Lars Niklasson

Namn: Lars Niklasson

Titel/tjänst: Docent, universitetslektor

Universitet/högskola/organisation: Linköpings universitet

E-postadress: lars.niklasson[at]liu.se

Webbsida: www.iei.liu.se/stat/lars-niklasson?l=sv

1. Market-building in the European Union: how contradictory is it? Om motsägelser inom EU:s näringspolitik. Å ena sidan driver man på för att avreglera marknader i medlemsstaterna, vilket ger större utrymme för konkurrens och entreprenörskap. Å andra sidan ger EU ekonomiskt stöd till FoU, särskilda branscher, regional utveckling etc, vilket kan leda till att utrymmet för "creative destruction" minskar. Projektet genomförs som artiklar presenterade vid vetenskapliga konferenser.
2. Gränsöverskridande kluster: har det blivit synergier? Samverkan över gränser är en strategi för ekonomisk utveckling. Regionförstoring har ett samband med tillväxt, men vad krävs för att nya klustersamarbeten ska uppstå? Vad kan man lära av att studera exempel på gränsregional samverkan, till exempel genom Öresundsbron eller genom utökad kommunal samverkan (Linköping-Norrköping). Projektet genomförs i samverkan med Region Skåne.
3. Effekter av infrastrukturinvesteringar:
   Byggandet av vägar och järnvägar har stor betydelse för utvecklingen i kommuner och regioner. Genom strukturfonderna satsas stora belopp, men effekterna är otydliga och de planerings- och urvalsinstrument som används har ifrågasatts. I det här projektet analyseras projekt som genomförts 2007-11 i syfte att dra slutsatser om hur framtida medel från strukturfonderna för infrastruktur bör användas. Studien fokuserar dels på projektens verksamhetsidé (programteori), dels på deras insatser utifrån en särskild modell för att beräkna samhällsekonomiska effekter. Uppdragsgivare är Tillväxtverket och studien genomförs tillsammans med Per Sandström, Östsam. Projektet löper under ett halvår och ska redovisas hösten 2011.

1. Samverkan för regional utveckling i tolv länder:
   Stora summor satsas av kommuner, landsting och staten för att stimulera lokal och regional utveckling, men merparten av medlen har andra syften och är därför dåligt samordnade med utvecklingspolitiken. Det gäller bland annat arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken. Närmare 20 av statens politikområden har betydelse för den lokala och regionala utvecklingen. I den här studien analyserades tolv länder för att ta reda på om man har samma problem och hur man då hanterar dem. Länderna var Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, England, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland och studien baserade sig till stor del på intervjuer med ansvariga personer i regeringskanslier och på regional nivå. Lösningarna handlar bland annat om att decentralisera ansvaret och att styra med övergripande mål. De valda lösningarna avspeglar delvis administrativa traditioner och konstitutionella ramar och vissa lösningar kan överföras till svenska förhållanden. Studien gav en fördjupad bild av samordningsproblemen i Sverige. Resultaten är presenterade i sammanfattad form i en antologi 2011 om ”multi-level governance” (EU) och ”inter-governmental relations” (USA). Projektet genomfördes i samverkan med Johan Quist vid Karlstads Universitet.
2. Hur står sig svensk biomedicin? En internationell utblick. Rapporten gör en SWOT-analys utifrån aktuell forskning, bland annat om institutionella regelverks betydelse för innovationssystemens utveckling. Rapporten är publicerad av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
3. Från utanförskap till entreprenörskap:
   Europeiska socialfonden (ESF-Rådet) finansierar en stor mängd projekt tillsammans med kommuner, landsting och myndigheter för personer som befinner sig i utanförskap. I den här studien analyserades ett urval projekt som syftade till att få personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden att antingen utbilda sig eller starta företag. Slutsatserna pekade bland annat på betydelsen av incitamenten för deltagarna och för medverkande kommuner och myndigheter att faktiskt lösa problemen. Det finns en risk att den här typen av projekt blir en tillfällig lösning utan några positiva spridningseffekter. Projektet genomfördes av en forskargrupp inom Linköpings universitet (Lars Niklasson, Charlotte Norrman och Christer Johansson). Rapporten har publicerats av Tillväxtverket 2011.
4. Gränsregional samverkan Sverige-Norge-Danmark:
   Stora summor investeras för att stimulera samverkan i utvecklingsprojekt kring Öresund, Kattegatt och Skagerrack. Kommuner, regioner och företag jobbar tillsammans över nationsgränserna med frågor som spänner från lokalt cykelfrämjande och kulturpolitisk samverkan till utveckling av Nanoteknik. I två studier analyserades det nya Interregprogram som EU-skapat för att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer stödja utvecklingsprojekt. Den första studien handlade om programmets arbetssätt och ledde till justeringar bland annat i syfte att arbeta närmare regionerna i området. Den andra studien inventerade hinder för gränsregional samverkan och lämnade bland annat förslag om studier av lokala innovationsmiljöer. Rapporten skrevs för Tillväxtverket.
   
5. Uppföljning av Territorial Review Stockholm:
   OECD granskar genom sina Territorial Reviews vilka utvecklingsförutsättningar det finns i olika regioner och storstäder. Under 2009 gjordes en uppföljning av en tidigare granskning av förhållandena inom Stockholm och näraliggande län. I den här studien analyserades området Innovations- och näringspolitik. Rapporten beställdes av Regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting och har använts som underlag för den syntesrapport som Regionplanekontoret tog fram.
   

Nyckelord:
Policyanalys. Utvärdering. Regional utveckling. Näringspolitik.

Övriga meriter och information:
Jag har tidigare varit konsult (Ramböll, Faugert & Co) och utredare (Näringsdepartementet, Statskontoret). Har även egen erfarenhet av att starta företag.

 Utskriftsversion