Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citat"Vi finansierar helst tekniska nördiga idéer med miljö och teknikproblem i fokus", sa Caroline Walerud
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Estradföreläsning 2008-11-19

Gaseller hindras av institutionella spelregler

Företagens förmåga att växa påverkas bland annat av olika institutionella spelregler, som skatter och regleringar på arbetsmarknaden. Mycket tyder på att snabbväxande företag, så kallade gaseller, är känsligare än andra företag för hur spelreglerna ser ut. Det menade Magnus Henrekson på Estrad 19 november 2008.

Gaseller hindras av institutionella spelreglerProfessor Magnus Henrekson är vd för Institutet för näringslivsforskning. Han är också knuten till Handelshögskolan i Stockholm. Hans föreläsning hade titeln ”Gasellföretag – Politik för snabbväxande företag”.

- Många menar att lösningen på krisen är att vi måste få fler företagare. Det är klart att det ligger något i det. Men i ett längre perspektiv ligger den verkliga potentialen i de företag som växer mycket och snabbt. Det är där jobben skapas, och det är det som verkligen är viktigt, sa Magnus Henrekson.

- Men av olika skäl nöjer sig många företag med att bli halvstora. Den som i globaliseringens tid nöjer sig med det, går ofta under. Då är det någon annan som blir stor i stället. Det är svårt att förbli liten och fortfarande vara konkurrenskraftig.

Henrekson har gjort en genomgång av forskningslitteraturen kring gasellföretag. Vilka institutionella spelregler påverkar gasellerna? Kan vi göra något för att få dem att växa mer?

Få gör Kampradgrejen
Att göra som Kamprad – nästan allt på egen hand – är få förunnat. I resan från liten till stor är sannolikt ett antal olika aktörer inblandade: entreprenörer, innovatörer, industrialister, kompetent arbetskraft, riskkapitalister, agenter på andrahandsmarknaden (så att ägare kan göra exit, antingen på börsen eller till annan privat ägare) och kompetenta kunder. Tillsammans bildar den här kedjan av aktörer ett så kallat kompetensblock.

- De här sju aktörerna samverkar på ett komplext sätt. Därför går det inte att komma med ett enkelt budskap: ”sänk skatten”. Man måste titta mycket bredare än så. Men visst, skattesystemets utformning är centralt.

Många olika typer av skatter påverkar företagandet. Dessutom har olika skatteslag olika effekt på olika typer av företag. Exempelvis skiljer sig ju momsen mellan olika branscher. Skatten på arbete påverkar givetvis också en hel del.

- I Sverige har vi inget enskilt skatteslag för entreprenörsinkomster, och olika regler för avdrag etcetera gäller i olika branscher. Om det exempelvis är lättare att få stor vinst i fastighetsbranschen kommer talangerna att dras dit.

- Som det är nu har vi låg skatt på utdelning, men hög skatt på försäljning av företag. Då blir man mindre benägen att sälja sitt företag, något som ofta är en central del i tillväxtkedjan. Det viktiga är att sända ut tydliga signaler om vad som gäller, och hoppas att det leder till mer företagsbyggande. Det går inte att bara se till skattesatsen. Mycket hänger på detaljerna i skattesystemet.

Svårt locka personal
Även spelreglerna på arbetsmarknaden påverkar företagens möjlighet att växa. I Sverige är all trygghet knuten till den nuvarande anställningen, via las och andra lagar och regler. Det skulle Magnus Henrekson gärna ändra på.

- När företag läggs ned eller flyttar, är den tryggheten inget värd. De nuvarande reglerna begränsar också rörligheten på arbetsmarknaden, och det ställer till det för gasellerna. De är beroende av kompetent arbetskraft för att kunna växa. Eftersom man förlorar all trygghet när man byter anställning, blir det svårt att locka ny personal till företagen. Om man byter jobb, gasellen går under och man blir arbetslös – ja, då blir man en loser utan dess like.

- Jag är inte emot att det finns trygghetssystem, de behövs för att folk ska våga hoppa på tåg som går fort framåt. Men trygghetssystemen bör läggas utanför företagen, i någon typ av separat fond. Annars skapas de här enorma inlåsningseffekterna. De nuvarande systemen är skapade för den gamla ekonomin, och inte alls för gaseller. Fast det här är en oerhört kontroversiell fråga i Sverige.

Det är samma med lönebildningen, menade Henrekson. Lönerna sätts långt ifrån arbetsplatserna, något som också gör det svårare att hitta rätt kompetens. Gasellerna anpassar sig, och kommer inte att växa lika snabbt så länge reglerna ser ut på det här sättet. De kan inte jobba så offensivt som de skulle behöva.

Även många regleringar på produktmarknaderna påverkar företagstillväxten. Det handlar till exempel om regler som hindrar privata entreprenörer från att fritt etablera sig på en viss marknad, eller regler som begränsar individers möjlighet att välja utförare av en tjänst på en annan marknad. Exempel på branscher som har regler som snedvrider konkurrensen på det här sättet är vård, skola och omsorg.

- Det går inte att få ett perfekt system, men det gäller att bygga ett ramverk som är så smidigt som möjligt för företagens tillväxt. En hel del har redan gjorts, det är mycket bättre nu än på 1970-talet. Och det är mycket bättre i Sverige än i till exempel Italien, Spanien eller Tyskland, sa Henrekson.

Se hela föreläsningen som webb-tv

För mer info: magnus.henrekson@ifn.se

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu