Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatInnovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2006-03-15

Krisen knackar på dörren

Om bara några år kan vi hamna i en ny ekonomisk kris. I alla fall om utvecklingen fortsätter att följa det hittills rådande mönstret. Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, föreläste om ekonomiska trender på Estrad 15 mars.

Titeln på Lennart Schöns föredrag var: ”Innovationer och företagande - dåtid, nutid och framtid”.

Krisen knackar på dörren- Dåtiden kan ge perspektiv på det som händer i dag - och på det som kommer att hända i framtiden. Före den moderna historien väntade man på en bättre tillvaro i livet efter detta. Nu ställer vi det kravet på framtiden i stället. Och det är tillväxten som ska ge oss denna bättre tillvaro, sa Lennart Schön.

Men för att vi ska ro det här i land, krävs utveckling. Alla tillväxtsamhällen måste förändra sig. Det ställer också krav på att vi gör saker annorlunda i framtiden än vi gör dem nu, menade Schön.

- När allt gick som snabbast i slutet av 1990-talet antog många att vi var på väg att skapa en ny ekonomi som skilde sig stort från den vi hade innan. En ekonomi där vi skulle vara så snabba att anpassa oss att konjunktursvängningar skulle tillhöra historien. Då blev många förstås väldigt förvånade när konjunkturnedgången kom år 2000.

En intressant följdfråga blir då om vi kan skåda in i framtiden med hjälp av det som har hänt innan, eller om ekonomiska förändringar mest handlar om tillfälligheter. Är det tillfälligheter som styr att företag effektiviseras, priser pressas, räntor faller och konkurrensen ökar just under detta decennium? Eller kan vi placera in de företeelser som präglar en marknad i längre förlopp och då också lära oss något om vad som kommer att gälla kommande decennier?

- Vissa förändringsförlopp är förvånansvärt lika de som har inträffat tidigare. Vi kan till exempel se långa och återkommande trendväxlingar mellan satsningar på nyheter eller effektivisering. Det är ju faktiskt inte så konstigt att man måste dra åt tumskruvarna efter att ha satsat stort under en period. Så är det såväl i företag som i samhället i stort. Det verkar som att långa cykliska förlopp ligger bakom de trender vi kan urskilja, sa Schön.

Teknik i fokus
Vi lever nu i en period av stark omvandling - den tredje industriella revolutionen. Schön menade att vi kan använda oss av kunskap om de tidigare industriella revolutionerna för att placera in vår egen tid i ett skeende och kanske också för att få perspektiv på framtiden.

Varje industriell revolution har haft en ny teknik i fokus för omvandlingen. Den första industriella revolutionen hade ångmaskinen. Den andra hade elmotorn. Och den tredje, den vi nu lever i, har elektroniken eller mikroelektroniken som utgångspunkt.

- Det finns ett samband mellan dessa tekniska innovationer - alla ligger inom fältet kraft och kommunikation. Och det är ingen tillfällighet. Kraft och kommunikation är centrala i hela samhället. Det handlar om innovationer som har potential att förändra oerhört mycket under lång tid.

- Och som historiker är jag givetvis intresserad av tid. Hur lång tid pågår ett visst förlopp? När sker omvandlingen och hur lång tid tar den? Att alla de här industriella revolutionerna har inträffat i slutet av sekler kanske är en tillfällighet, men jag tror inte att det är en tillfällighet att det har gått ungefär 100 år mellan dem, sa Schön.

Industriella revolutioner som förändrar hela samhället inträffar inte särskilt ofta. Det har dessutom tagit ganska lång tid att utnyttja potentialen i de innovationer som har legat till grund för de riktigt stora omvandlingarna. Väldigt mycket under 1800-talet handlade om ångmaskinen - på många olika områden. Och väldigt mycket under 1900-talet handlade om att utveckla olika innovationer ur förbränningsmotorn.

- Ett nytt begrepp som har myntats av ekonomer är ”general purpose technology” - teknik för allmänna ändamål. Det handlar om teknik som kan utnyttjas på många håll i samhället, och ger upphov till vidare innovationer. De olika innovationerna fogas också samman till så kallade utvecklingsblock, ett svenskt begrepp som myntades av Erik Dahmén för snart 50 år sedan.

Den här typen av teknik kan bilda det ena blocket efter det andra och finns i samhället under en lång tid. Vi kan vänta oss en liknande utveckling av mikroelektroniken. Vi har inte sett den fulla potentialen av denna ännu, menade Schön.

Ny teknik förändrar också hur företag organiseras. Gamla hierarkier slås sönder och nya företag uppstår. Detta verkar också globalt genom att teknikutvecklingen ger möjligheter för stora multinationella företag att samordna sin verksamhet. Möjligheter att samordna förändras även på det politiska planet. Man kan se hur det i spåret av förändringarna har utvecklats nya sätt att styra samhällen politiskt. Tekniken har lett till ökad integration och ett ökat deltagande av folket.

- Att ångmaskinen och förbränningsmotorn föregick demokratin tror jag inte är en tillfällighet. Dessa innovationer gav möjligheter att sprida information på helt nya sätt, till exempel genom tryckpressen och nya sätt att färdas till platser långt bort. Mikroprocessorn kommer också att ha den här effekten, sa Lennart Schön.

Sommarregn eller höststorm
Varför har vi då de här snabba teknikskiftena? Borde inte tekniken, precis som tillväxten, utvecklas med ungefär en och en halv procent om året? Ja, ekonomer säger ofta att teknik utvecklas hela tiden - att det faller som ett sommarregn, medan Schumpeter menade att det snarare kommer som en höststorm. För att förstå detta menade Lennart Schön att vi måste lyfta in begreppet komplementaritet.

Med det menas att ekonomin är beroende av specifika funktioner och egenskaper. Grundvalen för traditionell ekonomisk teori är att resurser kan ersättas. Men med komplementaritet blir det svårare. Om vi är beroende av speciella egenskaper kan vi inte byta ut resurser, som till exempel människor, hur som helst. Att göra det tar tid och kräver utveckling av kompetens.

- Nya innovationer förändrar de komplementära sammanhangen i samhället. Kanske minskar beroendet mellan olika tekniker. En annan aspekt är att olika tekniker berikar varandra - helheten blir större än summan av delarna.

Om de här delarna fungerar tillsammans, får vi en förändring av mer språngartad karaktär. Den typen av förändring som Schumpeter och Dahmén tänkte sig. När tekniken har spridits skapas även struktur och stabilitet.

Ett centralt begrepp i det här förloppet är alltså innovationerna, som kan vara mycket mer än bara själva tekniken. De kan också handla om nya processer och ny organisering. En viktig aspekt på innovationen är att den på sikt kan komma att omforma hela samhället.

- Den verkliga effekten av en innovation kommer först när andra verksamheter har anpassat sig till den. Den skapar då förädling och förändring, gör produktionen effektivare och skapar prisfall. En tjänst eller en vara kan levereras till lägre kostnader än tidigare, antingen genom direkt prisfall eller genom överlägsen kvalitet. Man kan tillgodose ett behov till lägre kostnader helt enkelt, sa Schön.

Lika viktigt som innovationerna i sig, är att de även ökar efterfrågan på en rad kompletterande verksamheter. Detta leder ofta till att kompetens och kunnande blir mer efterfrågat än tidigare.

Utnyttjandet av innovationer
För att förstå framtiden är det inte tillräckligt att följa tidigare industriella revolutioner. Det finns också mönster inom revolutionerna som kan ge perspektiv på framtiden.

- Det centrala är på vilket sätt innovationerna utnyttjas. Ångmaskinen ledde till järnvägen. Förbränningsmotorn ledde till bilism och elektricitet. Den vidare spridningen till olika innovationer blir ryggraden i samhället och ligger till grund för industriella revolutioner och stora förändringar.

- Vi kan jämföra med hur internet utvecklas nu. Det tog cirka 50 år från det att ångmaskinen uppfanns tills järnvägen utvecklades. Ungefär lika lång tid tog det mellan förbränningsmotorns tillkomst tills bilismen var en del av samhället. Internet har bara haft 20 år på sig att utvecklas om vi räknar från mikroprocessorns uppfinnande tills det blev ett fungerande kommunikationssystem.

Men beror då inte den här snabbare ledtiden helt enkelt på att utvecklingen går snabbare i dag? Ja, det kan säkert spela in, menade Schön, men om vi jämför med tidigare skeden kan vi se att den första järnvägen kom långt innan den senare blev ryggraden i samhället som andra verksamheter fick anpassa sig efter.

- Och man gick länge med en röd flagga framför bilen för att varna för att något farligt, som kunde skrämma hästarna, kom farande. Man skulle faktiskt kunna säga att vi fortfarande har en varningsflagga framför internet. Den internationella integrationen ligger framför oss, till exempel. Internet har ännu inte heller haft så stort genomslag på det politiska området.

För även om industriella innovationer handlar om teknisk omvälvning, så sker den verkliga förändringen inom infrastruktur, politik och samhället i stort.

- Det ger ett perspektiv som tyder på att vi står inför en mer grundläggande förändring utifrån innovationen mikroprocessorn. Tillväxten har till exempel inte varit så imponerande under den första perioden av den här nya innovationen. När järnvägen och bilismen kom så accelererade det mycket snabbt. Det innebär att vi har detta framför oss, sa Lennart Schön.

Ekonomiskt mönster
Han menar att vi kan se ett mönster med perioder av olika tillväxtkrafter som sträcker sig över ungefär 40 år. 1890-talet är det centrala decenniet för den andra industriella revolutionens starka fotfäste i Sverige. Här tillkommer kärnan i det som senare blev det svenska industrisamhället.

- Vi kan kalla det för den svenska snilleekonomin. Separator, Asea, SKF, Ericsson - alla har en innovation i centrum för den tidiga företagsutvecklingen.

Vi ser också en ny epok från mitten av 1900-talet. Elektrifieringen och bilismen fick en del företag att, på ett innovativt sätt, se hur industrisamhället skapade nya betingelser för vardagssamhället. De nya företagen inriktade sig mot rationalisering av vardagslivet. Ikea, TetraPak och Hennes & Mauritz är några exempel. De anpassade sig mycket effektivt till de nya innovationerna.

- Det stora i det är att de såg hur deras produkt passade in i folkhemmet, inte för att de var socialdemokrater, utan för att de såg att efterfrågan ökade från en större massa.

En ny epok tar fart under 1980- och 90-talen. Kunskapsintensiva verksamheter som konsultbranschen, informationsteknologi och läkemedelsbranschen utvecklas. Återigen är det tekniken som förändrar förutsättningarna för företagandet.

- Hur lång tid tar det innan några av alla de företag som bildades under 1980- och 90-talen kommer att bli betraktade som stöttepelare? Om vi frågade en person i början av 1900-talet skulle ingen nämna Asea eller Ericsson som de viktigaste företagen. De skulle nämna skogsindustrin. Det tar tid innan nya företag kan visa vilka som kommer att bli betydelsefulla framöver.

Utifrån sin historiska tillbakablick skissade Lennart Schön sedan på några mönster som placerar vår egen tid i utvecklingen. Han tog även upp några perspektiv på hur de kommande decennierna kan tänkas se ut. Bland annat visade han ett diagram över hur investeringskvoten har sett ut i svensk industri 1850-2000.

- I investeringskvoten kan man se alla de förändringar och omvandlingar jag har pratat om. Vi kan utläsa alla korta konjunkturer, men även se några cykler av längre stigningar och fall. Kriser som har varit markanta i Sverige har ofta varit ännu tydligare internationellt. Men under kriserna har nya krafter tagit fart och efteråt har vi fått perioder av hög investering, sa Schön.

Omvandling vs rationalisering
Företagen investerar ofta på ett sätt som inte ger omedelbart utslag. De investerar långsiktigt i perioder av omvandling, följt av perioder av rationalisering där investeringskvoten faller och investeringarna sker på kort sikt.

- Under rationaliseringsperioder vill företagen få ut vinster från tidigare investeringar. Dessa skeden är positiva ur vissa synvinklar, men kan även gå ut över till exempel sysselsättningen.

I tider av omvandlingar startas många nya företag, i tider av rationalisering ser vi i stället många fusioner. Det gör också att investeringarna får olika innehåll. I omvandling satsar företagen på anläggningar, i rationalisering på effektivare utrustning. Under perioder av omvandling ökar även behovet av ny kunskap och kompetens och nya vägar för en innovativ utveckling öppnas upp.

- Över några decenniers sikt går vi mot en ökad standardisering av tekniken. Alla vill ju nå så många som möjligt med sina produkter och standardisering är ett sätt att göra den egna produkten så användbar som möjligt. Det sänker kunskapskravet på användarna. Samtidigt har vi en rörelse i andra riktningen. Allt fler skaffar kompetens på nya områden och kunskapsnivån ökar.

Detta leder till att det regionala mönstret för tillväxt ändras och företagen kommer att dras till områden där de kan kombinera knappa resurser på så effektiva sätt som möjligt, exempelvis nära universitet och flygplatser.

- I lägen där man bygger upp nya utvecklingsblock är många delar i obalans med varandra. Det innebär att man till exempel får skicka personal på fortbildning för att hänga med. Vi ser först en långsam ökning av tillväxten, men när alla delar kommer på plats får vi en stor ökning. Det kan tyckas vara en paradox - i ett skede satsas mycket, med en långsam utveckling, sedan satsas lite fast med en snabb utveckling. Alla anpassar sig, sedan kommer ketchupeffekten.

- Många av de här växlingarna har följt ett ganska regelbundet mönster. Vändpunkten i mars 2000 var väldigt markant och kom nästan som en klocka enligt mitt schema, sa Schön.

Kris från Kina
Enligt Schöns schema får vi en ny kris någon gång 2010-2015, förutsatt att modellen inte störs av något oförutsett. Två intressanta frågor uppenbarar sig: Vad kan orsaka en kris på 2010-talet och vilka nya tillväxtmöjligheter finns?

En anledning till kris kan vara att det amerikanska budgetunderskottet skenar - då kommer en av de mest expansiva marknaderna att försvagas. Detta kan leda till stora förändringar. Men det räcker inte med en faktor för att skapa en verklig kris.

- Även den kinesiska strukturomvandlingen kan påverka. Den kinesiska ekonomin står inför oerhörda förändringar för att klara en global ekonomi. En sådan kommer troligen någon gång runt 2010 och kan skapa en ökad exportoffensiv från Kina.

En långsam europeisk ekonomisk omvandling och den demografiska chocken är ytterligare riskfaktorer.

- Den demografiska chocken handlar inte bara om 40-talisternas uttåg från arbetsmarknaden. Vi kommer också att under samma tid se ett kraftigt inflöde av ungdomar födda runt 1990. Det här sammantaget innebär kraftiga förändringar.

De tillväxtmöjligheter Lennart Schön ser är till exempel nya utvecklingsblock inom bioteknik och IT. Det kommer i sin tur att skapa ett behov av nya processer i företagen.

- Det krävs också en anpassning till förändrade prisrelationer. Om vi kan producera billigare, ökar konsumtionen och nya tjänster och industriella processer måste utvecklas. Basvaror kommer att vara framgångsrika. Då krävs också ny infrastruktur och nya institutioner. Harmonisering av internationella regelverk kommer att skapa ett nytt fält för företagande under kommande decennier.

Han ser även ett behov av en strukturomvandling i Europa för att skapa en mer dynamisk fortsättning på utvecklingen som den tredje industriella revolutionen har inneburit. Även om IT och bioteknik är centralt, kommer industriella innovationer inom material, energi och livsmedel också att bli betydelsefulla.

- Vid sidan av det krävs en rörlig tjänstesektor. Jag kan inte ge ett recept på hur det här ska gå till, men jag tror att det kommer att bli oerhört viktigt. En ökad rörlighet över de europeiska gränserna är också av största vikt. Där tror jag att mycket företagande kommer att finnas framöver, sa Lennart Schön.

För mer info: lennart.schon@ekh.lu.se

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu