Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2001-06-07

Amerikanskt ”smorgasbord”

Amerikanskt ”smorgasbord”Det blev lite färre rätter på ESBRIs amerikanska smörgåsbord än vad som var tänkt, men desto större portioner av de som erbjöds. Två av de fem forskare som bjudits in att tala vid föreläsningen 7 juni fick nämligen förhinder. Men Howard Aldrich, Patricia Greene och Jerome Katz bjöd ändå på en god inblick i vad som händer på forskningsfronten "over there".


Föreläsningen blev en värdig Grande Finale på läsårets välbesökta föreläsningsserie. Förutom att de 130 deltagarna i Stockholm såg det hela live, sändes föreläsningen för första gången även via videolänk till åhörare i Göteborg och Halmstad. Smärre tekniska problem uppstod, men på det hela taget får nog pilotsändningen betraktas som lyckad. Att talarna tvingades hålla mikrofonen mycket nära munnen för att ljudet skulle bli bra gjorde till exempel att deltagarna, som en extra bonus, fick se professor Katz i en Elvis-inspirerad dans.
Amerikanskt ”smorgasbord”

Howard Aldrich,
Patricia Greene och
Jerome Katz.

Nätverk i cyberrymden
Professor Howard Aldrich, University of North Carolina, Chapel Hill, inledde föreläsningen och talade om sin forskning kring småföretag och nätverk. Han är en återkommande och uppskattad gäst i ESBRIs föreläsningsserie.

- Jag har föreläst fyra gånger tidigare i den här serien. De som deltog i min ESBRI-föreläsning om e-handel för fyra år sedan och tog fasta på den prognos jag presenterade då, är nog inte här i dag. De är förmodligen ombord på en yacht någonstans i Karibien, konstaterade han.

Vid en annan av sina föreläsningar sjöng Aldrich en ny typ av organisationers lov, nämligen de så kallade Application Service Providers (ASPs). De har dock inte blivit så viktiga som han förespådde då, utan tvärtom minskat i antal. Men fortfarande ser han dem som en del i småföretagens nätverk.

- Att småföretag är beroende av sina nätverk är inget nytt. Små företag med stora ambitioner tjänar på att koncentrera sig på kärnverksamheten och låta utomstående experter sköta resten. Förutom att göra detta genom traditionell outsourcing har de i och med förekomsten av ASPs fått ett nytt alternativ.

Typiska funktioner som ett litet företag kan vilja leja ut är redovisning, human resource management och rekrytering. En ASP arbetar på ett annat sätt än en vanlig konsultfirma. Medan konsulten får tillgång till en begränsad del av företaget under en begränsad tid får en ASP löpande tillgång till information om hela företaget. Om en småföretagare låter en konsult sköta exempelvis bokföringen innebär det att leverera en kasse kvitton till konsultföretaget med jämna mellanrum. Om han eller hon istället väljer att anlita en ASP innebär det att den senare kopplar upp sig mot företagets databas och får tillgång till mycket mer information.

Varför har då inte ASPs fått förväntat genomslag? Howard Aldrich menar att det beror på att även relationer i cyberrymden kräver pålitlighet, säkerhet och tillit. Kraschade servrar och data som kommit på glid på nätet gör att småföretagen drar sig för att anlita ASPs.


Kvinnors företagande kartläggs
Associate professor Patricia Greene, University of Missouri-Kansas City, hade aldrig varit i Sverige förut men hävdade att alla affischer för teaterföreställningen "Trollkarlen från Oz" nästan fick henne att känna sig som hemma i Kansas. I sin forskning intresserar sig Greene främst för kvinnors entreprenörskap och under föreläsningen presenterade hon Diana-projektet som hon ingår i tillsammans med fyra andra amerikanska kvinnliga forskare.

- I USA ägs ungefär 36 procent av företagen av kvinnor. Diana-projektet syftar dels till att jämföra hur kvinnors respektive mäns företag växer, dels till att undersöka hur utbud och efterfrågan på kapital ser ut, berättade Patricia Greene.

- Vårt intresse väcktes när vi insåg att så många kvinnor startar egna företag men att de allra flesta av dessa företag förblir små, både om man ser till omsättning och till antal anställda. Vi vill inte att alla kvinnoägda företag ska växa, men vi vill att kvinnors förståelse för hur tillväxt skapas ska öka så att det blir ett medvetet val om de ska växa eller inte, fortsatte hon.

Amerikanskt ”smorgasbord”Forskarna i Diana-projektet undersöker det faktum att kvinnliga entreprenörer inte får tillgång till riskkapital i samma utsträckning som manliga utifrån tre perspektiv. Det första handlar om att strategiska val: är det så att kvinnor medvetet väljer branscher, sätt att organisera företagen etc som gör att de inte lämpar sig för extern finansiering? Det andra perspektivet handlar om humankapital: saknar kvinnliga företagare den erfarenhet eller utbildning som investerarna efterfrågar? Det tredje handlar om förekomsten av barriärer: stöter kvinnor som vill ha riskkapital på fler hinder än män?

En av slutsatserna så här långt är att det är viktigare vilken typ av utbildning entreprenören har, än hur mycket utbildning denne har. En finansieringsutbildning smäller högst. En annan slutsats är att relationer och nätverk är a och o.

- Vi vet att vi människor helst arbetar med sådana som liknar oss själva. Kanske innebär det också att investerare väljer att se, och investera i, entreprenörer som liknar dem själva? 1995 var ungefär nio procent av de som fattade investeringsbeslut kvinnor. år 2000 hade det totala antalet riskkapitalister ökat med 65 procent - men andelen kvinnor var fortfarande densamma, nio procent. Det kan vara en del av förklaringen till varför så få kvinnor får riskkapital.


Virtuellt entreprenörskap utan väntetid
Professor Jerome Katz, Saint Louis University, rundade av smörgåsbordet med delvis "rester" från sin ESBRI-föreläsning i maj 2001 och delvis nyheter. Katz intresserar sig för en ny typ av företagare på internet, de så kallade Virtual Instant Entrepreneurs (VIEs). De är typiskt sett mikroföretag som säljer antingen produkter eller tjänster. Ofta är de inriktade på en smal nisch, men eftersom de verkar på internet kan de hitta en tillräckligt stor marknad. Webbplatser som till exempel eBay.com och eLance.com hjälper dem att komma i kontakt med kunderna och fungerar som en mäklare av affärer.

Amerikanskt ”smorgasbord”Magnus Aronsson,
vd ESBRI,
presenterade talarna.

Tillför då dessa nya, virtuella entreprenörer något till ekonomin? Jerome Katz besvarade sin egen fråga med ett exempel.

- Tänk er att ESBRI ska göra om sin webbplats. Vi har frågat runt bland några svenska webbutvecklare, och de vill ha ungefär 25 000 svenska kronor för jobbet. En amerikan som fick frågan begärde 1 500 dollar men så hittade vi en indier. Han var villig att göra programmeringarna för 50 dollar. Vem skulle ni välja?

- Den här formen av entreprenörskap har ökat antalet småföretag i USA med trettio procent på två år. Av dessa trettio procent är en tredjedel gästentreprenörer, de använder amerikanska sajter för att sälja sina produkter men de bor i något annat land. Intressant att notera är att nästan inga VIEs är registrerade hos skattemyndigheterna.

Amerikanskt ”smorgasbord”Det virtuella entreprenörskapet bygger på två principer som gör det livskraftigt. För det första att företagen, trots mikrosmå investeringar, får tillgång till en megastor marknad. För det andra att marknadsplatserna på nätet ger företagen en gemensam struktur, automatiserar frakt, betalning etc, vilket inger förtroende. Kulturkrockar som annars kan uppstå vid internationell handel mildras därmed.

En publikfråga från Göteborg till Jerome Katz handlade om skillnaderna mellan att göra affärer på nätet och att göra det öga mot öga. Kan man få samma förtroende för någon på nätet som i verkliga livet? Både ja och nej, svarade Katz.

- Genom att jag gradvis anlitat en indisk programmerare för större och större uppdrag har vi lärt känna varandra riktigt bra, både på det professionella och det personliga planet. Jag vet vad han kan göra och han vet vilka resultat jag förväntar mig. Det blir inte samma sak som att träffa någon öga mot öga, men man kan kanske jämföra det med de affärer som våra farföräldrars generation skötte brevledes innan användandet av telefon var spritt.

För mer info om föreläsningsserien, klicka här.

Vill du veta mer om föreläsarnas forskning och publikationer? Howard Aldrichs hemsida hittar du här, Jerome Katz hemsida hittar du här. Om du vill komma i kontakt med Patricia Greene får du mejla.

Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu