Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Skapa värde med juridiken
Estradföreläsning 2015-02-16

Skapa värde med juridiken

Lagar och regler ses ofta som ett nödvändigt ont. Som något man som företagare måste förhålla sig till, men helst skulle slippa. Det är fel tänkt, menar Boel Flodgren, professor i handelsrätt vid Lunds universitet. 16 februari 2015 föreläste hon på Estrad om hur juridiken i stället bör ses som en värdeskapande resurs i företaget. Och det behöver inte kosta skjortan.

Inom entreprenörskapsdebatten är den förhärskande attityden att regler är hinder, man talar om ”regelbördan”. Ekonomer ser regler som transaktionskostnader och menar: ”Släpp inte in juristerna, då blir det ingen affär”.

- Bolagsjuristen betraktas ofta som ”the cop”, en polis som håller ordning men inte bidrar med värde. Någon man helst vill undvika. Jag vill att juristen snarare ska ses som olja i maskineriet, sa Boel Flodgren under föreläsningen ”Företaget och juridiken”.

Regler ger: förutsebarhet, stabilitet, flexibilitet, skydd för äganderätten, stöd för avtalsuppfyllelse och ett ordnat sätt att lösa tvister. Men, poängterade Flodgren, reglerna måste vara ”i takt med tiden”, och exempelvis främja utnyttjandet av nya teknologier och innovationer.

- Utan regler för äganderätt och avtalsuppfyllelse skulle vi stå oss slätt i ett ordnat samhälle.

De legala aspekterna på företagande får allt större betydelse. Efter olika marknadsekonomiska kriser, till exempel Enronkrisen i USA, konstaterades stora brister på juridisk kunskap. Företagsledare och andra som borde ha reagerat, hade inte kunskap nog att göra det förrän katastrofen redan var ett faktum. Boel Flodgrens slutsats är att varje ekonomisk aktör – för att vara framgångsrik – måste förstå och kunna utnyttja juridiken.

Motsvarande gäller för jurister. De måste förstå företagets verklighet och tänka affärsmässigt. Men såhär ser det sällan ut.

- Det är ganska vattentäta skott mellan de två kunskapsområdena. Ekonomer lever lyckliga med sina föreställningar om att jurister tar hand om reglerna. Man kallar på juristerna, de där lite konstiga figurerna, när någonting har hänt och man vet att man inte kommer att förstå allt de säger. Juridik och ekonomi är två sidor av samma sak, som borde integreras mer.

Småföretagare har sällan råd med kvalificerad hjälp. Revisorn är kanske den enda de kan gå till med juridiska frågor, och hen har ofta svårt att ge några heltäckande råd. Samtidigt ökar kraven på att företag ska vara sina egna kontrollapparater.

- I begrepp som hållbart företagande, etiskt företagande och CSR ingår även att ta hänsyn till regler. Att ge någon en otillbörlig förmån kan betraktas som korruption och vara olagligt. Förr var det vanligt att kommungubbarna bjöds med på jakt eller fotbollsmatch inför ett viktigt beslut i någon nämnd. Det funkar inte längre.

- Sådant här måste företagen ha ordning på själva, de får ingen förhandshjälp. Däremot kan myndigheterna komma och kontrollera i efterhand att alla regler har följts. Varje del av verksamheten måste kunna kontrollera sig själv, därför är det inte bara revisorn som behöver kunna lite juridik. Kunskapen måste finnas hos alla som fattar beslut, i hela företaget.

Det handlar om att förstå och använda den legala dimensionen av företagande på ett strategiskt sätt, och att integrera juridiken i beslutsprocesserna. Då blir reglerna inte bara ett kostsamt kontrollinstrument, utan även ett värdeskapande instrument som kan göra hela verksamheten mer strömlinjeformad. För det behöver man inte vara expert på juridik. Och man behöver inte anlita en stor, dyr advokatbyrå om man ska ta in hjälp utifrån. Det finns många juridiska aktörer i dag, en del mer specialiserade än andra.

- Jag jobbar mycket med Ideonstrukturen som försöker göra företag av forskningsidéer vid Lunds universitet. De unga, entusiastiska företagarna säger ofta att det kostar 3 000 kronor innan de hunnit sätta sig i fåtöljen på en advokatbyrå. Sedan kostar det 3 000 till innan advokaten har satt sig in i vad det handlar om. Man får inte ”value for money”, helt enkelt. Nu ska vi inte tala illa om de stora advokatbyråerna. De är jättebra på sina områden, men det är inte alltid de behövs – eller gör jobbet bäst.

- Ofta kan det räcka med mer grundläggande hjälp. Och som gammal skollärare har jag inställningen att man kan lära sig mycket av det här själv.

Bland det första man stöter på när man ska starta företag är associationsrätten. Vilken företagsform är bäst för verksamheten? Ska det vara enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag? En annan fundering kan handla om att anlita en återförsäljare eller en handelsagent på en ny marknad. Eller man kanske vill outsourca eller licensiera ut delar av sin verksamhet.

- Det är bra att ha lite koll på vad de olika varianterna innebär innan man fattar ett beslut. Men inget ligger helt fast, företag skapar ofta nya företagsformer efter vad som behövs.

Nästa steg i företagandet kan vara att hitta ny arbetskraft till företaget. Ska man då anställa, använda fristående konsulter, gå in i samarbetsavtal eller kanske hyra arbetskraft från ett bemanningsföretag?

Den som anställer får långtgående skyldigheter gentemot den anställda, som ses som den svagare parten. Avtalet kan inte sägas upp hur som helst, det måste finnas saklig grund. I gengäld får arbetsgivaren, som det är tänkt, långtgående lojalitet från sina anställda.

- Här finns en skillnad mot en uppdragstagare, som gör vad den ska men inte är lojal mot någon. De tar uppdrag mot betalning. Ett företag kommer göra det som lönar sig bäst. Det ligger i den ekonomiska teorin att vissa saker gör man inhouse, andra köps in.

- I framtiden kommer det att se annorlunda ut. Många tjänster bryts upp i flera moment, och de som är mindre avancerade läggs ut i andra länder. I Lund pratar man med någon i Gambia när man ringer efter en ambulans. Heltidsanställningar med jättefina kontor kommer att minska. Ingen kommer att vilja betala för det i framtiden.

Avtal och kontrakt är en annan viktig del av affärsjuridiken, kanske den viktigaste ur företagssynpunkt. Det behövs flexibilitet och en möjlighet att jämka oskäliga avtal. Samtidigt krävs kontroll och skydd för den svaga parten. Därför finns det tvingade regler för exempelvis företags skyldigheter gentemot konsumenter.

- Kulturen kring avtal skiljer sig väldigt mellan olika länder, det är bra att veta. I länder med ”common law”, som Storbritannien och USA, regleras det mesta i avtal. I Sverige är avtalen inte lika omfattande.

- Det är också bra att ha koll på att det går att omförhandla ett avtal, det går att lägga in i kontraktet. Det mesta går att avtala om. Man kan till exempel friskriva sig från försumlighet.

Även hur eventuella tvister ska lösas, i domstol eller hos en skiljeman, bör finnas med i avtalet. En skiljeman kostar lite mer, men går snabbare och resultatet blir inte offentligt.

Att skydda sin affärsidé med kontrakt, patent eller registrerat varumärke är aktuellt för vissa företag. Hur ska jag tänka för att utveckla min idé på bästa sätt? Andra frågor man kan behöva fundera på är vilka ersättningssystem och incitament man bör ha för arbetskraften. Behövs sekretessavtal? Hur utser jag styrelseledamöter? Hur ska jag hitta kapital, och vilken typ av kapital vill jag satsa på? Behövs speciella skydd av immaterialrättigheter när fler intressenter kopplas in, exempelvis återförsäljare? Ska jag producera och sälja själv, eller överlåta det till andra?

Det gäller också att ha klara krav på den operativa ledningen, om man inte själv sitter där. Hur hanteras CSR-frågor, korruptionsrisker och det ekonomiska ansvaret? Hur ska företagets avkastning fördelas?

Förutom alla de här lagliga aspekterna, lyfte Boel Flodgren också fram vikten av att ta ett moraliskt ansvar som företagare. Exempelvis är det kanske inte rätt att sträva efter största möjliga vinst för företaget i varje enskilt beslut – även om det är det aktiebolagslagen säger.

- Det gäller att integrera det legala i hela verksamheten. Men det gäller även ha en moralisk kompass att hålla fast vid, sa Flodgren.

Se hela föreläsningen som webb-tv

Kontakta boel.flodgren@har.lu.se

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu