanfaller med att varken kunderna eller audiologerna längre såg någon skillnad mellan det gamla och det nya tillverkningssättet.

- 3D-skrivaren var till en början en prototypmaskin. Då gör det inte så mycket om det går fel en gång av fyra. Men när det handlar om tillverkning direkt mot kund måste det bli rätt. Då måste man få upp kvalitet.

En utmaning i hörapparatbranschen var att ställa om en hantverksbaserad tillverkning som gått till på samma sätt i 30 år. Samtliga företag i Sandströms undersökning lyfter fram behovet av ny kompetens som den största omställningen.

- Plötsligt skulle man arbeta i en mjukvarumiljö i stället för med händerna. Det var en del uppsägningar, men ganska få trots allt. En annan utmaning fanns i den tekniska osäkerheten.

Widex har i dag hälften så många anställda som gör fyra gånger så mycket – med bättre kvalitet. Motiven till att gå över var alltså ganska klara. Företagen fick mer kontroll, de industrialiserade produktionen som blev standardiserad och mer tillförlitlig. Eller som Sandström uttrycker det:

- Det fanns inga skäl att inte göra det – det var en no-brainer.

Men var det då en industriell revolution? Flyttade tillverkningen ”hem” från låglöneländer? Nja, blir nog svaret.

Det kom inga nya aktörer till hörapparatsbranschen i och med skiftet, snarare konsoliderades den ännu mer. Det blev några fall av outsourcing till Kina, men inget fall av att tillverkningen flyttades hem. Apparaten består av samma saker som innan: mikrofon, sändare, högtalare, batteri, förstärkare och snäcka. Det som ändrats är tillverkningstekniken för själva snäckan, som utgör en relativt liten del av värdet mot kund.

- 3D-printing var en industriell revolution i hörapparatsbranschen, i den bemärkelsen att mänskligt arbete ersattes med maskiner. Men fortfarande har väldigt lite gjorts med den mekaniska designen. Flera jag har pratat med i branschen har uttryckt beskvikelse över det. Möjligheterna att göra något riktigt radikalt finns där, men ingen har realiserat den potentialen.

Så var kommer då 3D-hypen ifrån? (Som exempel kan nämnas att 3D-printingföretagets Stratasys aktie gick från 14 dollar 2010 till 120 dollar förra året.)

- Mycket är drivet av science fiction. Tekniken sätter igång fantasin. Allt snack om 3D-printade vapen, är ungefär vad fåret Dolly var för kloningen. Sådana händelser blir något som alla pratar om, och plötsligt ska alla ha aktier. Branschen växer, men inte i relation till hur företagen värderas, konstaterar Christian Sandström.

Sverige ligger inte särskilt långt fram inom 3D-branschen. Trots att vi har en väl utvecklad tillverkningsindustri, ganska framstående universitet, mycket kunnande inom IT. Och en tillverkare av 3D-printers.

Sandström menar att vi står inför flera utmaningar. En av dem är att det behövs kompetensutveckling inom industrin.

- Alla jag har pratat med ser det som en rejäl omställning att gå över till 3D, med stora behov av rätt kompetens. Vi behöver också kompetensförsörjning i Sverige. Jag känner inte till någon 3D-utbildning i Sverige. Det är tid för det nu.

- Om vi inte sätter fart, riskerar vi att fastna i en hönan och ägget-situation. Någon säger ”låt oss skaffa en 3D-skrivare”, och får motfrågan ”varför?”. Då har man kanske inget bra svar, och så struntar man i att skaffa en. Men det är just därför man ska skaffa en! Man behöver ge sig in i tekniken för att förstå vad man ska ha den till.

Hur disruptiv är då 3D-teknologin? Christian Sandström poängterar att inte alla teknikskiften är disruptiva. Det beror på hur tekniken påverkar faktorer som värdet av mänskligt kunnande, värdet av företagens övriga tillgångar, om branschstrukturen förändras och om incitamenten att satsa på en ny teknik är oklara.

- Om alla de faktorerna påverkas samtidigt är det verkligen en disruptiv teknik. Det är ungefär som att kasta upp en fisk på land – den dör fort. Den är inte gjord för omständigheterna som den utsätts för.

- Riktigt så blev det alltså inte i hörapparatsbranschen. Men förmodligen kan skiftet till 3D bli mer disruptivt i andra branscher. Vi lever i en tid av exponentiell utveckling. Om tekniken snabbt blir billigare och mer avancerad, kan det som var omöjligt för bara några år sedan vara en möjlighet om två-tre år. Det beror på applikationen. Nu håller det på att ta fart inom många områden, delvis tack vare hypen. Samtidigt kan det hända mycket med många av de företag som i dag är högt värderade…

Se föreläsningen som webb-tv

Mer om Christian Sandström

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu