Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatMan får inte glömma bort de anhöriga när innovationer ska utvecklas
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Per Davidsson. Foto: Johanna Hanno
Per Davidsson. Foto: Johanna Hanno
Estradföreläsning 2009-08-17

Nyföretagande får marknaden att skärpa sig

Vad vet vi egentligen om entreprenörskap efter 25 års forskning på området? Ja, det är ganska svårt att överblicka menade professor Per Davidsson på Estradföreläsningen 17 augusti 2009. Företagande är ett heterogent område, det gör det svårt att ta fram generaliserbara sanningar. Han slog i alla fall fast att entreprenörskap är ett viktigt fenomen – av många anledningar. Bland annat för att nya företag ger de existerande företagen en anledning att skärpa sig.

Per Davidsson är sedan fem år professor i entreprenörskap vid Brisbane Graduate School of Business, Queensland University of Technology, Australien. Han har också fortfarande en fot kvar på Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Davidsson inledde sin föreläsning med att be om ursäkt för vad han menade var en ganska pretentiös föreläsningstitel: ”Nyföretagande och tillväxtföretag Vad vet vi och hur används kunskapen?” Entreprenörskapsområdet har beforskats i 25 år vid det här laget, och det är såklart svårt att ha en översiktsbild över allt vetande som tagits fram under åren.

- Vad har vi lärt oss under de här 25 åren? Ja, det kan ingen greppa fullt ut. Men jag kommer att ge en öppenhjärtlig, personligt färgad redogörelse om vad vi tror oss veta. Och jag kommer att försöka ha en kritisk hållning till varför vi inte har kommit fram till mer, sa Per Davidsson.

Det finns en uppsjö definitioner kring vad entreprenörskap är. Davidsson sällar sig till dem som lystrar till definitionen: ”Entreprenörskap är skapandet av ny ekonomisk verksamhet.”

Vad vet vi då om fenomenet entreprenörskap? Ja, bland annat att det är viktigt, hävdade Davidsson. För sysselsättningen. För innovationen. För tillväxten, och för den regionala utvecklingen.

- Entreprenörskap ger existerande företag anledning att skärpa sig och leder till utveckling på marknaden. Det behöver inte bara handla om nya, ägarledda företag, det kan även gälla så kallat corporate entrepreneurship. Det är ingen skönhetstävling mellan ägarledda, små företag och stora företag.

- Vi vet också att det är ett ooooooootroligt heterogent fenomen. Det är därför ooooooooerhört svårt för forskare att ta fram breda, hållbara sanningar. Och för praktiker att utforma och genomföra träffsäkra, framgångsrika strategier och policyåtgärder.

Svårt att generalisera
Företagare startar av helt olika skäl, med helt olika resurser och i helt olika miljöer. Det gör det svårt att generalisera. Så, om det nu är så svårt att forska om ämnet, vad tror sig forskarna ändå veta? Davidsson delade upp kunskapen i olika områden. Han började på individnivå.

En person kan ha olika motiv för att starta företag. Ett motiv som många egenföretagare nämner är att få vara sin egen chef. Ett annat är att förverkliga en idé. Att tjäna pengar kommer inte förrän på 3-4 plats. Det innebär också att de allra flesta företag inte är tillväxtorienterade, utan snarare har med ett livsval att göra.

Kvinnor är underrepresenterade i de allra flesta länder. Det är ofta ganska lätt att förklara, menade Davidsson. Antingen är kvinnorna inte representerade på arbetsmarknaden alls, eller – som in fallet Sverige – så arbetar kvinnor typiskt sett inom delar av arbetsmarknaden där företagande inte har varit fritt, som exempelvis inom vården.

- Vi vet också att det inte finns någon entreprenöriell personlighet. Det finns vissa saker som man kan generalisera, men det är inte så mycket som förklaras med stabila personlighetsdrag.

Något som däremot är viktigt för entreprenörskapet är förebilder. De som har företagare i familjen eller har jobbat för en småföretagare, är överrepresenterade bland de som startar eget. Fast det verkar som att den effekten är på nedåtgående.

- Det är intressant, det avspeglar förmodligen att det här med att vara entreprenör har blivit mer mainstream. Man kan få impulsen att starta företag från många håll, genom media eller utbildning till exempel. Den behöver inte komma via familjen.

Även de med tidigare erfarenhet är överrepresenterade bland företagsstartarna. Däremot vet forskarna egentligen inte om de är framgångsrikare än andra entreprenörer. De som driver flera företag samtidigt verkar faktiskt vara framgångsrikare än andra. Serieentreprenörer däremot verkar vara en ganska mixad grupp.

- I genomsnitt är de inte mer framgångsrika än andra entreprenörer. Ett skäl till att man hamnar i den gruppen kan ju faktiskt vara att man misslyckas hela tiden.

Mer än 50 procent av de som startar företag gör det inte ensamma, utan i grupp. Men det är bara en ganska liten grupp som, enligt skolboksexemplet, är ett välbalanserat team av experter speciellt anpassade just för sin typ av företag. Det handlar oftare om par eller kompisar som startar företag för att de vill göra något tillsammans.

- En mycket viktig entreprenöriell kompetens är att identifiera, utnyttja och utveckla andra människors kompetens. Framgångsrika företagare har förmågan att lita på, och verka genom, andra.

Föränderliga idéer
Vad vet vi då om företagsidén? Större delen, cirka 80 procent, av alla idéer är imitativa snarare än radikalt nya. Ofta är de nära relaterade till grundarnas specifika erfarenheter. Idén är inte nödvändigtvis huggen i sten från dag ett, utan ändras ofta längs vägs gång.

Processen att starta företag är väldigt varierande. En del kommer igång på en månad, medan andra håller på i tio år utan att riktigt komma igång. Det är vanligen inte en rationell process. Det kan till exempel handla om att man försöker hitta ett sätta att lösa ett problem som man själv har. Sedan kanske några bekanta frågar om man kan göra samma sak åt dem, och till slut är det ett företag. Det är ganska vanligt att glida in i företagandet på det sättet, menade Davidsson.

- Ett annat intressant fynd är att affärsplanen är av tveksamt värde. I tidiga skeden finns ett samband mellan affärsplanering och att inte ge upp, men det finns inga samband mellan att ha affärsplan och att vara framgångsrik. Det står ju lite i kontrast till hur mycket uppmärksamhet affärsplanen får i utbildning och rådgivning. Men det behövs mer forskning här, allt med planering kan ju inte vara galet.

Nästa punkt som Per Davidsson tog upp var miljön. Han pekade bland annat på att det finns en kraftig variation i företagande mellan regioner och länder. Gnosjö hade till exempel under 1990-talet tio gånger så mycket nyföretagande inom tillverkningsindustrin, jämfört med riksgenomsnittet. Undersökningen Global Entrepreneurship Monitor, GEM, som ESBRI är svensk partner i, visar att vissa länder bara har runt 3 procent egna företagare, medan andra har uppåt 40 procent.

- Nu är det givetvis inte så enkelt som att ju fler företag, desto bättre, förtydligade Per Davidsson.

Men vad är det som gör att skillnaderna är så stora? Till exempel startas fler företag i storstäder – här finns fler människor samlade, och därmed större marknader. Det startas också fler företag i områden där ekonomin är på uppgång. Detsamma gäller områden där företagarkunnandet är stort, som då exempelvis Gnosjö.

Även variationen över tid är stor. Bland annat påverkas startfrekvensen av konjunkturen. När många blir arbetslösa, finns det fler som har möjlighet att starta företag. Men samtidigt kan konjunkturen påverka åt andra hållet – det blir ju till exempel svårare att skaffa kapital när konjunkturen är dålig.

Institutionella förhållanden påverkar också företagandet. Men det är svårt att forska om, menade Per Davidsson. Dessa förhållanden är ofta relativt konstanta i ett land, så det behövs långsiktiga studier för att få fram tillförlitliga resultat.

Nödvändigt med nedläggningar
Mindre än 50 procent av de nya företagen överlever mer än fem år. Och bara en mindre del, under tio procent, når betydande tillväxt. Vissa studier visar att nya företag är mindre effektiva än etablerade.

- Men om de nya företagen kan ge existerande företag en anledning att skärpa sig, kan de ändå ha en positiv effekt på aggregerad nivå, sa Davidsson.

- Vi bör inte se nedläggning av företag som en synonym för misslyckande. Många lägger ner för att de helt enkelt hittar något bättre att göra. Och de kan ha lärt sig något på resan som var nödvändigt för nästa företag.

Dessutom: Ur ett makroperspektiv behövs en viss mängd nedläggningar för att nya företag ska bildas. Om inte några förlorar jobbet, blir det ju till exempel svårt att hitta arbetskraft till ett nystartat företag.

- Det finns forskning som visar att nedläggningar, i den mån man kan bevisa detta, krävs för tillväxt.

Forskningen visar också att tillväxt inte är synonymt med framgång. Per Davidsson frågade sig nyligen i ett forskningsprojekt om det är bäst för ett företag att först vara lönsamt och sedan växa, eller att först växa och därefter bli lönsamt.

- Det visade sig att de som först är lönsamma förblir detta när de sedan växer. De som växer snabbt först, blir sällan lönsamma och slutar även att växa efter en tid. De hamnar därmed i det minst gynnsamma läget.

Inga färdiga svar
En annan intressant fråga är ju om all den här forskningen leder till något i praktiken? Det är en ganska svår fråga, menade Davidsson. En första fråga är om man över huvud taget vill att forskningen ska leda till normativa åtgärder?

- En zoolog som studerar rörsångarens parningssång, gör inte det för att lära andra rörsångare att sjunga bättre. De försöker bara ta reda på hur det är. Det kan alltså vara ok med forskning som inte syftar till normativa åtgärder. Det är lite svårare att hävda inom tillämpad forskning som entreprenörskapsforskning.

- Men jag tror inte forskningen kan ge färdiga svar till praktiken. Man måste kombinera den abstrakta, generella kunskapen som forskare eventuellt besitter, med den mer konkreta kunskap som folk har inom sitt specifika område.

Hur mycket av forskningen kommer egentligen entreprenörerna till nytta? En presumtiv entreprenör läser nog inte så ofta vetenskapliga tidskrifter när de är på gång att starta företag.

- Och det kanske är bra att det är så. Möjligen så sipprar någon forskning, i inte alltför perverterad form, igenom i tidskrifter som riktar sig mot de som är intresserade av praktiskt företagande. Och inte minst genom Entré, som är en mera direkt översättningsmekanism för forskning.

Ett sätt som praktiken tar del av forskningen är genom utbildning. Läroböcker i entreprenörskap är ofta forskningsbaserade, så där sker någon form av kunskapsöverföring. Per Davidsson menade vidare att det är svårt för forskningen att ha något direkt inflytande på politiken.

- I Sverige fungerar nog det här ändå hyfsat bra. Det är ett litet land, och jag tror att man från båda sidor försöker att ha processer som gör att forskningsorienterad entreprenörskapspolitik kan utformas. Vi har till exempel organisationer som ESBRI, och institutioner som Estrad och Entré. Vi har också Entreprenörskapsforum, före detta FSF, konstaterade han.

- Så, jämfört med vad som är realistiskt, är det nog inte så illa i Sverige. Men jag tror att det finns en stor risk att vi har en övertro på specifika åtgärder. Det tror jag är en synd som både forskare och praktikersidan begår. Det ekonomiska systemet är otroligt komplext. Det är oerhört svårt, hur skarp man än är, att se igenom alla tänkbara effekter.

Dessutom pekade Davidsson på att de som implementerar policyn i ”frontlinjen” inte kan förväntas vara högutbildade, erfarna experter som också är kapabla att se de större sammanhangen. De fokuserar nog snarare på att göra det så bra som möjligt i det lilla.

- Jag tror, efter att ha varit i branschen i ett par decennier, att vi bör ha fokus på det institutionella ramverket, och inte särskilt mycket på detaljerade åtgärder. Men det här är inte det samma som att man kan dra i någon skattespak och så kommer alla företagare att springa åt samma håll. Man ska inte tro att det bara finns en typ av entreprenörer, och att de enbart drivs av ekonomiska incitament.

Han menade vidare att de som drivit företag ett tag, ofta har sina ramar ganska satta. Policy kommer därför inte att påverka dem i så stor utsträckning. Däremot kan policy påverka vem som väljer en företagarbana över huvud taget.

Efter föreläsningen kommenterade Lars Nyberg, Tillväxtverket, och Elisabeth Thand Ringqvist, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet det Per Davidsson sagt.

Se hela föreläsningen som webb-tv

Text: Jonas Gustafsson

 
Mest lästa artiklar nu