Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2003-06-02

Innovation är ekonomins nya drivkraft

Sist ut på ESBRIs Estrad läsåret 2002-2003 var professor Mary Walshok, University of California, San Diego. Hon är amerikanska med svenskt påbrå och en flitig Sverigebesökare eftersom hon är knuten till Stockholm School of Entrepreneurship (SSES). Föreläsningen handlade om hur en regional ekonomi kan förnyas med hjälp av forskningsintensiva kluster.


Innovation är ekonomins nya drivkraftMary Walshok grundade nätverket Connect i San Diego, och hon har även haft en aktiv roll i uppbyggnaden av Connect Sverige. För detta arbete belönades hon under våren 2003 med Connects första guldmedalj. Hon är sociolog i botten men har kommit att intressera sig allt mer för innovativt entreprenörskap. Mot denna bakgrund introducerade ESBRIs vd Magnus Aronsson professor Walshok för den stora och tappra publik som bänkat sig i föreläsningssalen, den soliga försommardagen till trots. Föreläsningen hade titeln ”Job Creation in Dynamic Regions: How Cultural and Environmental Factors Stimulate Entrepreneurial Science Based Companies”.

- Tack ska du ha. Som sagt, jag är specialist på högteknologiska kluster men jag kan ändå inte få igång den här, skrattade Mary Walshok och letade efter overheadprojektorns på-knapp.

Walshok menar att företagsklimatet ändrats mycket på relativt kort tid. Det har hårdnat och därför är det viktigt med miljöer som stimulerar och stödjer entreprenörskap och innovation. Den nya drivkraften till ekonomisk tillväxt heter innovation. Det är inte längre skalfördelar som är viktigast.

- På Ingvar Kamprads tid gick det att starta ett företag på en lokal marknad, och sedan låta det växa sakta till en nationell och internationell marknad. Dagens produkter och processer är ofta baserade på forskning och teknologi, och de är beroende av en global marknad från dag ett. Det är den sortens entreprenörskap jag är intresserad av.

- I dag ser vi, såväl i USA som i Europa, hur regionala ekonomier förändras. De går från att ha varit beroende av ett lokalt eller multinationellt storföretag som jobbskapare till att själva föda företag som ger arbetstillfällen. Ett exempel är Stockholm/Uppsala-regionen. Och det är forskning och teknologi som driver denna utveckling.

Golfklubbor och medicin
Till de nyskapande och spännande produkter som genast hittar en global marknad hör ofta läkemedel och medicinska innovationer, men även mer vardagliga ting. Golfklubban ”Big Bertha” till exempel.

- Jag har en son som är professionell golfare och jag har förstått att Big Bertha verkligen har revolutionerat den industrin.

När Walshok ska förklara drivkraftsskiftet använder hon regnskogen och plantagen som metaforer. På en plantage väljer man ut en gröda, till exempel bomull eller majs, och specialiserar sig på den. Man minskar produktionskostnaderna så långt det är möjligt och säljer sedan så mycket man kan till största möjliga marknad. En alternativ modell är regnskogen. Den bygger på att man skapar en miljö som stödjer artrikedomen; som är intensiv och mångfaldig. Metaforen användes först för att beskriva Silicon Valley.

- Regnskogen skapar möjligheter till korsvis pollinering som i sin tur ofta leder till oväntade lösningar. Ur detta föds livskraftiga företag. De mest innovativa regionerna är inte de som domineras av ett enstaka storföretag, utan de som rymmer en mängd olika teknologier, företag och marknader. Innovationer är beroende av snabbhet, informationsflöden och nätverk.

Mary Walshok konstaterade att över hela USA finns ett stort intresse för frågor som ”Hur blir vi mer innovativa?” och ”Hur kan vi stödja entreprenörer med goda idéer?”.

- Jag vet inte hur det är i Europa, men amerikanska politiker på regional nivå är intresserade av två saker. För det första: att skapa bra, välavlönade, jobb. Det är lätt att skapa dåligt betalda jobb, men de arbetstagarna ger inga skatteinkomster, utgör inget underlag för byggbranschen och köper inga biljetter till kulturella evenemang. För det andra är politikerna mycket måna om att hålla kvar jobben i sin region. På många ställen finns intellektuellt kapital, men ingen möjlighet att dra nytta av det på plats.

Regioners identitet avgör
Kultur och identitet förklarar varför olika regioner är olika entreprenöriella. Walshok exemplifierade med Houston i Texas och San Diego i Kalifornien. Båda städerna har bra medicinska högskolor och många sjukhus med forsknings- och utvecklingsavdelningar. Ändå har Houston inga företag medan San Diego har hundratals.

- Faktum är att många av företagen i San Diego drivs av folk från Texas! De har flyttat för att de vet att de kan starta företag i San Diego. Houstons identitet är en oljestad, men oljeindustrin skapar inte längre några nya jobb så staden hotas av arbetslöshet och fattigdom. Detta trots att det kryllar av potentiella affärsänglar i Houston. Men i Kalifornien och San Diego är identiteten entreprenöriell, precis som i Gnosjö.

Ett karaktärsdrag i innovativa regioner är uppriktighet. De vet helt enkelt vad de är bra på, och försöker inte vara bra på tusen andra saker samtidigt. Denna typ av ärlighet är viktig, anser professor Walshok. En region med ett visst antal universitet och en viss mängd kompetens bör inte förvänta sig tio biomedicinska kluster i en handvändning. Det är lika befängt som att tro att Sverige plötsligt ska kunna ha tio fotbollslag i världsklass – underlaget är otillräckligt. Om strategin är att vara bäst på allt är man dömd att misslyckas. Den region som i stället analyserar sina styrkor och svagheter har större chanser att lyckas.

Klustret Cary Grant
Det är också viktigt att komma ihåg att för att en region ska kunna vara innovativ krävs en rad stödjande funktioner kring kärnkompetensen. I filmklustret Hollywood kan man räkna med hundra personer bakom kameran för varje stjärna framför. Mary Walshok tog ett exempel från sin barndom.

- Jag växte upp i Palm Springs med Cary Grant som granne. Det var väldigt fascinerande att se den strida ström av revisorer, advokater, snickare, inredare och filmfolk som passerade hans hus. De tjänade alla mycket pengar och utgjorde tillsammans ett kolossalt kluster.

- En region som vill bli bra på till exempel mjukvara eller bioteknik måste förstås fråga sig vilken kreativ talang den har, men också vilka stödjande talanger som finns i regionen. Kunskaper inom marknadsföring, management, juridik och finansiering är livsviktigt.

En mycket konkret förutsättning för att en innovativ region ska kunna lyckas är att det finns mark att bygga på. Universitet, forskningscentrum och företagsbyar måste ju vara lokaliserade någonstans, och om inte den lokala politiken stödjer detta finns inget utrymme för tillväxt.

- Återigen, det handlar om att kunna locka till sig talanger. Tänk regnskog, inte plantage. Om ett gift par vill flytta är det mycket säkrare att flytta till en plats med 50 eller 200 arbetsgivare än till en stad som domineras av ett företag. Det ökar sannolikheten för att båda makarna ska hitta jobb.

- Min svenske far sa till mig att jag borde börja på ett stort företag och få en guldklocka vid pensionen. Det var det säkra sättet förr. Min son tycker det är rena galenskapen. Han bor i San Diego för att det är golfindustrins centrum. Där kan han jobba som golflärare på olika nivåer, driva en golfklubb eller arbeta på ett företag som tillverkar klubbor. Valfriheten är enorm inom klustret, och det attraherar talanger.

Småentreprenörer skapar inga jobb
När Mary Walshok besöker olika regioner gillar hon att ställa frågan ”Hur många nya företag har ni, och hur många sysselsätter de?”. Hon menar att i ett samhälle där alla kallar sig entreprenör, i betydelsen att de har ett visitkort och konsultar ibland, skapas inga nya jobb. Levebrödsföretagandet föder individen och dennes familj men bidrar inte nämnvärt till den samhälleliga nyttan.

- Att sälja försäkringar till sin farmor eller choklad till sin granne är visserligen en bra början. Men för att en region ska bli riktigt entreprenöriell krävs att externa pengar investeras. Företagen måste växa för att regionen ska kunna attrahera människor med talang.

Professor Walshok ser inga problem i finansiärers intresse i nya företag eller att lokalt baserade småföretag ingår i allianser med multinationella jättar. Visst medför det att en stor del av försäljningen inte kommer den lokala ekonomin till godo. Men samtidigt gör det att företagen kan växa och anställa fler – vars hela familjer betalar skatt och konsumerar varor och tjänster lokalt. Hon konstaterar att företag som når en global marknad säkrar tillgången till jobb på den lokala arbetsmarknaden.

Mary Walshoks egen hemstad är ett bra exempel på en innovativ region. Utvecklingen i San Diego har varit häpnadsväckande. För tjugo år sedan steg arbetslösheten upp mot 13 procent och läget såg minst sagt mörkt ut. Runt 1985 var krisen som värst. Då hade stora statliga industrier lagts ner, högavlönade jobb hade därmed försvunnit och ingen ville flytta till San Diego för där fanns inga jobb. En grupp byggmästare, restaurangägare och andra företagare vände sig då till universiteten och frågade: ”Hur ska vi lösa detta? Vilka ska våra kunder vara i framtiden?”. De föreslog entreprenörskapskurser, men rektorn för University of California, San Diego menade att det inte var tillräckligt. Han bad Mary Walshok undersöka saken.

- Jag gick ut och intervjuade en massa människor, både praktiker och akademiker, och det var mycket intressant. Alla managementkonsulter, jurister och bankmän ansåg att det viktigaste var att universiteten lärde forskarna att vara entreprenörer. Och när jag pratade med forskare tyckte de att det viktigaste var att de förbannade konsulterna, advokaterna och bankmännen fick lära sig lite om forskning! Båda hade rätt. I entreprenöriella företag behövs team med olika kompetenser.

Sociala nätverk viktiga
För att få de olika grupperna att mötas startade Walshok Connect, en mäklande organisation som för samman forskare med finansiärer, och presenterar duktiga medarbetare för potentiella arbetsgivare. Ett av syftena med Connect är att lära forskare att skriva affärsplaner och öka finansiärers kunskap om aktuell forskning, men den sociala biten är minst lika viktig. Personliga relationer är grunden för alla affärer, och socialiserandet bidrog till att skapa en mer företagarvänlig kultur. Resten är, som man brukar säga, historia. San Diego vände den negativa utvecklingen och är i dag en mycket framgångsrik region.

Mary Walshok menar att det inte finns något enkelt framgångsrecept. I San Diegos fall handlade det om att ett antal viktiga ingredienser fanns på plats. Regionen hade den rätta blandningen av intellektuellt kapital, affärskompetens och flexibel arbetskraft. Samtidigt fanns kopplingen till nationella och internationella resurser. Walshok konstaterade att Stockholm har en fördel genom att staden varit global i hundratals år. Vad som däremot är lite problematiskt är att ingen tror att vi svenskar är entreprenöriella.

Under frågestunden efter föreläsningen fick hon en fråga om hur man bär sig åt för att underhålla nätverk så att de inte dör. Svaret blev inte alltför uppmuntrande.

- De mest framgångsrika nätverken är de som inte sponsras av staten eller olika organisationer, utan växer fram av sig själva. Då behövs platser där folk kan träffas: gym, barer, basketplaner.

- Å ena sidan är jag hemskt imponerad av Kista Science Park. Men å andra sidan är det raka motsatsen till Silicon Valley eller San Diego. Där jag bor finns massor av restauranger, barer, kemtvättar och andra serviceinrättningar, mitt bland de högteknologiska företagen och universiteten. Detta innebär att det är lika mycket aktivitet klockan tio på kvällen som klockan nio på morgonen. I Kista måste man ha en portkod vart man än ska. Och om man behöver en kall dricka eller en tennismatch får man ta en buss någon annanstans. Jag vet inte om man kan tala om ”spontan planering” men jag tror att det är vad som behövs för att bygga entreprenöriella samhällen.

Mary Walshok diskuterade också några andra skillnader mellan USA och Sverige, till exempel språkbruket kring finansiering. Svenskans ”riskkapital” låter ju onekligen rätt riskabelt medan engelskans ”venture capital” mer betonar äventyrligheten. Som barn fick hon lära sig av sin svenska pappa att alla skulle få lika stora delar av kakan, men senare förstod hon att det amerikanska samhället bygger på att goda arbetsinsatser belönas med hög vinst. Walshok konstaterade att jantelagen kanske gör att vi svenskar inte hävdar oss på det sätt som krävs i en tuff, konkurrensutsatt, värld. Åtminstone inte inom företagsvärlden. När det gäller sport finns dock några svenskar som är mycket medvetna om vikten av vassa armbågar.

- Min son känner Annika Sörenstam och han säger till mig: ”Mamma, du tror att du är tuff – men du är ingenting mot Annika!”. Så svenskar kan uppenbarligen vara tuffa, även när pengar är inblandade, sa Mary Walshok.

För mer info: mwalshok@ucsd.edu

Text: Åse Karlén

 
Mest lästa artiklar nu